Slut på semestern

Helgen har precis tagit slut, och för Lena är det början på en ny jobbig arbetsvecka. Hon suckar tungt och gäspar stort när hon reser sig ur sängen, ty till jobbet ska hon. Hon har ju både sig själv och Max att försörja. Och iväg kommer hon, om än någon minut senare än hon borde, men ändå tillräckligt tidigt för att komma i tid.

När hon öppnar dörren till sitt kontor möts hon av en varm luft som luktar instängt. Hon öppnar ett fönster och sätter sig ner på kontorsstolen, fortfarande riktigt trött. Hon loggar in på datorn och kollar sin mail och läser lite nyheter innan hon går iväg för att hämta sig en kopp med brännhett kaffe. Det ska väl ändå få liv i henne.

Vid kaffeautomaten står Birgit och Lars, två av Lenas arbetskamrater. Birgit med en bunt papper under armen och Lars smuttandes en varm kopp choklad, för kaffe kan han bara inte med. ”Hur har din semester varit?” frågar Birgit och fortsätter. ”Åkte du bort från stan?” Lena vet inte riktigt varför, men lite skamset svarar hon att hon trots allt blev tvungen att ha semester på hemmaplan i år. Hon hade inte haft ork att åka bort. De pratar på ett tag om allt möjligt och Lars berättar om hans hund som blivit påkörd av en bil som hade väjt för en annan hund, mycket tragiskt.

Lena känner att det visst inte enbart var negativt att komma tillbaka efter semestern, hon får t.o.m. ett leende på läpparna när hon går tillbaka mot kontoret.