NU FLYTTAR VI!

Den nya bloggen hittar ni violastark.blogg.se! Designen har fina Sanna hjälpt till med. Och ni behöver inte oroa er. Bloggen kommer fortsätta vara precis lika ärlig och öppen som den alltid har varit. Kom gärna med konstruktiv kritik om vad ni tycker, det är ni så ju bra på.

(Till alla er som har länkat min blogg: Ni får hemskt gärna lägga in rätt länk så att alla fina människor hittar rätt.)

NERVÖS

För imorgon ska min fina vän fota mig.

Anledningen till nervositeten kan ni läsa om här.

Designen är färdig. Bloggen är tömd på inlägg och skriker efter mig och er. Den vill ha bilder och texter och kommentarer. Och vet ni? Om bara ett par dagar får den det.

Kanske kanske kanske kommer ett videoblogginlägg upp. Det återstår att se. Det är redan filmat och ute på nätet men om det publiceras i bloggen är en annan femma. Beror på hur många som följer med i flytten. Allt är upp till er med andra ord!

Och flytten innebär en förbannat fin nystart för bloggen. Just nu känns allt det här med bloggandet lite småtrist. Jag är omotiverad då jag vet att vi just nu ändå bara står och väntar på någonting så mycket roligare. Har sparat så otroligt mycket bloggenergi så det kommer bli en helt galen bloggflytt. Viola Stark kommer bli precis så som ni vill ha det.

Så.

Vad gillar ni i bloggen?

Vad vill ni ser mer/mindre av?

Häromdagen ansökte jag om att få åka som au pair till USA i ett år. För några minuter sedan skickade jag in min ansökan till Liseberg för sommarjobb.

Nu håller vi alla tummar i världen för att det blir verklighet!

Jag ler aldrig på kort. Det händer liksom inte. Och det är kanske inte så konstigt när 99% av alla kort som tas är ospontana och det som efterfrågas är en pose. Jag kan inte le på beställning. Ser inte riktigt klok ut.

På det här kortet ler jag med hela hjärtat. Receptet är flummig mattelektion med bästa vännerna. Kan bara sluta på ett sätt.

Just nu ligger jag hemma i sängen och lyssnar/tittar på Musikhjälpen.
Sjukt bra musik + en bra sak. Kan det bli bättre?

Vad gör du? Snöar det hos dig?

Har inte kommit in på bloggen under hela eftermiddagen/kvällen. Därav radiotystnaden.

Har spenderat min kväll med lussebullar, paradise hotel och Melissa Horn. Varje liten textrad träffar mig rakt i hjärtat. Helt grym! Just nu är det väldigt mycket tankar som snurrar i min hjärna.

Återkommer när jag har fått någon ordning.

Men vet ni? Det är så mitt liv ser ut just nu. Det är lite trubbel i paradiset. Mycket i skolan. Nytt jobb. Vänner som mår dåligt. Olycklig kärlek.

Och jag vet att det är precis sådant jag brukar skriva om. Hur hjärtat slår tusen gånger snabbare än normalt men att varje slag känns som en kniv i ryggen.

Saken är den att det finns två problem. Dels vet jag inte hur jag ska formulera mig men framförallt så vill jag inte hänga ut någon. Det är så mycket som händer just nu som inte har med mig att göra.

Den här bloggen är min historia. Det är jag som har valt att öppna upp mitt hjärta åt er. Det har inte min familj eller mina vänner valt att göra. Det är någonting jag måste respektera.

Dessutom vet jag hur mycket ord kan såra. Jag har gjort människor illa genom att skriva vissa saker. Människor som jag älskar något otroligt mycket. Det vill jag inte göra igen. Och när gränsen mellan rätt och fel är hårfin så väljer jag nu att vara extra försiktig.

Även ni betyder mycket för mig och jag vill så otroligt gärna berätta men mina vänner kommer alltid i första hand. Alltid.

Som det här. Det inlägget sårade en person som jag tycker om oändligt mycket. Pojkvän eller inte pojkvän, han (t) är fortfarande den finaste jag vet.

Nu vet ni hur det ligger till. Och känner man en enda gång att min blogg är fin så kommenterar man. För just nu är ni tysta och då tycker jag att bloggandet är ganska okul. Bara så ni vet.

Vill du gå på dejt med mig?