Godmorgon!
Ännu en natt med halv dan sömn. Fanns inget alls som störde mig mer än mina egna tankar. Jag hade glömt ditt och jag hade glömt datt. Jag kan inte fixa ditt och datt pga ditt och datt osv… Tänk så mycket jobbiga tankar som kan snurra runt i ens huvud när man ska sova. Varför är det alltid jobbiga tankar som snurrar, varför inte roliga och glada minnen??? Hade varit mycket lättare att somna om till en tanke av blått vackert hav och en skön strand att ligga och sola på än glömda räkningar mm. Vaknar alltid runt 3 och det är omöjligt att somna om snabbt. Så himla jobbigt. Sen är man inte människa när klockan talar om att det är dax att stiga upp. I dag fick jag dessutom stiga upp innan klockan ringde för jag hade ett litet valpgäng i köket som högljutt talade om att dem minsann var hungriga när klockan var 5.30. Bara att stoppa fötterna i morgontofflorna och traska ner för att servera frukost och släppa ut valparna för att göra sina behov. Dem är så duktiga! Inte en enda korv läggs inomhus och är man nödig men ingen öppnar dörren kissar man på tidningarna. Helt otroligt. Efter ca 20 min kunde jag åter krypa ner i sängen. Jag fick sovmorgon! Daniel tog upp sonen och körde honom till skolan när han skulle till jobbet. Jag sov till 9 i morse. Härligt.
Dräktig Heidieh? Ja, det är ju frågan som ännu är helt obesvarad 
Men min magkänsla säger att det är klart hon är dräktig! Kan inte tänka mig annat. Vulvan är fortfarande väldigt svullen och hon luktar väldigt gott enligt andra hundar. Dessutom äter hon som en häst. På torsdag går hon in på vecka 3 och då händer följande enligt tabell för just Heidieh:
http://www.debbiejensen.com/date.html
Fostrets utveckling
Embryo
1.+ 2. + 3. Vecka
Efter en vällyckad parning transporters äggen in i äggledaren, och celldelningen starter. Efter ca. 8 – 12 dagar består fostret af 16 celler, också kallad morula-stadiet, och i den storleken kommer det in i livmodern. Celldelningen fortsättar i livmodern. Fosteranlägget er i den kommande vecka inte fästa till livmoderväggen, men flyter fritt omkring.
Efter ca. 3 veckor, med en variation på mellan 17 – 22 dagar, er fosteranläggen fritt fördelat i de to livmoderhorn och er nu i gång med at gro fast på livmoderväggen. Fosteranlägget er på denna tidpunkt ca. 1 cm. långt och påminner om en lille fisk med utväxter, som senare bliver till for och bakben .
Der fosteranlägget er väkts fast på livmodern, bildas moderkakan, som bliver fostrets förbindelse med modern. Igenom moderkakan, tillför tiken de näringsämnen som fostret skal använda i den kommande utveckling. Fostret förbindas med moderkakan via sin navelsträng.
Tikens Livmoder.
|
 |
Heidieh går in på vecka 3 på torsdag. Lite illamående på morgonen kan då börja visa sig samt snart ska jag kunna se en färgändring på hennes spenar. Spännande tid ligger framför oss och tusan vad fort den går.
Snart är det flyttdax för Divakullen. Helt otroligt. Jag kan inte riktigt fatta det. Jag vill ju inte att dem ska flytta 
Alltid samma visa… Varför sysslar man med det här egentligen? Många säger att det är såååå jobbigt med en valpkull men jag kan inte känna det så. Ok, det är väl ingen hit att stiga upp vid 5-6 varje morgon för att mata och kissa valpar men det går ju fort och man kan åter dyka ner i sängen. Svabben får gå varm men vad gör det? Denna gången liksom förra kullen har svabben nästan fått viloperiod. Valparna blir ju rumsrena i ett nafs! Så ja varför? Jo, jag bara älskar det! Älskar spänningen under parningstiden. Älskar spänningen under tiden tiken är dräktig (som att själv vänta barn). Älskar förlossningen då man är ett med den födande tiken, det är hon och jag! Älskar valparna… först nyföddhetsperioden då dem bara äter och sover. Dem ska pysslas om och dem ska vägas mm. En ganska orolig tid men jag och tiken hjälps åt och 
då går det galant. Älskar sen tiden då dem börjar bli rörliga och aktiva. Bäst är dock den lite vilda perioden 5-8 veckor då jag måste se till att socialisera och introducera dem i samhället. Underbart! Inte tala om alla pussar och bitmärken man får av dessa små älskvärda ljuvliga varelser. Det jobbiga är när dem flyttar från mig. Denna gången är dem bara 3 och jag har hunnit fästa mig lika mycket vid alla tre. Var och en har sin personlighet som man bara kan älska. Vilda Vilma är väldigt bitig och där har vi nu börjat träna på ett positivt nej. Nyfikna Hedvig tar sina egna strövtåg så där har jag börjat träna lite på ”hit”. Sist och faktiskt minst har vi lilla Leya. En nästan totalt ”obitig” tik som bara älskar allt och alla. Myspys är det bästa hon vet Ja man kan inte annat än att älska dem alla 3. Men dagen D närmar sig med stormsteg och jag får lite panikkänsla när jag tänker på det. I går bokade jag tid hos veterinär för besiktning, chipmärkning och vaccination. I går planerade vi också in vilka dagar Vilma och Hedivig ska hämtas. Jag har förträngt dagen men igår blev den verklig. Det är snart dax…. Tur jag har en ny valpkull på gång, annars vet jag inte hur jag skulle klara det. Jag är så glad att jag kan vara hemma om dagarna tillsammans med mina hundar. Alla dagar i veckan! Bara iväg några timmar på kvällen för att hålla lite hundkurser. Ett privilegium jag sätter stort värde på. Gör att jag har gott om tid för att socialisera valparna så dem får en bra grund med sig i sin ryggsäck.
Alize
I dag är det dax för en annan flytt. Jag har redan fällt en del tårar och jag kommer fälla många till innan dagen är över. I dag flyttar nämligen min älskade Alize till sin nya underbara foderfamilj. Hon har varit där så många gånger förr och jag har gjort denna flytten många gånger om men idag blir det annorlunda. Jag har hela tiden vetat att hon kommer tillbaka om ett antal dagar. I dag vet jag att hon inte mer kommer tillbaka. Hon kommer att komma tillbaka men nu blir det bara på besök. Hon ska gå agilitykurs här hos oss vilket innebär att hon kommer hem till oss en gång i veckan. Hon ska dessutom delta på våra kurser i Lund en gång i veckan. Jag kommer alltså träffa henne en hel del framöver vilket är viktigt då hon är foderhund och kommer förhoppningsvis få några kullar valpar här hos oss. I eftermiddag kommer Emma och Christoffer för att hämta hem sin lilla älskling. Framöver kan ni följa deras dagar i Emmas blogg.En otroligt trevlig och underhållande blogg som jag rekommenderar dig hålla ögonen på.
Ja, det är många känslor i gungning idag. Men jag är stark, jag klarar det. Trots att jag känner mig ledsen känns det så otroligt rätt med Alize. Jag ger henne ett underbart liv och jag gör det av min kärlek till henne. Vet att jag nu har många emot mig som tycker jag är en idiot som flyttar ut en hund jag älskar så mycket. Men som sagt, om Alize kunde tala hade hon berättat att hon vill bo hos Emma och Christoffer. Går inte att ta miste på när man ser dem tre tillsammans här hemma hos oss. Jag finns inte!!! Sen hon var hos dem sista gången vill hon inte ens ligga i min famn i soffan om kvällarna. Hon vet vad hon vill och varför ska man inte låta hunden få ett aktivt och meningsfullt liv hos underbara människor om man har möjlighet till det. Visst har hon ett aktivit och meningsfullt liv här hos mig med men hon har inte mig för sig själv! Det har hon hos Emma och Christoffer. Så klart hon väljer dem! Ja, många tårar blir det idag men absolut ingen ånger. Skäll på mig om du vill men jag älskar mina hundar och jag gör det allra bästa för dem!
Nu ska jag förbereda mig för att åka till stan. Jag och dottern ska gå på café och ta en kaffe tillsammans i lugn och ro. Sen ska jag ta en tur på stan för lite inköp till mig själva och hundarna.
Önskar dig en bra dag.
Kramiz
