Här satt jag alltså vid datorn och arbetade, när jag kom på att jag behövde ringa ett samtal. Sådant är naturligtvis inte tillåtet i datasalen, så jag var tvungen att gå ut. Jag låste datorn, och eftersom jag stöldnojar emellanåt tog jag på mig jackan, plockade ihop mina saker och tog med allt utom min vattenflaska. Efter att ha tagit några raska steg mot dörren kom jag dock på att jag hade satt fast ett uppätet tuggummi på flaskans kork, eftersom det inte finns någon papperskorg här inne. Det här blir ett utmärkt tillfälle att slänga tuggummit, tänkte jag. Jag vände därmed tvärt, gick raskt tillbaka till min vattenflaska, plockade loss tuggummit, och gick igen.

- Jag såg Borat igår, den var astråkig.

- Fan vad kul! Farsan har lovat att hjälpa oss med taket också.

Vid full effekt blir det lite som Gustaf utan Gustaf.

Nu har jag upptäckt att man kan göra en liknande sak på Facebook. När det är många som har kommenterat på en post så drar ju listan ihop sig, så att man inte behöver läsa allt om man inte är intresserad. Kvar blir det/de första inlägget/-n och det/de sista. Och det är alltså dessa man leker hör ihop. Såhär till exempel:

På 23 kommentarer hinner ämnet skifta ett antal gånger. Nästa steg blir att ta reda på hur många kommentarer som krävs för att ämnet ska hamna där det började igen.

Dagens: Vidareförsälja. Det är sådant som vidareförsäljare sysslar med.

http://garfieldminusgarfield.net/

Kvar finns en ganska svårtydd man. Mina favoriter hittills är 17 och 22 april.

www.inbflat.net

I vanliga fall, när jag byter soppåse, så är såväl den fulla som jag tar ut som den tomma som jag sätter in, av samma typ: bärkassar i plast från den lokala Konsumbutiken. Likt många andra bedriver jag en hård kamp mot påsberget under diskbänken, genom att i största möjliga utsträckning undvika att köpa nya påsar, och istället återanvända. Den här kampen påminner mycket om en utdragen armbrytningsmatch, där överläget pendlar fram och tillbaka, och där båda sidor kan förefalla helt uträknade bara för att plötsligt komma tillbaka som ett resultat av någon veckas slapphet eller duktighet, beroende på vilken sida det är som kommer tillbaka. Vinner gör man när man måste köpa ett paket avfallspåsar i butiken för att man har slut på alla andra sorters påsar. Förlorar gör man när man kommer på sig själv med att upprepade gånger gå ut med soporna innan påsen är försvarligt full (och inte heller innehåller något illaluktande).

I höstas tog jag och min bättre hälft, fåfängt, ut segern långt i förskott, och köpte avfallspåsar på förnämliga Coop Forum i Västberga. Den här gesten fungerade dock bara som tändvätska för vaskskåpet, som alltsedan dess har hållit minst jämna steg med oss.

Men tillbaka till världsfrågorna. Jag brukar alltså byta en konsumkasse mot en annan, och de brukar vara lite, lite för små för sopkorgen. Ingen jättenagel i ögat, men tillräckligt för att man ska uppmärksamma (och till viss del förbanna) det varje gång det ”är dags”. Och framför allt tillräckligt för att man ska sätta kvällsteet i halsen när det påsen en vacker dag med lätthet, men samtidigt utan onödigt överflödsfladder, glider runt korgens kant.

Det var, som ni redan förstått, den här gången inte frågan om en Konsumkasse som stod näst på tur för vad som måste vara ett av de smutsigaste jobben around. Men det var inte långt därifrån, och det är det som fascinerar mig. Det var en bärkasse från Ica i Ånge.

Frågan jag ställer den här gången är varför påsen var större. Är det Ica som har större påsar än Coop generellt, eller har man större matkassar på landet? Och oavsett vilket, vilka slutsatser kan vi dra av detta? Är det de stora avstånden i Norrland som gör att folk måste handla mer åt gången, eller är det en komplott från Icas sida, ett sätt att få oss (dem) att handla mer?

Jakten på sanningen börjar i och med detta, och jag kommer inte ge upp förrän jag kan dela den med er, alternativt sitter i en jordhåla med en (ganska rymlig) Ica-kasse över huvudet och blir skendränkt av han gubben som ser ut som om han har sprungit in i ett badmintonnät.

Vår första ledtråd: Ica-påsen kommer från Rimpac och är en så kallad eco-bag. Konsumkassen kommer från Lundins. Spänningen tätnar …

Men vad kallas egentligen träden de växer på? TV3 ger svar på tal i programmet Vårt bröllop i era händer:

”Festsalen har fått en blå matta och dekorerats med lagerbladsträd.”

Your Song - Billy Paul

Girls, Girls, Girls – Jay-Z

Unchain My Heart – Ray Charles

Tingeling – P-Bros ft. DJ Trexx

La Voix – Malena Ernman

Carl Strömbäck (1139) – Lars-Erik Möller (1289)

1. d4 Sf6
2. c4 e5
3. de Sg4
4. Sf3 Sc6
5. Lg5 Le7
6. Lxe7 Dxe7
7. e3 Sgxe5
8. Sc3 Dd8
9. g3 0-0
10. Lg2 d6
11. Sxe5 Sxe5
12. Dd4 Tb8?

Här tänkte jag rätt länge, men vågade till sist inte ta på a7. Trots att jag även skulle få bonden på b7 kändes det inte kul att ställa allting nere i hörnet och låta Möllers springare och löpare gå loss framför kungen.

13. 0-0 b6
14. Tad1 Le6
15. b3 De7
16. Sd5 Lxd5
17. c4xd5 Tbd8

Jag valde att slå med bonden för att få förbundna centrumbönder. Det skulle löna sig …

18. Td2 Tfe8
19. Te1 Dd7
20. Dh4 Df5
21. Le4 Sf3+
22.Lxf5 Dxf3

Äntligen blir jag av med hans springare. Damen oroade mig faktiskt inte där den stog och flåsade mitt framför Tjabo. Härifrån kändes det rätt bra, och jag kunde spela på att hans torn på e-linjen satt fast.

23. e4 Dc3
24. Tde2 Dd3
25. e5 Td7
26. e6 fe

Här väntade han sig nog att jag antingen skulle byta bort tornen eller ta med bonden. Nyckeln blev, rätta mig om jag har fel, att byta ett torn, och sedan ta med bonden.

27. Txe6 Txe6
28. d5xe6 Df5
29. e6xd7 Dxd7
30. De7

Så nu finns det visst hopp i vårturneringen, trots den oplanerade förlusten i förra omgången. Men det är tuffa matcher kvar, och jag måste vinna mot ångloket Einar. Men jag har faktiskt plusstatistik mot honom, 1-0! Risken finns dock att han utvecklats mer än jag under de två år som gått sedan vi möttes senast.

1997-2001: Joey

2001-2009: Chandler

2009-idag: Ross