Annons:
 

När ingen hör dig skrika…

Måndag 13 november, 2006

Hjälp, snälla hjälp mig!
Jag måste härifrån. Men jag är så rädd att han ska upptäcka det…
Jag hör hur han sitter där i soffan och njuter av sig själv…
Han sitter väl antagligen och tittar på sport…
Jag önskar jag kunde skrika, men efter alla våldsövergrepp som han utsatt mig för, så har jag förlorat rösten…
Jag ser hur ljusglimten ifrån vardagsrummet slocknar…
Och nu hör jag hans steg… De kommer närmare…
Han kommer nu… Han…

Tisdag 14 november, 2006

Kära dagbok…
Nu är jag död… igen… Ja, kanske inte på riktigt men i själen…
Jag orkar snart inte längre och jag vet inte vad jag ska göra…
Eller… Jag har en plan på hur jag ska slippa undan…
Imorgon ska min man nämligen på konferens…
Och då hoppas jag på att jag ska kunna fly…
Innan hoppet dör helt…

Onsdag 15 november, 2006

Han går nu, snart… Jag kan höra hur han knyter skorna…
För här är så tyst att man kan höra en knappnål falla till golvet…
Och nu plingade det till i klockan. Eller var det något annat som lät?
Ska jag våga ta mig ut… Ja…

Fredag 17 november, 2006
Hemma igen… men minnet ligger kvar…
Vart var jag nu… Jo…
Jag låste upp dörren med en aluminiumfjäder som jag hade tagit från den halvtrasiga fåtöljen som står i hörnet.
Jag gick sakta ut i köket och började leta efter något för att dyrka upp ytterdörren med…
Plötsligt hörde jag en röst bakom mig… Det var han…
Jag tog stekpannan som stod på spisen och svingade den emot hans huvud… men jag missade…
Så jag kastade en kniv som låg på diskbänken…
Men han tog skydd bakom en stol, så jag tog första bästa flaska som stod bredvid mig och sprutade i hans ögon…
Han skrek högt, och sprang sen ut…
Och jag efter honom med kniven i högsta hugg…
Jag har lite svaga minnen om vad som hände…
Jag sitter här nu i min garderob efter två kalla nätter i fängelse…
Och väntar på domstolsbeslutet… Och det känns svårt…
Det känns så svårt nu att gå vidare…
Jag vill sova men jag kan inte… Med tanke på alla minnen som ligger där och minner mig om saker jag ej vill minnas…
Men han kommer aldrig mer tillbaks nu…
Så inga nya traumatiska minnen kan skapas… men ändå…
Jag sitter här i den mörka tystnaden och känner ängsligt på pillerburken i min högra ficka…
Jag känner att jag måste gå nu…

Adjö kära dagbok…

Adjö… för evigt…

Lämna kommentar

dagens låt

This is war

by Smile Empty Soul

I’m just a normal man
I wouldn’t hurt nothing at all
But here we are

Our leaders have a plan
I’d only kill if it’s for them
Now here we are

I drove in a car
Flew in a plane
To come to your house
And kick your door in
Now it’s down to this
It’s just you and me
I’ll blow your fucking head off
For my country

I go to church and tithe
Go to work in a suit and tie
But this is war

I’m really not sure why
but the TV says that you were wrong
now here we are

I drove in a car
Flew in a plane
To come to your house
And kick your door in
Now it’s down to this
It’s just you and me
I’ll blow your fucking head off
For my country

My feet hurt from the sand
But still I march on gun in hand
’Cause this is war

This isn’t what I planned
I wanted to be so much more
But this is war

I drove in a car
Flew in a plane
To come to your house
And kick your door in
Now it’s down to this
It’s just you and me
I’ll blow your fucking head off
For my country

Lämna kommentar

Vilken är din favorit komiker?

eftersom frågan ställdes, så tänkte jag svara på den…

så här en 10 i topp lista på mina favvosar

10. Robert Gustafsson

9. Björn Gustafsson d.y.

8. Johan Glans

7. Pablo Fransisco

6. Tobias Persson

5. Thomas Järvheden

4. Adam Sandler

3. Jim Carrey

2. Seth MacFarlane (Family Guy)

1. Galenskaparna & After Shave

(och främst då Claes Eriksson som skriver deras material)

Och här lite GAS-utsläpp…

om ni vill ha mer av mina tio i topp listor så är det bara att fråga…

Lämna kommentar

bra citat

”Jag är inte längre den person jag skulle vara… Jag är den person jag ville bli!”

”…och han avslutade sitt liv genom att skjuta sig själv… mitt under sitt eget bröllop…”

2 Kommentarer

en tanke bara…

Om människan inte skulle vara rädd för döden

Skulle då döden vara rädd för människan?

 

Om människan inte skulle skapa krig

Skulle då krig skapa människan?

 

Om människan inte skulle utveckla teknologin

Skulle då teknologin utveckla människan?

 

Om människan inte längre skulle leva på jordens tillgångar

Skulle då jordens tillgångar leva på människan?

Lämna kommentar

Poem

en låt till

Confessions (of a broken heart)

 

[Intro]

 

So try to tell me

What did I wrong

To make you scream now

Go back where you belong

So try to tell me

What did I say

To make you hate me

Just this way

That you do right now

 

So try to tell me

What did I make

Was it a blessing

Or the simplest mistake

So try to tell me

What did I crush

Was it your broken heart

Your sexual lust

What do you want with me

 

So I open my heart out

And I’m falling so hard

When I try to tell the truth now

The confessions of a broken heart

 

So try to tell me

What did I loose

To make you do those things

That you do

So try to tell me

What did I feel

So I can’t make this

To start to heal

I just say I’m sorry

 

So I open my heart out

And I’m falling so hard

When I try to tell the truth now

The confessions of a broken heart

 

[Outro]

Lämna kommentar

Dagens dikt

en låt

Dark sun

 

[Intro]

 

Look at us what we become

Right back where we started from

In a place now of our heart

We’ve been growing all apart

Look at us and what we’ve done

Now to what we called the one

To the place we called our own

Also known as home sweet home

 

Now the things we used to know

They have left I saw them go

To a place that’s not the same

Buried in a cold, cold grave

 

Cause outside it is so dark now

When we have nowhere left to run

And we are standing in a shadow

Under the dark sun

 

[Interlude]

 

Look at us what we believed

Has been stolen by a thief

In a place now of the truth

We’ve been cheated by the youth

Look at us and what we’ve seen

At the places we have been

Now they’re burnt down to the ground

Only trouble we have found

 

Now the things we used to know

They have left I saw them go

To a place that’s not the same

Buried in a cold, cold grave

 

Cause outside it is so dark now

When we have nowhere left to run

And we are standing in a shadow

Under the dark sun

 

[Outro]

Lämna kommentar

dagens dikt

Annonser: