Jag har inte varit så mycket på stan det senaste…. Men nu börjar jag riktigt längta efter att få fota människor igen! Glitter i ögon…. Och så har ni ju kunnat njuta av mina fina skogs-bilder. Men det har varit så torrt i skogen att det gör ont i hjärtat på mig att fota. Träden och gräset har skrikit efter regn.

(Jodå. Jag har hört dem….)

Men för några dagar sedan hittade jag något som jag tycker är vackert! Gammal plåt! Gamla rör! Ja, jag har kanske en hemlig dröm om att bli svetsare?! Vem vet?! I alla fall… Här är några bilder på rör som låg i en stor låda och väntade på transport därifrån:

Vackert blåa tvillingar….

Ligger ni här och muttrar?!

Den här tänkte jag ta hem, men jag glömde….

Man blir rostig av att kröka….

Spännande rattar…..

Om jag hade haft en stor lada, så hade jag släpat hem…. Och byggt något roligt av hela baletten…. Nä, jag vet – man får inte ta saker som ligger i containers. Störtlöjligt! Jag är konstnär i själen – och ser potentialen i allt gammalt skrot. Sant!

WoW!

Fick just smakprov nr 3 på Christophe’s nya skiva. Ännu lite mer udda än den förra. Jag hörde honom Live på Paleo musikfestival i Nyon, Schweiz, för några år sedan – och blev väldigt förtjust.

Mannen var förr Frankrikes svar på Christer Sjögren – och hur kul är det…?! Men sen fick han nån sorts ”livs-kris” och var borta några år. Efter det började han skriva och göra en HELT annan typ av musik.

Klickar du på bilden, så länkar jag dig till sidan där du kan lyssna på 3 smakprov. Skivan släpps nu i Juni.

….och hade jag varit stadd i kassa så hade jag i morgon befunnit mig ute på Frihamspiren i Göteborg och tittat på STCC (Swedish Touring Car Championship) Racing! Första gången i Göteborgs stad! Häftigt!!!

Här kommer några bilder på ett par underbara tjejer, Anna och Linnéa, som jag träffade på studsmatta för ett par dagar sedan….

Full rulle upp och ner. Fotbollarna, som också var på mattan, hoppade högt de med……

Här hoppar Anna riktigt högt. Linnéa har precis landat…. Jag försökte få en bild när båda var i luften samtidigt, men så skicklig är inte ens jag…..

De tyckte själva att bilderna med flygande hår var roligast. (De tittade i displayen på kameran när jag fotat klart….)

Tack Flickor, för att jag fick fotografera! Jag blev glad i magen av att se er leka!

Yvonne

Fler bilder finns i tidningen TilliT!

Det blev en kul eftermiddag.

”Shit! Är du 52 år?!” ”Ja, så är det. Snart.”

Kul att se att jag kunde hålla takten när ni klättrade.

Alex ska hoppa. (Jag missade tyvärr själva hoppet.)

Max hoppar!

Philip hoppar!

Den enda som inte vågade hoppa var undertecknad. Suck! Tack för att ni försökte! Det gjorde ni verkligen. Ni räknade och frågade om jag ville bli nerputtad för att det skulle gå lättare och….

Vi får se hur det blir nästa gång. Man är aldrig för gammal för att lära sig nya saker….

Det ligger 3 väldigt fina bilder på TilliT också…..

Och jag tog ännu fler bilder, men de kommer vid ett annat tillfälle…..

Hej vänner Bloggare och Läsare!

Här kommer en liten filmsnutt jag tog på kortegen i Gbg på Valborg till tillit.info, där jag numera så ofta huserar. Där är det BARA positiva nyheter!

Känner du att du har ett positivt inlägg i din blogg, som du skulle vilja sprida vidare, eller något annat positivt, får du gärna lämna en kommentar till mig här och skriva PRIVAT framför, så hör jag av mig. Våran papper-tidning ska snart komma ut med 6:e numret! Solsken!

Yvonne

Här har någon börjat bygga en koja. Och glömt bort den. Eller övergett den. Byggförsöket högt uppe i trädet har blivit ett med naturen.

.

Vackert som ett textil-tryck. Att stå i en granskog ger en väldig trygghets-känsla. Barrträd lär avge feromoner, som vi människor mår bra av. Och tittar man rakt upp så svindlar det nästan. Så höga. Så gamla. Så mycket att berätta.

.

Stenar som ser ut som figurer. Jag tycker mycket om att fota stenar i olika vinklar. Och det är fler gånger än en, som jag ser gubbar, djur, eller roliga figurer i stenarna. Livlig fantasi, eller…?!

.

En milsten. Den här muren, med sin milsten, mitt i skogen – berättar för mig att det en gång bott människor här. Men skogen har återtagit sitt territorium.

.

Torkat trä kan bilda udda figurer. Sammantaget är skogen en rekreationsplats. Vi måste vara rädda om våran skog. Stan är kul. Att ”parta” och dansa är underbart. Men då och då behöver alla hämta kraft. Och då behöver vi skogen…

.

Den härninga vintern kom alldeles för sent, men den var bländande vacker. Eftersom jag älskar snö, så har jag tagit massor av bilder. Självklart kommer jag att dela med mig! På denna bilden kan man se att vintern försvann lika hastigt som den kom….

.

Ett övergivet tefat i vår-gräset….

Kan man tro att det såg ut så här för bara några dagar sedan?!

.

Tiden har gått VÄLDIGT fort, det senaste. Jag har haft så fullt upp med några nya projekt – att jag ”tappade bort” både bloggfest och lite annat. Men jag har mått SÅ bra och gjort så mycket roligt och trivs förträffligt med tillvaron, så det har inte gått någon nöd på mig… TACK, alla ni som brytt er och skrivit varma och fina kommentarer! Jag SKA skärpa mig med bloggandet nu. Lovar!!!

Jag kan bara inte låta bli. Här finns en skönhet som griper mig djup in i själen.

Och nu när snön kom, så infann sig ett totalt lugn …. En frid….

Och det vackert strilande sol-ljuset….

Behövs ju egentligen inga bildtexter….

.

på denna bloggen snart. Det blir färre foton från stan och fler från skogen. Mycket enkelt. När jag är i stan uträttar jag mina ärenden – och sen åker jag hem. Det är för mycket affärer och för många shoppare med en massa kassar och skrikande barn. När jag kommer hem tar jag kameran med mig och går ut i skogen.

.

Vi jagar för mycket, vi människor. Livet vill flyta i ett lugnare tempo än det vi har skruvat upp det till. Och varför? Blir vi lyckligare för att vi rusar runt som ystra vårbäckar HELA tiden?! Förresten, vi är snarare maniska än ystra…

.

Detta vackra skådespel bjöds vi på, jag och min vän. Vi går ofta ut i skogen och bollar tankar och idéer. När vi inte leker Tarzan och Cat-Woman…. Eller nåt. Det är tur att jag har någon att bolla alla mina tankar med. Även om jag bloggar mindre om just det, då… Fast jag behöver snabba svar, direkt…

.

Jag vet inte om det syns hur vackert detta trädet är. Det har vuxit ihop med berget. Och vuxit runt det, som om det kramar den jätte-stora stenen. Jag får väl gå dit när det är ljusare nästa gång….

.

Ok, då. Bara för att ni tjatar… En bild till på solnedgången. Vackrare än vackert. Nya kläder tröttnar man på. Men solnedgången är ny varje kväll. Och skogen antar nya skepnader i olika ljus.

.

Jodå. Jag tycker fortfarande att människor med glitter i ögonen är vackra. Levande människor är det bästa som finns. Mötena. Vi får väl se. Jag ska in till stan imorgon….

.

Jag var HÖG SOM ETT HUS. Hög på Livet. Nä, inga droger. Inga alls, förutom kaffe. Jag var stor och stark som ett träd. Och allt Ljus var på mig. Jag behövde inte betala när jag var och åt, t.ex. ”Vi bjuder. Bara för att….” (?!) Det var en MAGIC day! Allt var bara på det sättet.

Ställ er bakom mig, eller bredvid mig. Nu går vi!

Vad vi ska göra?! Resa oss upp. Be att få lämna klassrummet. Gå ut i solen. Följa våra hjärtan – och lämna auktoriteterna.

Var kraften kom ifrån?! Det ska jag berätta senare. Kraften finns att tillgå för alla.