Jag var HÖG SOM ETT HUS. Hög på Livet. Nä, inga droger. Inga alls, förutom kaffe. Jag var stor och stark som ett träd. Och allt Ljus var på mig. Jag behövde inte betala när jag var och åt, t.ex. ”Vi bjuder. Bara för att….” (?!) Det var en MAGIC day! Allt var bara på det sättet.
Människor jag aldrig sett förut, log igenkännande emot mig och sa ”HEJ!” Och jag svarade, fast jag vet att jag aldrig sett dem förut. Och jag ville krama om dem! Och jag ville alla väl. Och jag VISSTE att det finns hopp för Planeten. Och att JAG tänker vara med att rädda den….
Jag minns nu, en dag i grundskolan, för evigheter sen. Det var ett underbart väder. Våran lärare var sjuk. Vi satt, ett gäng 7-8 åringar och längtade ut i solen. Jag minns inte vem som kläckte idén, men jag minns vem som gick först, vem de andra puttade framför sig, för att HON skulle föra allas talan, upp till Rektorn.
Mina knän darrade. Men skallen var helt fokuserad och klar. Rösten var stark. (Och på den tiden var Rektorn en auktoritet. Man sa inte ens ”du” till sin lärare, än mindre Rektorn….) Men VI FICK LEDIGT. Vi fick lova att vara runt skolgården. Och att gå och äta när det var mat. Och jag var helt plötsligt ansvarig för hela klassen.
Sen dess har hela mitt liv varit som ”Hakuna Matata”. Jag har ”flummat runt” – utan att ta det ansvar som jag skulle tagit för länge sen. Men jag gör det nu.
Ställ er bakom mig, eller bredvid mig. Nu går vi!
Vad vi ska göra?! Resa oss upp. Be att få lämna klassrummet. Gå ut i solen. Följa våra hjärtan – och lämna auktoriteterna.
Var kraften kom ifrån?! Det ska jag berätta senare. Kraften finns att tillgå för alla.
Kram..gif)
.gif)
.gif)
