Det började med att hon gick in i den djupaste vattenpölen. Hon upptäckte inte det förrän hon stog i mitten på pölen med vatten upp till magen nästan. Hon hoppade genast bort från den. Sen sprang hon och jagade vatten som forsade i rännstenen… Bubblor är roliga.

Kissade gjorde hon inte! inget annat som jag gick ut med henne för. Det hade hon inte tid med, hon måste ju jaga vattendropparna.

Bonusbarnet sa att Nikki såg så konstig ut, hon var så smal och hade så lite hår. Hon har tagit på sej sommarkläderna sa jag =)

Lite vinterpäls har hon kvar, Bak vid svansen och vid hakan/halsen men annars har hon tappat all vinterpäls.

I går kväll när vi var ute på promenad så träffade vi på en spetsblandning som Nikki lekte med. Det såg ut som den andra hunden var en unghund, men hon var nio år. Hon lekte med Nikki jättebra. Det var så roligt att se dom.

Ungefär lika stora, lika i humöret, det var perfekt sällskap. Nikki blev jättetrött. Härligt =)

Zarah kammade henne. och här är resultatet =)

det blir lika varje dag, jag tror att det aldrig tar slut

Så här kan man ligga när man tycker att det är för varmt. Stackarn, hon lider i värmen. Hon vill knappt gå ut på dagen, men på kvällen när det har blivit lite svalare så vill hon gå ut och då måste hon göra av med all energi som hon inte har fått ur sej på dagen.

Eftersom hon inte kommer på inkallning så har jag kommit på något jättesmart. Jag drar ut hela långkopplet (8 meter) och så får hon springa fram och tillbaka, till slut så blir hon nöjd. Jag önskar att vi bodde på landet ute i skogen så hon fick springa av sej ordentligt.

Igår plockade vi första fästningen på henne *ryser* det är skitäkklit med fästingar. Jag är glad att hon inte har fått flera.

Dist men inte minst en bild från i torsdags. Jag tror att hon kan ta anställning på ett flisverk

hon hade fått tag på en vissnad benjaminfikus och gjort flis av den. På en kvart!

Sen kom det en annan veterinär, det var inte samma som förra gången. Tydligen stog det i Nikkis papper att hon var farlig! Det är hon INTE, hon är bara rädd.

Husse höll i henne medan veterinär kollade på tassen, lite protester var det. Men det gick utan att bli sövd. *glad*

Tassen såg bra ut, stygnen var borta och en liten ärrbildning var det, men det såg bra ut.

Nikki kom ock såg väldigt förvånad ut med struten hängande om halsen… Hon är duktig min hund

Men Vi fick på henne den igen med förenade krafter. Fast det höll på att bli ordentliga bitmärken på min arm. Hon gillar INTE struten