Monthly Archives: november 2008

I går bakades det lussebullar här på Skallberget. Ivve var drivande, det är han alltid när det kommer till köket. Jag är mest i vägen.

Jag började blanda degen, men Ivve fick snart ta över med sina lite starkare armar.

Vi la lite gödsel i degen så att den skulle växa…

Vi gjorde en plåt var och Ivve var mycket snabbare än jag, men mina blev lite, lite finare. =)

Färdiga för gräddning!

Det blev lite deg över, då brukar det se ut så här…

Hur blev resultatet…?

Det får ni veta… i nästa inlägg.

Så här såg det ut i mina vardagsrumsfönster i fredags när Ivve, min älskade, skulle komma hit. Tyvärr var det svårt att verkligen fånga stämningen på bild eftersom det var så mörkt…

Jag undrar om Björn Gustafsson någonsin förlorat i Parlamentet. Känns inte så, va?

Han var bra i kväll, men det var även hans blå kollega, Per Andersson. När han sa åt Henrik Hjelt och Johan Glans att de var ”Gollum och en skånsk hob” skrattade jag högt. Förolämpningarna haglade verkligen i kväll.

Henrik Hjelt: ”Om jag kisar ordentligt ser jag en påsk-kyckling där borta” säger han och pekar på Björn.

Björn Gustafsson: ”Om jag kisar ser jag bara ett ägg.”

Jag säger då det, jag är en äkta Parlamentet-torsk.

Nu har Prinsen åkt hem. Jag cyklade med honom ner till stationen och pussade honom säkert 37 gånger innan han gick på tåget. Vi hann med några småfighter på vägen ner, men när det var dags att skiljas åt var vi lika kära som vanligt.

Nu är det tomt här igen.

Tur att jag har min adventsljusstake i hallen och min julstjärna utan lampa i vardagsrummet, då känns det lite juligt och mysigt. Samtidigt dricker jag julmust och äter ischoklad. Sen har jag lussebullar i frysen och pepparkakor i skafferiet. I kylen står glöggen. Kan det bli juligare hemma hos mej?

Jo, det kan det nog. Men det är bra jobbat för att vara jag. =)

Nu ska jag kika vidare på Gossip Girl. Titta förbi här lite senare så får ni se bilder från helgen, som var så fin… =)

xoxo (med en liten gnutta ironi)

Nu är jag vaken, till slut… Jag är hur trött som helst och hade nog kunnat sova till jag dör, men Ivve är ju här och naturligtvis ska jag vara med honom.

Kan hända att vi går till Överskottsbolaget och handlar lite julprylar. Under de drygt fyra år jag har bott själv har jag aldrig haft julpynt. Det känns som att det är dags nu. =)

Jag skulle tippa på att jag, just i detta nu, ligger och sover och att Ivve försöker väcka mej. Han har nog försökt tre gånger redan.

Jag vill vakna, jag vill verkligen det, men jag är så jäkla trött.

Vakna, Maria, vakna!!!

Han är så söt när han sover…

Jag älskar honom.

Jag lever faktiskt. Även om det är svårt att tro med tanke på mitt magra bloggande i dag.

Lussebullarna blev väldigt, väldigt fina. Tyvärr smakade de lite för lite. Men fina var de, som sagt, och det är ju det som räknas för er som bara får se bilderna. De får ni dock vänta på till i morgon.

Vi har tittat på lite handboll också. Junior-SM här i Västerås ser ni. Sävehofs damjuniorer mötte Lågan och vann med 34-6 efter att ha haft ledningen med 22-2 i paus. Spännande, huh? =) Detta följdes av en låååång promenad och nu sitter vi här och ska titta på Sing A long. Det lär bli rätt roligt i kväll.

Nu lämnar jag er igen. Ut och lek med er!

Dagen består i huvudsak av:

• Löpning 5 km
• Lussebak

Lussebullar bakade vi för två år sedan, jag och Ivve. Förra året blev det inte av, men nu är det dags igen. Ryktet går att det kommer bli över 70 bullar. Wiie!

Ivve har varit här i knappt ett dygn och har lyckats slå sönder ett av de två stora glasen jag hade kvar (det var väl det tredje stora glaset han hade sönder). I morsen vaknade jag av att han berättade att han ”haft sönder en sak till”. En ljusstake. Min fina svarta ljusstake.

Ivve är en förstörare. En förstörare.

Jag skrev ju ett (enligt mej) grymt inlägg i går, då börskraschen, förlåt, metro-kraschen inträffade.

Därför missade nog många, inklusive huvudkaraktären, min fenomenala text. Därför publicerar jag den igen. Håll till godo:

Björn har lagt ut en kontaktannons på metro.se. Det duger inte att blogga här, men tjejerna duger tydligen. Och killarna också för den delen. ”Vem som helst” har ju chansen på honom. Undrar då om man vill ha chansen på honom. Man vill ju inte vara ”vem som helst” liksom.

Den där Björn har fått hybris tror jag. Bara för att hans läsare anmäler honom till Rix FM:s Blogg-SM, så ska han kanske inte tro att ”vem som helst” vill vara ihop med honom.

Sen undrar jag hur han tänker, för jag är ganska övertygad om att ”vem som helst” är detsamma som Andra Människor. Björn gillar inte Andra Människor.

(Skämt åsido. Det är naturligtvis allas vår Björn Gustafsson som står bakom citatet. Hysterin kring honom blir knappast mindre efter det uttalandet…)

Vet ni vilken låt som skulle spelas om Elliot Reed i Scrubs skulle få för sej att strippa i serien?

No scrubs med TLC.

Haha!

Nu är min prins här. Det är skönt…

Han står just nu i köket och agerar hemmaman. Han fixar fläskfilén åt oss. Men som vanligt kan vi inte riktigt enas, så han ska ha ris till och jag ska ha pommes. Till det – bearnaise-sås. Ahh. Fantasin är det väl sådär ställt med, men det skiter vi i. =)

Godis OCH chips är inhandlat. Även light-julmust och några 2,8:or.

Om en timme börjar Idol. Och med det en klassisk Ivve och Maria-kväll. Det är vår lilla tradition…

Mys!

Alldeles strax åker Ivve från Stockholms Central och kl 16.36 är han framme i Västerås. Han lär väl knacka på min fina dörr runt 17-snåret. Då ska jag vara nyduschad och fräsch och i lägenheten ska det finnas levande ljus överallt.

Det kanske kommer se ut ungefär så här:

Bildkälla.

Det är så kul att metrobloggen alltid skriver vid deras ”små” problem-stunder att ”inga sidvisningar försvinner” och ”möjligheten att få betalt blir inte sämre” osv… Det är ju en sån lögn.

Under de senaste två dagarna, som varit fyllda av problem har jag tappat ca 800 sidvisningar. Inte att de har försvunnit från mina ursprungliga sidvisningar, men ingen har ju kunnat gå in på min blogg under ”underhållet”.

Personligen gör det väl inte så mycket eftersom jag ändå redan nåt gränsen då jag får betalt, men hur kul är det för de som ligger precis under gränsen på 5000 sidvisningar och nu kanske missar den med 50 sidvisningar..?

Det är så jävla dåligt.

Och nej, jag tänker inte byta bloggportal. Jag tycker att de borde lära sej någon gång.

Ja, minsann. Nu verkar det funka igen. Amazing…

I dag ska jag få finbesök! Det är nämligen min Ivve som kommer hit och hälsar på mej hela helgen. Wiiie! =) Väldigt synd att jag vaknade med magont och halsont i morse. =/ Hoppas att det går över under dagen…

Nu är snön borta här i Västerås. Så nu är det brunt och grått ute igen. Inte så roligt. Jag föredrar snö före lera. Det är jag nog inte ensam om.

Undrar vad vi ska göra i helgen..?

Äntligen kan jag komma in på min blogg igen. Ska det behöva vara så här? Jag vet inte hur det ser ut på min blogg, har inte orkat kolla, men om mina nya inlägg inte ligger längst upp så ligger de förmodligen lite längre ner. Spännande att behöva scrolla upp och ner för att hitta rätt.

I kväll har jag faktiskt spelat handboll. Våra herrjuniorer ska spela SM i helgen och behövde lite sparring, så då ställde vi upp. Vi var ont om folk, därför fick jag ”ställa upp” och vara med, trots att jag egentligen ska vila mitt finger ett tag till.

Men det gick bra! Jättebra faktiskt. Inget ont i fingret, istället bra skott och bra försvarsspel. Av hela laget. Vi vann med 27-22 och det ska sägas att det är ganska ovanligt att ett damlag vinner över ett herrjuniorlag. De är ändå 17-18 år gamla.

Under morgonen och hela dagen har två gubbar varit här och bytt ut min ytterdörr.

Så här såg det ut före:

Och så här fint är det nu:

Så nu bor det ingen junkie här längre. Bara en luffare.

Vad fan håller metrobloggen på med egentligen?

De två inläggen jag skrivit denna morgonen har hamnat före de två inläggen jag skrev sist i går. Hur, liksom?

Fan, jag börjar bli så jävla trött på den här skiten.

Nu får jag möblera om, så att ordningen blir rätt. Men då stämmer inte klockslagen och då kan ju inte folk se att jag faktiskt var uppe kl åtta. (Väldigt viktigt!!)

Frustrerad är bara förnamnet.

Björn har lagt ut en kontaktannons på metro.se. Det duger inte att blogga här, men tjejerna duger tydligen. Och killarna också för den delen. ”Vem som helst” har ju chansen på honom. Undrar då om man vill ha chansen på honom. Man vill ju inte vara ”vem som helst” liksom.

Den där Björn har fått hybris tror jag. Bara för att hans läsare anmäler honom till Rix FM:s Blogg-SM, så ska han kanske inte tro att ”vem som helst” vill vara ihop med honom.

Sen undrar jag hur han tänker, för jag är ganska övertygad om att ”vem som helst” är detsamma som Andra Människor. Björn gillar inte Andra Människor.

(Skämt åsido. Det är naturligtvis allas vår Björn Gustafsson som står bakom citatet. Hysterin kring honom blir knappast mindre efter det uttalandet…)

Jag är vaken. Jag är faktiskt vaken. Eller. Vaken är kanske en överdrift. Jag sover inte. Men jag är inte direkt vaken. Om vi säger så. =)

Varför? undrar ni.

Ja, jag gillar ju att sova länge och länge har jag absolut inte sovit (ca tre timmar), men det är så att *trumvirvel* min ytterdörr håller, just i detta nu, på att bytas ut! Ta-daaaaa! Så här tidigt har jag inte varit uppe sedan Jesus gick i kortbrallor.

Helt otroligt. =)

Sen, klockan nio, kommer de och ska luktsanera min kyl (som luktar mögel).

Två åtgärder på samma morgon. Helt otroligt. Och rätt skönt att slippa gå upp tidigt två gånger, bra att fixa båda grejerna på en dag. =)

Så här sitter jag och tittar på självaste Nyhetsmorgon (trodde att det programmet var en myt) och äter havregrynsgröt med lingonsylt (och socker).

Uppehållet på metrobloggen i går var ju rätt otrevligt, överraskande, men ändock inte särskilt förvånande. Man börjar ju tröttna lite smått, det måste jag säga. Sen kan man ju fråga sej var mina sidvisningar tog vägen? Ja, ja. De är ett minne blott nu och det är väl lika bra att man börjar fatta att de visst måste göra sådär för att hålla nere kostnaderna. Eller nåt. Treöringar är stora grejer…

Bland alla de papper vi fick efter kvällens träning fanns även ett hemligt dokument. Ett peppande och bra dokument med hemligt innehåll.

Nåja, sista delen kom vi överens om inte behövde vara hemlig. Där stod en del citat från några av oss spelare. Påhittade citat, kan tilläggas. Väldigt roliga, tyckte vi. =)

Naturligtvis ska ni få del av dem:

”Hellre ett brutet finger än en förlorad poäng.” – Maria Broström (jag).

Ja, så är det ju. Visst? =)

”Hade jag satt alla lägen jag fick vore jag 100%-ig.” – Cicci Fröding.

Cicci har ganska höga krav på sej själv. =)

”Vore coolt med SM-bucklan tatuerad på rumpan.” – Ulle Andersson.

Ulle är vår tatuerade snygging och skulle säkert göra en sån sak. =)

”En del får, men vill inte spela i blågult. Andra vill, men får inte.” – Jessica Enström.

Vår bästa spelare som spelat många år i landslaget tyckte att det fick räcka nu. =)

”När serien startar igen vill jag spela med hjälm.” – Lisa Brandberg.

Denna skrattade jag mest åt. Haha. Lisa har fått två hjärnskakningar denna säsong och hon skulle faktiskt kunna säga en sån här grej.

Sist, men inte minst:

”Det bästa med vår coach är att han gillar The Killers.” – Ida Schillström.

Ja, något ska man ju ha gemensamt. =)

Rolig grej, tycker jag. En eloge till våra tränare!

Hanna Fridén har skrivit en del om att ladda ner musik vs att inte ladda ner musik. Jag skrev en kommentar om vad jag tycker:

Jag betalar gärna för musik och film, men priserna, som de är nu, är hutlösa. Det är för dyrt. Det är inte värt det.

Vi är fler som bränner ut oss. Jag är damhandbollsspelare och har tränat sex dagar i veckan i sju år. Jag tjänar nu xxxx kronor i månaden på det och det är det mesta jag någonsin tjänat på min handboll. Ibland får publiken gå in helt gratis på våra matcher, för att det är inte så många som kommer annars. Ska vi då bara lägga oss ner och dö? ”Nej, fan heller att de får se oss gratis!”. Nej. Vi tycker att det är ROLIGT att det är fler människor som kommer och ser oss spela, för när de ser hur bra vi är och hur roligt de har, så kanske de vill komma tillbaka nästa gång och DÅ betalar de.

Jag tycker inte att någon skådespelare eller artist är värd några 100 miljoner för en film eller för ett album. Så jag köper det inte. Varken bildligt eller bokstavligt talat.

I dag fick vi alltså schemat för december och januari.

Under december har vi bara 14 gemensamma träningspass, varav nio är handboll och resten är fys i form av löpning, styrka och/eller ju-jutsu. Vi har två seriematcher och, förstås Liga-Cupen (där de fyra bästa lagen i Sverige spelar under 27-28 dec). Utöver detta har vi sex individuella pass, som innebär allt mellan 5-10 km löpning och/eller styrka (10 km på julafton är alltid en hit). Således har vi fem vilodagar under december månad. Helt ok!

Januari då… Då har vi 20 gemensamma pass. Av dessa är 15 handboll. Resterande är fyspass och vissa dagar är det både handboll och fys. Vi har bara tre matcher – 10:e, 18:e och 24:e. Bara två individuella pass. Även denna månad har vi fem vilodagar.

Alltid när man får schemat undrar man vad fan man håller på med. =) ”Hur är det möjligt att träna så här mycket?” typ. Men man tänker inte på det så. Det är en livsstil. Vad gör man med sin tid om man inte går till träningen på kvällen? Vi handbollsspelare (och alla andra idrottare som inte är proffs, för den delen) förstår nog inte hur man kan sitta och dricka latte och prata skit varje kväll. Inget ont i det, vi förstår det bara inte. Jag förstår det inte. =)

Något jag verkligen ser fram emot är lördag den 20:e december. Då ska vi med hela laget till Strike och bowla. Efter det – karaoke! Jag blev så glad när jag hörde det att jag började skratta – högt. Väldigt bra initiativ, tycker jag. =)

Det känns som en rätt skön kväll. Och jag ska berätta mer roligheter om en stund.

Löpning – 5 km – i skidspår.

Sounds nice?

Ha! Ja, det var en uppevelse vill jag lova. Jag och Ida stöttade varandra bra och det tog faktiskt ”bara” 34 minuter.

Sen var jag inte med på handbollen, eftersom mitt finger fortfarande behöver vila, så jag körde rehab på gymmet, för mitt knä. Mycket benträning alltså.

Löpning i snö + benträning = möra, möra, möra ben.

Efter träningen fick vi schema för december och januari samt lite annan info. Men det tar vi i ett senare inlägg. Nu är det Desperate Housewives-time.

Ciao!

Understället är på och jag är redo för en sväng i femmans spår.

Later!

Varför var jag med på Floskeltoppen nu då?

Ja, man kan väl bara skratta egentligen.

Ni vet ju att jag är skribent på en näthandbollstidning som heter Alltomhandboll. Ansvarig utgivare är Leif Lindenhall, en mycket driven och grymt bra man, som vill att handbollen ska synas mer i Sverige.

Där skriver jag kontinuerligt om framförallt damhandboll och i synnerhet damernas elitserie.

Ett par gånger i veckan mailar jag mina artiklar och krönikor till honom, sen lägger han upp dem på huvudsidan, där han sätter rubrik och bild till texten.

Nu står det ju att det är jag som rapat upp denna floskel, men så är alltså inte fallet. Inte för att det spelar någon roll.

Vad var det då som hamnade på Floskeltoppen?

Jo, det här:

AOH bevakar Damelitserien:

Tråkigt, men nödvändigt.

”AOH bevakar Damelitserien” står det ovanför alla artiklar jag skriver, eftersom det också finns massa annan handboll på sajten. Således vet läsarna att texten ifråga handlar om damhandboll.

Det kanske hade varit roligt om det bara stått så här, men precis under står det att det nu ska vara uppehåll från serien i en hel månad och att det är tråkigt, men nog nödvändigt eftersom många lag har slitna spelare.

En annan handbollssida, Handbollsverige kallar de sej, har skrivit en rubrik om ärendet: Här sågas damhandbollen. Där skriver de sedan att deras ”konkurrenter” inte är jämställda.

1. Jag förstår ironi.
2. Det här var inte roligt. Alls.
3. Ni är inte våra konkurrenter. Ni är ett gäng wannabes som lägger större tid på att hitta på Aftonbladet-rubriker än på att skriva läsvärda texter.
4. Och varför vara konkurrenter över huvud taget? Vi skriver om damhandboll för att vi vill att den ska synas. Om då ni också skriver om damhandboll (vilket ni i och för sej gör så sällan ändå) så är det väl bara positivt?

Ja. Rolig floskel va?