Monthly Archives: mars 2009

SM-kvartsfinal 2.

Jag är verkligen riktigt sugen på att spela handboll i morgon.

Jag vill att vi ska vara bra. Spela bra försvarsspel, ett kreativt och avslappnat anfallsspel och kämpa och peppa utav bara helvete.

Det får gärna gå bra för mej också (för självförtroendets skull), men jag är mycket nöjd bara vi vinner.

Vi ska verkligen vinna.

God natt.

Inte ensam. Än.

Jag är glad att han finns där och stöttar mej ändå…

Tack.

En sån där liten utmaning.

Jag blev utmanad av Emma.
- Svara på frågorna
- Välj ut 4 st att utmana
- Skriv till dem att de är utmanade
- Skriv även till den som utmanat dej att du gjort utmaningen..

Och självklart kör jag racet. Mitt i Desperate Housewives-pausen.

Vilken mat äter du ofta?
Thai – kyckling med cashewnötter.

När du är på kalas ,är du den personen som sitter still.eller hjälper du till att duka av?
Det beror på var jag är på kalas. Hemma hos mamma hjälper jag inte till så mycket, är rätt bortskämd med sånt. (Men mamma gillar ju att pyssla…) Är jag hos någon annan hjälper jag alltid till.

Var sitter du helst när du bloggar?
I min soffa, oftast. Händer även att jag ligger i sängen. Eller vänta nu. Det är ju de enda två ställena i min lägenhet som jag befinner mej på över huvud taget.

Köper du ofta trisslotter?
Nej, inte ofta. Det händer lite då och då. Men jag vinner aldrig mer än 25 spänn. Plötsligt händer det, my ass.

Vilken stad eller land har vart din bästa semester?Shit. Omöjligt att svara på. Prag 2000, med handbollslaget, var enormt kul. Kroatien var finast. Rhodos 2003 var sjukast. Side 2007 var riktigt roligt och Alanya med mamma förra året var absolut skönast. Nä, jag kan inte välja. Eller fan. Schweiz-resorna när jag var liten var nog bäst. Fantastiska.

Vilken TV kanal tittar du mest på?Oh, vad svårt. Men det är nog Kanal 5 med tanke på att nästan alla serier jag följer går där.

Jag utmanar väl vidare då;

Emma (en annan Emma)

Emelie

Monika

Helena

”Fläsk”.

Ett nytt uttryck är myntat;

”…Fläsk säger det bara!”

Underbart.

Dags för handbojsträning.

Ja. För ni vet väl att två L blir J?

Ibland är det så enkelt att få någon att må bättre.

Helt plötsligt får man ett väldigt snällt mail av någon man knappt visste brydde sej.

Sånt värmer så jävla mycket.

Tack.

Döden.

Blev lite chockad när jag såg det här. Jarl Alfredius har dött i prostatacancer.

Jag tittar inte på Aktuellt särskilt ofta, egentligen tittar jag nog bara på SVT i sportsammanhang, så jag visste inte ens att han slutat. Nu blev jag alltså lite chockad när jag såg att han dött.

Det är så jäkla flyktigt, livet. Ta hand om det!

Vila i frid, Jarl.

Premiär.

I dag var det solglasögonpremiär för min del.

Det blev favoriterna, som jag köpte på Indiska förra sommaren. Love.

Men nu är solen borta igen. Bu.

Vem vill få nöjet?

Shit, alltså. Det borde vara förbjudet att vara så här trött.

Sen undrar jag hur det är möjligt för mej att vara så jädra hungrig efter den brakfrukost vi satte i oss i morse..? Berätta gärna det för mej.

Well. Om 45 minuter ska jag åka till Centrallasarettet och få delegering. Klockan 18-19:30 är det träning, sista träningen inför morgondagens andra kvartsfinal. Efter träningen är det supertisdag på tv. Först tänkte jag se slutet på Guif-Lugi, sen är det Desperate Housewives, Christine/sporten på SVT2 och till sist Brothers and Sisters. Tisdagar på Kanal 5 knäcker. For real asså… Yeah.

Det här inlägget var oerhört tråkigt. Skjut mej, någon?

Morning has broken.

Nu har lillan åkt till skolan. Härligt!

Klockan fem över sju var vi uppe och jag fixade frukost – havregrynsgröt, ägg och apelsinsjuice – i allra bästa storasystermanér. Så tittade vi på The Tyra Banks Show och förundrades över mammor som har udda jobb och inte bryr sej om att det sårar deras döttrar.

Sen kramades vi och nu har hon åkt till skolan.

Jag hejar på dej, det vet du va?

I dag är det inget jobb för mej förrän vid 13:15, då jag ska få delegering, dvs jag ska träffa en sjuksköterska för att få rätten att ge de gamla medicin. Sen är jag free to work när som helst. Wiiie!

Men nu. Nu ska jag sova. Jepp. Svider säkert lite i ögonen på er, det tror jag.

Ha en bra dag!

Just i dag är jag stark. Just i dag mår jag bra.

Jag har en söt liten tjej här på besök och hon ligger och (förhoppningsvis) försöker sova i min bäddsoffa nu. Skola i morgon, förstår ni! Vi har pratat en hel del under kvällen och jag hoppas verkligen att jag hjälper henne, om än pyttepyttelite. Jag får agera lite extrasyrra här och det har jag absolut ingenting alls emot. Det är bara trevligt att ha lite sällskap så här på ålderns (ungdomens) höst (vår).

Dagen har varit riktigt bra på ett sätt och lite småjobbig på ett annat. Men jag dissar det jobbiga, faktiskt, och fokuserar bara på det bra.

  • Jag har jobbat från 7:30-16.
  • Jag har grymt trevliga arbetskamrater som ger mej riktigt mycket glädje och skratt.
  • Jag har hand om fantastiskt fina gamla och sjuka människor som ger mej livsglädje.
  • Jag kan hjälpa en tjej som har det jobbigt. Och hon hjälper mej minst lika mycket.
  • Jag har två ben som gör att jag kan springa och två händer som gör att jag kan spela handboll.

Ja. Mitt liv är bra.

Just i dag i alla fall.

God natt!

Åter anträffbar om ca en timme.

Lite frånvarande nu.

Ballar av stål.

Återkommer senare.

Tjipp!

Pantertanter.

Jag säger det igen.

Gamla människor is the shit!

Fan, vad roliga de är och jäklar, vad de svär hela tiden! Haha. Inga små pryda damer där inte. Nej, nej. Det är ”jävlar anamma” som gäller. Roligt, roligt.

Jag har en jättekonstig huvudvärk, som kommer i typ tiominutersintervaller. Då är jag yr och mår illa. Sen, all the sudden, är den borta och jag mår bra igen.

Friskt. Jätte.

Jag har i alla fall fått ett gott besked i dag, minsann. Riktigt gott. =P

Trött som en griiiiis.

Hur mycket har jag sovit? Fem timmar? Knappt… Jösses, alltså.

Jag vaknade 2-3 gånger i natt och när jag vaknat ligger jag där, livrädd för att somna om för att jag 1. tror att det snart är dags att gå upp och 2. jag är livrädd för att försova mej.

Till slut kommer jag på den briljanta idén att titta på klockan och då är det ju alltid så att jag inte alls strax ska gå upp. Så har jag legat där och oroat mej helt i onödan.

Jag är verkligen dödstrött. Så där trött så att man får huvudvärk, ni vet. Men det går snart över. För i dag ska jag träffa underbara gamlingar. Sådeså.

Ha en bra dag!

Carros knän är inte snälla.

Nu läste jag det här om Carro, efter att Emma tipsat om det i kommentarerna till förra inlägget.

Väldigt tråkigt.

Jag hoppas att det inte är en allvarlig skada. Carro är den sista på jorden som förtjänar en knäskada, hon har haft sin beskärda del, om man säger så.

Jag vill att hon spelar på onsdag. Ska vi säga så?

Nu är det läggdags. Jobb i morgon, ju.

Ciao!

Varför spelade inte Carro?

Spårvägen hade/har världens chans att ”skrälla” i kvartsfinalserien mot Skövde. Angelica Wallén är borta för resten av säsongen och utan henne är Skövde högst mänskliga.

Spårvägen hade också ledningen i paus, med 12-10. Sen förlorar man med 16-22.

Vad fan hände där? undrade jag.

Så ser jag målskyttarna. Caroline Hellström gjorde inga mål. Var hon punktad? Eller var hon inte med? Min tanke är att hon nog inte var med. Hon går sällan eller aldrig av planen mållös. Och mycket riktigt så visade det sej att hon inte var med.

Jag vet att hon avstod de två sista seriematcherna för något av hennes tidigare skadade knän är överansträngt. Men nu var det ju dags för slutspel och då trodde jag naturligtvis att hon skulle vara med. Att hon bara vilade från matcherna mot Avesta och Kroppskultur som försiktighetsåtgärd, att hon sparade sej till slutspelet.

Jag känner Carro, jag har spelat med henne och jag tycker mycket, mycket om henne. Hon är en väldigt sympatisk människa och en av de absolut bästa handbollsspelare jag mött och spelat med.

Men om hon avstod från denna match för att hennes knä är lite överansträngt så har jag inte jättemycket förståelse för det. Faktiskt. Om det är så att det är värre ställt än så, så visst, det har det inte stått någonting om. Om hon är sjuk eller om skadan är värre än de gett sken av, så visst då har jag förståelse.

Jag säger bara så här; Hade Carro varit med så hade Spårvägen vunnit den här matchen. Carro är en spelare av den kalibern att hon skulle göra minst fem mål i den här matchen och hon är dessutom en duktig försvarsspelare.

Och jag säger så här; Det skulle krävas rätt mycket mer än ett överansträngt knä för att stoppa någon av våra spelare i ett SM-slutspel.

Sorry, Carro. Men så är det. Och jag tror och hoppas att du är med i nästa match. Men då kanske det redan är för sent. Hoppas du inte tar alltför illa upp av det här.

Wipeout is the kräk.

Hahaha. Mattias Sunneborn såg uppriktigt talat grön ut efter centrifugen på Wipeout.

Väldigt roligt.

Synd att domarna stjäl showen. Och vinsten.

Synd, när domarna varit så otroligt bra hela matchen igenom, att de sen stjäl vinsten från RIK. Känns fruktansvärt orättvist.

Nu kör Sävehof över RIK på torsdag och RIK får ta semester.

För jävligt.

Så här ser en människa utan hjärna ut.

Men det är lugnt. Jag behöver ingen hjärna i dag. I morgon. Då behöver jag den igen och då hoppas jag att den är tillbaka.

Handboll är mitt liv, ja.

Nu är det jag och min godisskål som tittar på slutspelshandboll.

Herrar, givetvis. Damerna får inte visas i rutan förrän i semfinalspelet.

RIK-Sävehof är det som gäller och RIK har startat bäst, leder just i detta nu med 6-3. Roligt, för de är underdogs.

Bara så att ni vet vad jag pysslar med, liksom.

Monroe hjärtar Falkman.

Det känns som att jag inte har nånting att skriva i dag. Fattar inte varför. Men undertiden jag försöker hitta min hjärna som tycks försvunnit med den förlorade timmen kan ni titta på det här;

Marilyn Monroe sniffar Falkman i arslet.

Hahaha.

Sängen är skön, men lite för tom.

Nu ligger jag i min säng. Skönt, skönare, skönast. Visst är det skönt att sova på hotell, men ni vet, lika väl som jag, att det finns inget skönare än att krypa ner i sin egna säng.

Synd bara att inte du är här…

Jag är jättetrött och klockan är inte 02:15 som den egentligen skulle varit, utan nu är det sommartid och klockan är alltså redan 03:15.

Dags att sova alltså.

Jag somnar till denna vackra i natt;

God natt!

Han är ju lite rolig, den där Marcus Leifby.

Men frågan är helt klart befogad.

Vad har egentligen hänt med Lars Lagerbäck?

”Jävla gubbslem”.

Ja. Vi åker fortfarande buss. Otippat. Lite drygt två timmar kvar nu.

Sverige har 0-0 i paus mot Portugal. Jag följer matchen här och det är lite nervöst. Men kraven från min sida är låga, så jag är rätt lugn ändå.

Tidigare i dag när vi skulle lämna Färs & Frosta Sparbank Arena (ja, den heter så) så sa en Lugi-funktionär till mej att; ”Ska ni gå nu när det roliga börjar?” och syftade naturligtvis på att herrarnas kvartsfinal mot Guif skulle börja bara minuter senare.

”Vi har redan haft roligt!” svarade jag syrligt och när jag gick därifrån så kunde jag inte hålla mej utan utbrast ”Jävla gubbslem” till mina lagkamrater och min tränare som gick med mej.

Vad är det för jävla kommentar?

Jag är så jävla trött på att vi får så lite utrymme, vi damspelare. Handboll är en av få sporter där vi damer inte är så långt efter herrarna, om ni förstår mej rätt. Naturligtvis skulle vi inte ha en gnutta av en chans mot ett herrlag, men handboll på elitnivå är roligt att titta på oavsett om det är damer eller herrar som spelar. Det går fort, det smäller och det blir många mål. (Jämfört med damfotboll och damhockey är damhandboll förstås väldigt mycket roligare.)

Att höra den jävla kommentaren, alltså. Och hans eget lag hade ju just spelat. Hur hade de tyckt om att höra det han sa?

Tyvärr tycks ju resten av Lund dela hans uppfattning. Lugis damer och herrar spelade alltså kvartsfinal i dag, i samma arena. Drygt 650 personer såg dammatchen, som kan ha blivit Lugis sista hemmamatch för säsongen. 2309 såg herrmatchen. Då var det dessutom en riktigt stor klack där.

Var fan fanns ni när ert damlag spelade?

Ni som läser här dagligen vet att jag normalt inte är nån feministisk bitterfitta, men den där jävla kommentaren fick mej att gå i taket och jag tycker synd om Lugi-tjejerna som har såna funktionärer omkring sej.

Fy.

Så jävla skönt.

Det var väl inte så dumt, va?

Vadå? undrar ni.

Segern mot Lugi, svarar jag.

23-21.

Tack så mycket!