Ibland är livet bara jädrigt gött.

Man måste ju liksom fira ett nytt jobb.

Vad är det för jobb då?

Jo. Det är ett telefonförsäljarjobb.

”Amen hallå…” tänker många av er nu, ”det är ju fan inget riktigt jobb”.

Men det är det visst det. Och provisionsbaserad lön är något som passar mej väldigt, väldigt bra. Det triggar igång tävlingsmänniskan i mej till en sån grad att mina blivande arbetskamrater mycket möjligt kan känna sej överflödiga så småningom. Kanske.

Jag kan bestämma mycket över mina egna arbetstider, något som är guld värt för en elitsatsande handbollsspelare som jag. Och efter att ha sett hur mycket de tjänar där, till och med de som jobbar halvtid, så ser jag inte hur jag skulle kunna misslyckas.

Jag är helt enkelt toktaggad.

På torsdag. Då kör jag.