Hej, tjo!
Jag har inte klippt mej än. Klockan blev för mycket, så vi får ta det i kväll eller i morgon istället. I morgon, som förresten är en ganska speciell dag. Min födelsedag.
Jag kom på det förra veckan, att ”herregud, jag fyller ju år nästa vecka”. Jag trodde aldrig att jag skulle bli så gammal/vuxen att jag nästan glömde bort min egen födelsedag, men tydligen. Det har hänt så mycket annat i livet detta år, så fokus har inte direkt legat på mej.
Hela denna livsomställande grej som är på väg att hända, jag är så glad för den. Alldeles nyss såg jag en bebis på en bild på nätet och bara började grina, för snart har vi en egen. En son, en människa. Jag kan inte fatta det. Jag kan verkligen inte det. Fastän han bökar och bankar och slåss med sej själv där inne, så jag känner det dygnet runt, så kan jag inte fatta att den lilla varelsen ska ut i verkliga livet och titta på mej, på oss. Andas samma luft som vi.
Det är helt overkligt. Lite magi över det hela.
Som jag längtar.
En sån här undanbedes dock.
Nepp faktiskt inte… Jag är tydligen gjord för att ”göra” stora bebisar;)
Douglas föddes 4 veckor för tidigt o vägde ändå hela 3150 gram o var 51 lång o Fabian satte dom igång mej nästan 3 veckor innan så att han inte skulle bli för stor. Men han vägde ändå 3975 gram o var 53 lång;)
Kram K
Oj, där ser man! Helt galet ju! Haha. Men nu är de inte direkt jättestora, va? Kram!
Jösses vilken bit;-) Ha ha han var nästan lika stor som min Alfred då;-)han vägde 4880 gram o var 56 lång, han var inte heller så liten kan jag medela;-)
Att vi sedan hamnade på NEO med små pygme bebisar som vägde run 1-2 kg, gjorde honom ju inte direkt mindre om man säger så;-)
Kram K
Åh, herrejösses! AJ. Haha. Socker-bebis förstår jag? Kram.