jag får inte glömma bort vem jag är

Beredd att kasta rosenblad utanför kapellet i lördags.

Hej, hej, i lingondjungeln.

Jag har min traditionsenliga halvskitdag i dag. Allting är jobbigt (förutom jobbet, det är kul) och jag har väl grinat typ fem gånger. Jag säger okänsliga saker och är allmänt dum.

Jag har fastnat lite i ensamhetsspiralen igen och det kan ju tyckas jäkligt konstigt med tanke på hur glad jag är, men det stämmer faktiskt. Och det är lika dumt som vanligt och lika mycket mitt eget fel som vanligt.

Jag längtar liksom så mycket till helgerna och Vikto att jag bara vill att tiden ska gå. Dumt då att jag inte gör mer saker på vardagarna, så att tiden faktiskt går fortare. Mycket dumt. Hur mycket jag än vill vara med honom så går ju inte det hela tiden och jag måste ju behålla mitt liv och min person. Min blogg också, för den delen.

Jag kan inte hålla på och stänga in mej på vardagarna och bara leva på helgerna. Mitt liv är det som händer här och nu och det måste jag fan ta vara på.

Nu ska jag snart tvätta bort sminket och borsta tänderna. Sen ska jag ta en värktablett, för min nacke hatar mej i dag, och sen ska jag lägga mej i sängen. Förhoppningsvis somnar jag illa kvickt, med tanke på att jag varit upp sen strax efter fem i morse.

I morgon är det en ny dag. Det visste ni, va?