Fan vad det är enkelt att ha åsikter. Det är så lätt att säga: Fy fan vad du är dåligt, fan vad du suger, fy fan! och gärna (läs alltid) göra det i kommentarsfälten på bloggar, artiklar etc etc. (och såklart, gärna anonymt) Just nu är jag knäckt, har till och med gråtit och mitt självförtroende är nertryckt under marknivå.

Jag själv är säkert precis likadan, så himla lätt att sitta i soffan med popcornskålen och klanka ner på program och folk som är med i TV eller pratar i radio, eller har gjort något i nån tidning.

Varför skriver jag nu detta inlägg? Jo, inte för att få nån form medkänsla eller tycka synd om mig, det är absolut inte därför. Jag vill bara här säga att jag nu tar upp den vita flaggan och viftar att jag ger mig, jag lägger ner.
Detta är det sista inlägget på denna blogg, hade hoppats på att det skulle bli ett mer muntert sådant men nu blev det som det blev.
Jag vill tacka er ALLA som följt denna blogg och läst och eventuellt njutit av mina texter, filmer och tankar. Det har varit kul att ha er som publik. Men nu är det dags att överge skeppet och lämna över rodret till någon annan.

Må så gott mina vänner och hoppas vi ses IN REAL LIFE snart istället!

kram

Nu kommer ett sånt här ursäktande inlägg som jag kan lova att alla bloggar har, jag vill helst inte skriva ett sånt, men jag känner att jag måste.

Sorry min kära vänner att jag inte uppdaterad denna blogg på väldigt väldigt länge. Det är med svansen mellan benen och en stor skam i kroppen som jag skriver nu…men jag har en hel drös av ursäkter.

Ursäkt 1.
Jag är mitt uppe i en stor renovering av den nyinköpta lägenheten, dvs har varit utan internet några dagar i början av den.

Ursäkt 2.   
Jag har feber

Ursäkt 3.
Jag har öroninflammtion med blödning i höger öra

Ursäkt 4.Jag har hosta och snorar.

Ursäkt 5.
Jag har ont i halsen

Ursäkt 6.
Håller på och flyttar…

Jag hoppas att ni accepterar dessa ursäkter och kan förlåta mig för min frånvaro…som kompensation för min frånvaro får ni hitta på något lämpligt straff som jag måste utföra, eller så skiter ni i det och tycker att mina ursäkter gott nog.

hejhej och på återseende

Nu har det återigen blivit dags att nominera bästa Program, bästa programledaren etc etc till aftonbladets stora TV-pris.

Jag tänker inte tvinga er att rösta, men ni kan ju ha i åtanke att jag skulle bli väldigt väldigt glad om Sommartorpet skulle hamna i topp på ”bästa program” och ”bästa livsstilsprogram”…

Så hjälp nu till att plocka fram dom bästa programmen och nyhetsankare etc etc så alla blir glada och nöjda.

klicka på länken nedan och fyll sen i era favoritprogram…ja, det där hajjar ni nog hur ni ska göra…

http://tvpriset2008.se/nominera-dina-favoriter/

Inte ni alltså, utan metrobloggen. Ni är inne och tar bort inlägg jag skrivit och publicerat? Blev ni sura för att jag är otrogen mot er och har en till blogg? Men käre metrobloggen, att vara otrogen på nätet är inget nån tagit skada av, inte heller när det gäller banker. Byt inte bank, skaffa en till, säger ju Citibank dagligen på TV-reklamen.

Gör som jag, byt inte blogg, skaffa en till!

Skärpning metro, låt mig ha fler bloggar, va inte så sura!

Kika in min nya blogg på UNT.se och följ med i förvandlingen av nya lyan!

hej hej och låt detta inlägg vara kvar, annars blir jag sne och kanske skaffar en blogg på aftonbladet oxå.

Käre vänner och läsare. 
Jag vet att det är ett stort sug och en längtan från er sida efter att jag ska skapa mig en till blogg som ni kan följa. Jag vet att ni legat sömnlösa flera nätter och undrat: Ska han inte starta en blogg på UNT.se och visa hur det går i hans renovering av hans nya lägenhet. Jo, mina vänner, nu är det dags för det.

Så gå till UNT.se och leta upp den. Har ännu inte fått nån smidigt direktlänk till den…men jag jobbar på det 
Där kan ni även läsa ett litet axplock ur en längre intervju som kommer lite senare…det märkliga är bara hur dom lyckats ta en bild där jag ser dödssjuk ut och har orange skägg…

För er som nu blev oroliga att jag ska ge upp denna blogg kan jag bara säga: Lugn, denna blogg kommer fortfarande finnas kvar och uppdateras, precis som vanligt.

Hej hej!

För er som läste mitt förra inlägg ang. synsams kartonger så kommer här en uppföljning.
Otroligt vilken kraft ett mail och ett blogginlägg kan ha. ca 10 minuter efter att jag publicerat mitt inlägg fick jag följande mail från just Synsam.

För er som har svårt att se vad det står på bilden kommer här en tydligare text:

Hej Stefan!

Tack för ditt mail och dina synpunkter.
Med anledning av detta ska vi se över våra kartonger.

Mvh

Helena  på Synsams Internetbutik!

Känner mig stolt, vill nästan highfiva mig själv!

Vissa saker gör mig arg och förbannad. Vissa saker gör mig glad och lycklig. Igår blev jag mer åt det arga och förbannade hållet än åt det glada och lyckliga. Jag var inte fly förbannad men lite…irriterad.
Anledningen till det är:

För några dagar sen beställde jag nya linser via Synsams hemsida, en process som inte var den enklaste om man ville ha dom linserna jag önskade, men till slut lyckades kundtjänst och jag lösa det.
Det skulle ta ca 3-4 dagar att få dessa. Det tog 3 så det var ju strålande. (fy fan vilken ointressant info stefan, kom till saken)

Efter att ha hämtat ut paketet på Ica, ja, det var för stort för att lägga i brevinkastet, så jag var tvungen att hämta det där.
Jag öppnade paketet och fick då se följande:

Varför i helvete lägger dom en sån liten förpackning i en sån stor kartong? Miljöansvar?
Jag brukar inte bli förbannad på alla miljöbovar, för jag är en jag oxå ibland. Men detta var löjligt! 
Det är precis i samma klass som att ta emot en flyer av nån utdelare på stan, läsa rubriken och sen slänga det igen. Fatta hur mkt papper som förbrukas HELT i onödan. Jag vet att armen och handen per automatik tar emot saker som sträcks fram emot en, men…stanna hellre vid utdelaren, läs rubriken där och är det inget av intresse, lämna tillbaka det till personen som gav dig det!

Så, nu har jag agerat vardagsmiljöhjälte tillräckligt för denna gång.

På måndag släpps en nyhet…en nyhet som kommer påverka denna bloggs överlevnad…men detta inlägg innehåller redan för mkt text, så för att ni inte ska tappa intresset slutar jag nu..

hejhej

Visst tror man stenhårt på alla horoskop som finns här och där. Det är väl klart att alla kräftor får samma öde samtidigt, likaså alla vädurar.
Jag läste mitt horoskop för denna vecka och blev lite fundersam…

Vågen

Du samlar döa honnar. Det är ditt uttal, inte mitt. Honnar. Det är så klart hundar du talar om. Du uttalar det som Kvennaböske, på skånska. Honnar. Du gör det för att du tycker att det är kul. “Jag samlar på döa honnar”, säger du till folk på stan, som förfärat skyndar stegen från dig där du står. Du hittar en massa döa honnar och släpar hem och så travar du dem på varandra alldeles vid teven. Och så sätter du dig i soffan. Titta på teve eller titta på alla döa honnar? Vilket dilemma! Du väljer teven. Honnarna finns kvar imorgon också.

Hur ska jag tolka detta?

Jag tog en smakbit alldeles nyss och direkt var jag tillbaka till början av 90-talet. Jag är 11-12 år och befnner mig i ett tält tillsammans med min bror och en kompis. Vi har slagit upp ett tält nere vid sjön i Björklinge där jag är uppväxt. Det är sommar. Gräset på fotbollsplanen bredvid är nyklippt och doftar sådär ”sommar”. Det börjar bli mörkt. Efter ett kvällsdopp i det svala vattnet kliver vi in i tältet för att slippa dom envisa myggen som vill smaka vårt blod. 
I förtältet har vi en ficklampa hängandes, min bror tar den samtidigt som han drar upp blixtlåset till innertältet. Vi är lite lät ivriga alla tre, men ingen vill visa sin iver utan låtsas som att det inte är nått märkvärdigt som ligger där inne och väntar på oss. Men inne i kroppen bubblar det…som jag längtat till denna stund.

Där inne är det fullt av döda flugur, pissemyror, hundfisar, måsskit, stora tuttar, fotvårtor, kisseblöjjor…jag talar såklart om BonBon-godiset!

Nu sitter jag här med min BonBon-godisburk och suger på en ankkrubb. Märkligt vilka minnen man kan komma ihåg bara för att man känner igen en smak, en doft eller hör en speciell låt…undrar hur mkt info som finns inne i hjärnan som bara ligger där och tar onödig plats och hindrar ny info att få plats…

Käre läsare!

Jag skulle vilja komma i kontakt med någon som tillexpempel sköter löner och ekonomi på ett företag. Eller någon annan pengakunnig person som kan svara på mina frågor…

Hör av dig till kontakt@stefan-larsson.com eller skriv din mail i kommentarsfältet så hör jag av mig till dig.

hejhej