blir det idag. Hann inte in mer igår för det var fullt upp. Fick lite gjort iaf. Fick fram namnet på den ene av killarna genom ett besök på skolan och en koll i skolkatalogerna. Det namnet är lämnat både till affärsinnehavaren och polisen plus att jag identifierade med säkerhet att det var han och grannpojken som var inne och stökade i affären. Nästa namn ska jag försöka leta reda på idag. Vet nu vilken skola han går i, så det blir en ny vända till skolan och titta i katalogen för den skolan. Något som grabbarna inte vet om är att jag sitter i föräldrarrådet i R:s skola och har lite inblick i en del saker *S*. Dessutom har jag varit föräldrarvakt på skoldisco och genom det har jag lite kontakter, Dessutom har jag jobbat aktivt på vårt bostadsområde med att få ner klotter, skadegöresle och kriminalitet. Vi är en liten grupp människor som gör detta. Vi får polisen till att komma hit, socialjouren och andra myndigheter. Vi är påstridiga så dom tröttnar på vårt tjat och kommer. Vi brukar ”hota” med att dels gå vidare med ärendet till högre ort, dels lämna uppgifterna till tidningen. Båda grejerna brukar ta skruv.
Det arbetet var lättare för det mesta handlade om barn/ungdomar som bor på området. Föräldrarna träffade vi på ett annat sätt och kunde prata med dom. Nu handlar det om en grabb som bor på området, dom andra bor inte här. Igår fick jag dessutom reda på att det är fler grabbar som är av samma nationalitet som grannpojken som är och stökar i affären. Beskrivningen jag fick stämmer in på en som bor i ett grannhus tvärs över gården och ska – enligt vad det sägs – vara kusin till grannpojken. Men det går inte att göra något förrän den personen har fingrarna i kakburken.
Nästa steg är att skaffa en tolk för att kunna prata med mamman. Polisen har aldrig någon tolk med sig. Hon vet dessutom inte om HUR sonens kamrater agerar. Hennes son har inte alltid alla hästarna hemma. Dom två som var med honom i förrgår är väldigt luriga men jag som har sett detta nu under en tid och vet hur dom fungerar. En av dom - jag kallar honom Ettan – bestämmer vilka ”uppdrag” som ska göras. Den andre killen – Tvåan – är med och ”hejar” på. Grannpojken – Trean – utför ”uppdraget”. Ettan lämnar ofta platsen med en gång efter att delat ut ”uppdraget”. Tvåan lämnar ”uppdraget” när det börjar osa lite hett. Trean är alltid kvar och är den som blir tagen av polisen. Ettan ser alltid till att han hamnar utanför kameravinkeln om det finns kamera på platsen. Tvåan bryr sig inte så mycket för han försvinner ju ändå innan polisen hinner komma. Och ingen har vetat hans namn. Ettan och tvåan cirkulerar runt platsen. Antagligen för att se hur det går och när polisen åker iväg med trean. När polisen åker hem med trean dyker ettan och tvåan upp här runt huset. Trean blir avlämnad hemma, polisen pratar en stund och sedan åker dom. Då går ettan och tvåan upp och hämtar trean och mamman kan inte göra något för trean far ut mot henne. Detta förlopp stämmer med det som affärsinnehavaren berättade för mig och som jag har sett ett flertal ggr. Jag pratade även med skrivbordspoliser igår men det var som att prata med en utomjording ungefär. Så den biten skippar jag hädanefter. Jag har lovat affärsinnehavaren att försöka hitta namn, skola, adresser mm och att hjälpa till med att identifiera ynglingarna om jag kan.
Tolken då till mamman, ja det ska jag gå och prata om idag. Jag har en kille som jag arbetar tillsammans med i ett annat projekt som har lite kontakter i sin tur. Han arbetar med vuxna invandrare som hamnat utanför, ger dom en utbildning, hjälper dom med jobb. Han åker till och med hem till dom och hämtar dom om han misstänker att dom skolkar. Killen är invandrare själv men ack o ve den av hans skyddslingar som inte sköter sig. Och vad han inte vet om den kriminalitet som kan förekomma här i Växjö bland invandrare och vilka de är, det är inte värt att veta.
Att ha en tolk med mig när jag pratar med mamman anser jag är ett måste. Hon står ensam mot polisen, myndigheten och hon kan inte så bra svenska. Hon vet inte ens hälften av vad hennes sons kamrater sysslar med och hur ofta sonen blir den i gänget som får ta smällen. Socialen skickar dit en landsman för att prata med henne och där sitter hon och vet inte mer än vad polisen säger om händelsen och kan inte försvara vare sig sonen eller sig själv. Sanningen är ju den också att sonen är verbalt ful i munnen. Tvi o vale, en tvål skulle sitta fint i den munnen kan jag säga. Jag tänker också på pojkens småsyskon, hur känner dom när det stövlar in två poliser, gång efter gång och lämnar av deras storebror, någon som dom egentligen ska se upp till? Och när polisen agerar som dom gjorde i förrgår, ja då ger inte jag mycket för det utan då är dags att visa att man med lite civilkurage och kunskap om dessa ynglingar kan ta tag i saker och få det uträttat. Ettan och Tvåan ska inte tro att dom alltid ska komma undan med sin feghet att lämna sin ”polare” i sticket!
Det dom hade gjort var att riva ner grejer från hyllorna, kalla personalen för en hel del mindre trevliga ord och allmänt betett sig illa. Och det var inte första gången. Trean är portad i butiken för att han har kallat personalen för en massa och bråkat med dom så han är ingen ängel men all skit ska han ändå inte ha för det. Kommer han bort från gänget så tror jag att det finns en chans till att han kan bättra sig. Enligt min dotter som umgicks med honom innan är han en fin kille innerst inne. Jag har numera förbjudit henne att vara med honom pga att hon inte ska hamna på fel ställe vid fel tidpunkt. Hon skulle försöka stoppa det hela men det är inte lätt att vara tjej, 14 år och försöka rå på halvgansters.
Nu är det dags att valla hunden.
På med mössan och ut i -8,9 grader
Tjingeling
Trollet