Hälsan rasade stadigt neråt för att igår kulminera i att jag vaknade med feber, hostade tills jag kräktes och sedan fick tid hos läkare. Pallade inte ens vara uppe mer än några minuter och på eftermiddagen när mamma följde med till doktorn så var jag tacksam att ha sällskap. Tydligen hade jag lyckats få både ett virus och en hög baciller som fightades om makten över min kropp och nu har jag fått antibiotika och ett hostdämpande medel med morfin så nu känns det som att jag lever igen . Sov som en stock inatt och vaknade inte förrän 9.30. Underbart! Vill inte lovorda morfin men just nu är jag rätt nöjd med att ha det till hands… Är otroligt matt i kroppen och orkar bara göra saker i korta perioder men det går åt rätt håll. Har rasat ner 1,9 kilo sedan i söndags så ett av dagens projekt var att äta. Lyckades rätt bra om jag får säga det själv. Mådde inte superkul efter men allt är kvar i systemet. Jippie.

Börjar inte jobba igen förrän på måndag och det känns som att de dagarna kommer att behövas för att komma in i leken igen. Läkaren tror att feber och hosta är borta efter ca 3 dagar men han sa att jag lär vara duktigt trött några dagar till. Kände idag att jag måste försöka komma igång lite så jag gick med när mamma tog hunden en sväng. 2,5 km på 40 minuter och jag trodde jag skulle få en hjärtinfarkt… Har en bit kvar tills allt är som vanligt… Ikväll åker mamma hem igen så imorgon är det bara jag och Gordon hemma. Arme hund. Att ha mamsen här de här dagarna har varit en välsignelse. All hjälp med Gordon, matlagning och inte minst sällskap är ovärderligt <3. ( Försökte mig på att hjälpa till med maten igår men höll på att tuppa av för att det blev för varmt i köket och jag inte pallade stå upp… ). Idag har vi varit utanför dörren några gånger under korta perioder så jag fått lite fixat och imorgon kan jag bara ligga inne hela dagen och ta det lugnt. Skönt!

För att förgylla dagen lite fick mamma ett sms från en klädkedja idag med erbjudanden. Tyvärr så blev det inte helt lyckat när de skulle skriva :- och (… .

Ringde till gyn idag och förklarade läget med sjukdom, feber, antibiotika och hela baletten och frågade om jag ska börja med Pergotime idag eller om det är kört den här månaden. De ringde tillbaka och sa att det inte är några problem om jag bara orkar så idag har jag börjat äta hormoner och allt går enligt plan. D lever på hoppet att morfinet kanske dämpar effekten av hormonerna så att jag kommer att vara lugn och fin trots allt . Vi får väl se hur det blir…