Just nu sitter jag och tittar på Svenska Hjältar och känslig som jag är så rinner lyckotårarna stup i ett. Än så länge har de berättat om en tjej som ensam hindrade en våldtäkt mitt i natten. Så himla modigt av henne. Tack å lov att det finns såna människor alltså, då får man ju lite hopp iallafall.
Jag tycker dessutom att det är fantastiskt att vi uppmärksammar dessa ”vardags”-hjältar och hoppas att vi fortsätter med det länge till.
Liten parantes: Idag såg jag en film som heter ”My sister’s keeper”, med Cameron Diaz, och den vill jag varmt rekommendera. Den handlar om en ung tjej som har cancer och för att rädda henne bestämmer sig hennes föräldrar för att skapa ett syskon på konstgjord väg som ska passa som donator, men efter ett par år vill inte deras yngsta dotter vara donator längre och bestämmer sig för att stämma sina föräldrar. Väldigt stark och känslomässig film. Flodvarning för oss som är känsliga.
Nu har jag äntligen ordnat med Davids julklapp, har klurat länge på vad jag ska ge honom och har äntligen hittat något som han blir garanterat glad över. Nu är det bara pappa och Millis kvar. Ska nog slå en pling till sis nu och se om vi kan hitta på något.
Tudilu.