http://www.youtube.com/watch?v=XWuCYimuKiY
Klicka på länken så får ni höra när min mor berättar om bilfärden..
http://www.youtube.com/watch?v=XWuCYimuKiY
Klicka på länken så får ni höra när min mor berättar om bilfärden..
Till minne.
Ingebjörg Suenson
Vår älskade lilla mamma har till vår stora sorg stilla somnat in, lugnt och fridfullt den 19 Mars 2012 i sitt hem, Nilsagården i Ivla, som hon önskade omgiven av sin familj.
Hon föddes 1929 i Trondheim i Norge och var yngsta barnet av elva syskon. Hon växte upp på Handskemakerbacken och hade en mycket lycklig barndom men det var till slut i Ivla som mamma valde att leva större delen av sitt liv och där trivdes hon. Mamma fich nio barn och tolv barnbarn som hon alltid hade tid och kärlek för och det har även bakats väldigt många kakor och plockats mycket hallon och svamp i de småländska skogarna igenom åren.
Lilla Mommisen, som vi i bland kallade henne, var även väldigt förtjust i fåglarna som hon ständigt matade och gladdes åt när hon såg dem utanför fönstret vid sitt stora fågelbord, och hon älskade sitt växthus och sitt trädgårdsland där hon generöst delade med sig av skörden till alla som kom och hälsade på.
Händelserikt liv.
Vår mamma har levt ett mycket händelserikt liv som hon ofta berättade om, hon upplevde andra världskriget när Tyskland ockuperade Trondheim, har arbetat på sjön och seglat jorden runt, kört taxi i Köpenhamn och historierna var många, en del helt otroliga och de flesta fyllda med humor. Mamma var mycket generös och delade med sig, var alltid hjälpsam, och ingenting var omöjligt, och hon var också väldigt finurlig och otroligt envis men alltid glad och tålmodig.
Mammas varma personlighet, glimten i ögat, berättar-glädjen och det stora engagemang som hon hade för sagomuseet i Ljungby, där hon tillbringat så många härliga varma och goa stunder och skrattat så mycket, gjorde att platsen för minnes-stunden var självklar, naturligtvis mitt bland gubbar och kärringar, häxor och vättar, troll och skogsrån, det var där hon hörde hemma.
Minnes-stunden skedde Söndagen den 1 April i sago-museet i Ljungby. Familjen, syskon och släkt från Norge, samt nära vänner och arbetkollegor på sagomuseet var närvarande, det var väldigt vackert, stämningsfullt och så många vackra blommor runt vår mamma. Hon hade blivit så glad om hon sett alla dessa blommor, men förmodligen sagt: Det är alldeles för mycket, inte skall väl jag ha allt detta…
Ledsamt och kärleksfullt.
Saknaden är så stor, så det var lite ledsamt, men samtidigt väldigt kärleksfullt och fint, och även en hel del skratt åt historierna, presis så där som vår mamma var som person, och under dagen var det många som berättade väldigt fint om henne, och vi förstår att hon har berört och betytt mycket för väldigt många människor.
Barnbarnet Alva sjöng väldigt fint ”Keep on the sunny side” av Ada Blenkhorn och J. Howard Entwisle och Per Gustavsson från Sagomuseet berättade väldigt underhållande om olika resor och upplevelser mamma och han haft tillsammans och han läste även dikten ”När vi dör” av Thomas Tidholm. Per berättade att man på sagomuseet har instiftat ett berättar-pris till Ingebjörgs minne, vilket mamma skulle ha blivit väldigt stolt och glad över, och som vi barn är hedrade och rörda över.
Minnet lever.
Lilla mommisen undrade en gång om vi kanske skulle glömma bort henne, men det är omöjligt att glömma en sådan stor liten personlighet. Minnet lever för evigt och det är många som bär henne med sig i tanken med glädje och hennes historier kommer att leva vidare. Familjen vill tacka sagomuseet för allt de gjort för vår älskade mamma Ingebjörg och även hemtjänsten, vård-teamet i Hamneda och Södra Ljunga för den otroligt fina omsorg ocg vård som allihop gav vår mamma under hennes sista tid, hon var så glad och kände sig så ompysslad och såg verkligen fram emot när ni kom. Ni gör ett fantastiskt arbete. Lilla mamma har gått vidare nu men minnet av hennes person kommer alltid att finnas kvar. Mammas önskan var att ingen skulle vara ledsen när hennes tid var inne utan att vi skulle skratta och glädjas och vi kommer att minnas henne med den allra största värme.
Sverre, Carl-Peter, Torbjörn, Dan, Gorm, Desire’e, Rebecca, May och Lisbet med familjer.
Till minne av min mor skrivet av Per Gustavsson för alla vänner på berättarnätet.
Publicerad i Smålänningen Fredagen den 23 Mars 2012.
Ingebjörg är död.
Men hennes berättelser lever.
Ingebjörg Suenson var en av de första som engagerade sig i den berättar-rörelse i Ljungby som resulterat både i Berättar-festivalen och Sago-muséet och inspirerat det muntliga berättandet i hela Sverige.
Ingebjörg var alltid redo att rycka in. Otaliga är de utländska gäster som Ingebjörg mött vid flyget i Växjö oc järnvägsstationen i Alvesta.
Via Ingebjörg fick de det första mötet med den småländska berättar-världen. Ingebjörg guidade besökare på Sago-muséet, berättade för små barn, afficherade, bjöd på mjöd på medeltida gästabud, städade i alla skrymslen. Stort och smått, inget var finare än det andra, allt var lika viktigt.
Och så berättade hon ur sitt liv! När flyglarmet gick den 9 april i Trondheim sökte familjen skydd i källaren. När faran blåstes över och Ingebjörg kom upp i matsalen hade lungmosen stelnat på tallrikarna. Sedan dess åt hon aldrig lungmos. Och hon konstaterade med tacksamhet att att hennes mor heller aldrig mer lagade lungmos. Barnen evakuerades till en stuga i skogen. Ett kostall blev till ett klassrum med fyra barn i varje kätte och läraren vandrade fram och tillbaka i gödselrännan och undervisade.
När Ingebjörg berättade trodde vi henne knappt.
Men till skillnad från oss andra som fick hitta på skrönor och göra dem trovärdiga behövde Ingebjörg aldrig skarva.
Hon hade varit med om allt. Precis allt!
Kört taxi i Köpenhamn. Döpts när handelsfartyget där hon jobbade passerade ekvatorn. Blivit bjuden på bio av en shejk, som hämtade henne i sitt privatplan. Av samma förälskade shejk fått ett helt fartyg fylt med rosor. Kört bil så att polisen trott att det var ett herrelöst fordon.
Som vi har skrattat!
Och mitt i allt alvaret. Kriget hon aldrig glömde. Ett varmt engagemang för de små i samhället. Hatet mot orättvisor och krig.
Ingebjörg delade generöst med sig av sin kärlek till det norska landskapet. Vi som var med glömmer aldrig den berättar-resa till sagornas Ringerike, till Helvetet (ja så heter stället) i Gudbradsdalen och till hembyggdsgård och fjäll i Tolga som Ingebjörg ledde. Det var då vi fick det norska systembolaget att öppna sina dörrar trots att det var stängt. Och det var på den resan vi lärde oss att vricka på tungan för att kunna berätta en av hennes barndoms-sagor. Den om att Skruvade Skradderad-skradd till slut fick sin Sibbede Sibbedibbsibb.
När jag skriver dethär sätter sig en liten blåmes i toppen på trollhasseln som växer utanför mitt fönster. Solen skiner och aldrig har den lilla fågeln haft klare färger. När den försvinner avlöses den av en ensam stjärtmes som ser så pigg och glad ut. En liten stund tittar vi varandra i ögonen, sen är den också borta.
Nu är du också borta Ingebjörg. Men du har varit här och vi glömmer dig inte. Vi kommer att fortsätta att berätta, både dina och våra egna historier. Så hedrar vi Ingebjörg bäst. Och vi skall fortsätta skratta, även om vi är sorgsna nu.
Alla vänner i berättar-nätet Kronoberg genom Per Gustavsson.
Utlagt på min privata sida på Facebook och här på min privata blogg den 27 Mars 2012.
Vänligen Carl-Peter suenson
Svar på insändare i Smålänningen Onsdag 22 Februari 2012.
Jag åkte nyligen buss till Växjö i ett ärende och jag lade märke till att bilisterna där är mycket mättre på att lämna företräde vid övergångsställen.
Till och med bussförare och lastbilförare skötte sig mycket bättre än Ljungbyborna.
Man kan ju undra vad som är orsaken till att vissa Ljungbybor kör som om dom ägde vägarna även vid övergångsställen.
Lider dom av mindervärdeskomplex eller tror dom sig kunna köra hur som helst bara för att polisstationen är tidvis obemannad?
Jag tänker nu inte sparka in bildörrar som Tomas A Launy skriver att han skall göra, för jag har egen erfarenhet av vad som kan hända när man tar lagen i egna händer. Däremot skäms jag inte för att via insändarsidorna uppmana Ljungbyborna att skärpa sig.
Vänligen Ljungbybon Carl-Peter Suenson
FASTLAGSSÖNDAGEN
E S T O M I H I
Text: Evangelium Luk 18: 31-43
”Om vetekornet inte faller i jorden och dör, blir det aldrig mer än ett ensamt korn, men om det dör så bär det mycken frukt” Joh 12: 24
Med de märkliga orden förutsäger Herren Jesus sitt frälsande lidande och sin död. Vägen till Jerusalem var vägen till smärtorna och döden. Jesus visste vad som skulle hända honom. Intet var fördolt för honom. Lärjungarna kände bävan inför det som Jesus sagt dem. Det var först när det hände som de skulle ana vidden av detta skeende. Ja först då han hade uppstått från de döda, visat sig för dem, kommit genom stängda dörrar, då skulle den stora sanningen om Jesus gå upp för dem. Allt var emellertid tidigare uppenbarat. Vetekornet måste i jorden för att dö och bära mycken frukt. Det som skulle ske var uppenbarat i skrifterna. Ja det var till detta profeterna hade talat och syftade till. Nu skulle det gå i uppfyllelse.
”Se, vi går upp till Jerusalem. . .” Där börjar vandringen i fastetiden. Blir du med? Han kallar dig som sin lärjunge att följa honom på hans vandring.
GUDS KÄRLEKS VÄG ÄR JESU LIDANDES VÄG
Människor ville göra Jesus till kung. De såg att han hade makt och de visste vilka under han gjort. Vägen till Jerusalem skulle, så sett, kunna vara ett segertåg. Så tänkte säkert många av dem som hört Jesus. Och så tänker också många i dag. Bara genom att skapa fred på jorden, att upprätta jämlikhet bland människor, så kan seger vinnas, anser många.
Men det är inte ett segertåg som går vägen upp till Jerusalem. Visserligen ska allt som profeterna talat gå i fullbordan och de talar ju om hur seger också ska vinnas genom Guds Son. Men vägen till seger, går genom dess motsats, genom det smärtfyllda lidandet och döden. Det visar oss Jesus i dag. Han skulle utelämnas till översteprästerna och de skriftlärda och han skulle dömas till döden, som en mördare. Han skulle bli pinad, hånad och bespottad som det värsta avskum. Det var vad som skulle ske med honom.
Lärjungarna som följde Jesus, de var förskräckta och fyllda av fruktan inför Jesu ord. Man kunde tänka att Jesus ansåg dem föga beredda att följa honom och vara hans lärjungar. Men Jesus stötte inte bort dem eller ansåg dem dåligt skickade att vara hans lärjungar. Han kallar dem med på sin vandring.
Här lär vi oss det första att vi, hur oskickade vi än är, hur förskräckta vi än är över att följa Jesus, så kallar han oss att komma till honom.
Han kallar oss för att vi ska lära känna honom och hans lidande för oss. Att han för oss går till lidandet och döden i Jerusalem. Han gör det för att så måste ske, för att uppfylla allt vad profeterna har talat. Det är en gudomlig nödvändighet som sker. Att Guds Son kommen i världen måste lida, dö och uppstå. Vägen från krubban i Betlehem går till Jerusalem och Golgata och till graven som öppnas på den tredje dagen och visar att han är uppstånden från de döda.
Allt sker för att Guds ord har talat och sagt att vägen till människans frälsning är vägen genom lidande och död för Guds Son. ”Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son…” Utgiva är inte bara sändandet till världen utan utgivandet i lidandet och döden. Och därav får vi lära det andra på vår vandring med Jesus:
GUDS KÄRLEKS VÄG ÄR SYNDERNAS FÖRLÅTELSE
Hans kallelse till oss i dag är inte bara att följa honom och se att han lider. Utan hans kallelse går längre än så. Han kallar oss att i honom tro våra synders förlåtelse. Han kom för tjäna och ge sitt liv till lösen för många, säger han. ”De många” är här synonymt med alla.
Det han gör genom sitt lidande och sin död, det gör han inte för egen del, utan för oss människor och för vår frälsnings skull. Han låter sig bli marterad för allt vad vi gjort och åstadkommit som är synd. Och det är inte lite. Hela vårt syndaliv, med allt vad vi gjort, sagt, och tänkt, resultatet av allt, det låter han läggas på sina axlar, som om han själv hade gjort det. All synd av vad slag det vara må, mord, horeri, stöld, avund, svek, girighet, allt ont. Det tar han på sig. Och lider för alla dessa synders skull, hela världens, alla människors brott och laster. För dem lider han döden. Och försonar genom sitt lidande och död oss och hela världen med Gud. Därför får du på vandringen med Jesus lära känna syndernas förlåtelse i hans lidande och död och uppståndelse. När han därför kallar dig att följa honom, kallar han dig alltså till att ta till dig syndernas förlåtelse, för att du med tro ska taga detta till dig, förtrösta på det och i honom ha liv och salighet.
Så frågar sig människan om hon får tro att alla synder är förlåtna, borttagna och tillintetgjorda. Tron därpå finner man ju inte i sig själv eller att man försökt att bättra sitt liv och gottgöra det som man brutit. Jesus hänvisar oss i stället till honom själv att han utgiver sig som en lösen för oss. Han är lösepenningen, betalningen, våra böters betalning inför Gud. ”Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv, han tillräknar dem inte deras synder, och han har betrott oss med försoningens ord” heter det ( 2 Kor 5: 19)
Därför får tro just detta och ta emot det i dag. Du som lyssnar här i dag, du kallas också till tro på honom och äga hans rättfärdighet som han fullgjort. Det är förvisso inte din egen rättfärdighet, utan hans, en för dig främmande rättfärdighet, men av honom given åt dig.
VI FÅR VANDRA PÅ GUDS KÄRLEKS VÄG OCH LEVA VÅRT LIV I TRO OCH ÖDMJUKHET
Detta lär oss också Jesus i dag. Att tro på honom. När han går till Jerusalem visar han oss också den största ödmjukhet: Han ödmjukar sig inför människor och i största ödmjukhet lider han och dör i Jerusalem. ”Som ett får som tyst inför honom som klipper det, ja han öppnade inte sin mun”, säger profeten Jesaja. ”Det går ett lamm som stilla bär All världens syndabörd…” heter det i en av våra psalmer. Och han lär oss också med exemplet med lärjungarna att den som vill vara stor, måste vara allas tjänare.
Tänk, om vi kunde lära den svåra konsten att vara ödmjuka i sinnet, ”audmjukr”, den goda fruktbara jorden som är mottaglig för Guds ord. Ingen av oss kan det av sig själv, vi måste lära det gång på gång av Herren Jesus. Vårt liv måste gestaltas så att vi lever med Jesus. Kristenliv är inte som så många tror, ett liv i engagemang och initiativ på det mänskliga planet. Visst har vi detta, men kristenliv är att leva av och genom Jesus Kristus. Det är att dagligen komma till honom, varje dag ta till sig hans förlåtelse och frid och trygga sig till den. För det gör att du kan vara en ödmjuk människa, en bedjande människa, och har han bevisat dig så mycken kärlek, då kan också du vara en kärleksfull människa för dina medmänniskor. För allt handlar för oss att se till Jesus, ta till oss alla hans gåvor, och så lära av honom allt det goda.
Och här ser du i slutet av vår text hur Jesus handlar. Han kommer där på vägen där en blind sitter och tigger. Och när det blinde hörde att det var Jesus från Nasaret som gick där, ropade han. ”Jesus, Davids son, förbarma dig över mig”. Och fastän omgivningen sa till honom att tiga, ropade han ännu mer. Och när Jesus stannar och kallar fram honom, botar han honom och säger: ”Din tro har frälst dig”. Och här ser du vad tro som frälser, vad tro som räddar dig, vad tro som gör dig till en kristen. Tron och förlitan till Frälsaren Jesus Kristus, i dag, i morgon och alla dagar.
Och i tron på Frälsaren Jesus har du också ett löftesord som aposteln skriver: ”Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller hunger, nakenhet, fara eller svärd… I allt detta vinner vi en härlig seger genom honom som har älskat oss. Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller ska komma, varken makter, höjd eller djup eller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus vår Herre.” (Rom 8: 35–39) Amen!
Alkoholproblem…
Dricker man lagom och bjuder alla så blir man visserligen populär men riskerar dålig ekonomi.
Dricker man lagom och bjuder ingen så riskerar man att kallas för snåljop.
Dricker man för mycket så riskerar man att få dålig ekonomi och hälsa.
Dricker man inget så riskerar man att kallas för muslim.
Om jag då använder öl istället för vatten i mtt brödbak för att jag inte vill kallas muslim så kallas det för missbruk…
Med andra ord: Hur man än gör med alkoholen så finns det alltid någon som gnäller.
Vänligen Carl-Peter Suenson som även i fortsättningen kommer att använda öl i mitt eget brödrecept i bland…
Theo Say´s ”Think B4 U Drink”
Så står det på det röda armband som jag nu bär sedan jag har varit i England där jag har hälsat på vänner nu på min semester.
Jag har fått många frågor om detta och väljer nu att berätta om det här i tidningen.
”Think B4 U Drink”-kampanjen har lanserats av föräldrarna till 16-tonåriga Theo Kavala som drunknade i floden Nene efter allt för stor alkohol-konsumtion.
Nu vill hans föräldrar att detta som hände deras ende son inte skall hända andra och har därför lanserat ”Think B4 U Drink”-kampanjen.
Jag som själv har tråkiga erfarenheter av alkohol vill sprida denna kampanj hit till Ljungby och vidare ut i Sverige och jag har däför översatt den artikel som stod i den lokala tidningen ”The evening Telegraph den 25 Juli 2011 15:22.
Översättning:
Av Kirsten BEACOCK
Publicerad den måndag 25 Juli, 2011 15:22
Familjen till en tonåring som drunknade efter att ha fallit i floden Nene har lanserat en kampanj för att belysa farorna med minderårigas alkoholkonsumtion.
Populära Theo Kawala försvann efter en utekväll i Peterborough fredagen den 18 februari och hans kropp hittades i floden nära Charters bar nästan en månad senare.
Vid en rättslig undersökning i Peterborough Town Hall, utförd av Gordon Ryall ett utslag av oavsiktlig död, sedan den 16-åriga Theo Kawala hade fallit i floden på grund av den mängd alkohol han hade druckit den kvällen.
Nu har hans föräldrar Cecile och Herve, på Sugar Way, i Woodston, som vill rädda andra från den sorg de har lidit av sedan de förlorat sin ende son och de lanserade därför kampanjen ”Think B4 U drink” för att belysa farorna med minderårigas alkoholkonsumtion i centrum av Peterborough på lördagen.
Cecile sa: ”Jag vill kampanja och gå in i skolorna för att försöka tala till de unga om farorna med alkohol.
”Jag vill säga till föräldrarna att vara försiktiga.
”Även om deras barn inte dricker för mycket hemma så kan de dricka för mycket med sina vänner.
”Vi stöder varandra som en familj, och våra döttrar Adeline och Juliette har stöttat oss mycket.”
Cecile och Hervé delade ut flygblad och armband med texten: ”Theo Say´s ”Think B 4 U drink” som de lanserade på sin kampanj på Den stora ungdoms-informationskampanjen till ungdomar i Cathedral Square I Peterborough.
PCSO Charlotte James kom upp med idén att skapa armband och sa att polisen till fullt stöder Cecile och Hervés kampanj.
Hon sade: ”armband är bra som alla unga människor kan bära och om de är på en utekväll och tar sina drinkar så kommer de att se meddelandet och förhoppningsvis tänka på hur mycket de dricker.
”Det är verkligen ett viktigt budskap som vi vill sprida till alla för vi vill inta att det som hände Theo skall hända igen.”
I obduktionsprotokollet fann patolog Dr Michael Harris att Theo dog av drunkning och hade en stor mängd alkohol i kroppen, vilket leder herr Ryall att konstatera att det fanns ett ”kollektivt ansvar” för Jack Hunt-skolans elevens död.
Herr Ryall sa: ”Hade han inte druckit så jag tror inte att han skulle ha fallit i floden och drunknat.
”Jag tror det finns ett kollektivt ansvar för det.”
Graham Burr, organisatör av Ungdoms Informationsdagen, förklarade att kampanjen och armbandet som sponsras i första hand genom att Peterborough Citi Safe Radio Link (en lokal radiokanal) ställer upp som sponsor och stöds fullt ut av Cambridgeshire Polis.
Han sade: ”Detta måste vara nära allas hjärtan när vi närmar oss semester som ungdomar reser utomlands för första gången, i vissa fall på egen hand, eller ut på kvällen med vänner. Ingen vill se en annan familj nästan förstördes av en tragisk händelse som denna och det är därför Theos familj håller på att lansera denna kampanj. ”
Kommentar till den här historien är nu stängd
Tack för ditt bidrag. Du kan maila oss news@peterboroughtoday.co.uk eller hitta fler sätt att uttrycka din åsikt på vår ”Era åsikter sida”
Theo Kawalas sista utekväll:
Enligt förhör kom det fram hur Theo (16) anslöt sig till en skol-kompis i Wortley fattighus, i Westgate, där han drack fyra eller fem Pints öl. (Answer: 1 pt (UK) = 0.568261 L).
Han smög sedan in på Flares nattklubb, i Broadway, där han drack minst sex skott av Sambuca innan han och hans kompis blev tillsagda av chefen att lämna klubben.
CCTV-bilder och vittnen avslöjade att han inte kunde gå i en rak linje och vid ett tillfälle snubblat.
Vid obduktionen av hans kropp fann man att han hade en betydande mängd alkohol i kroppen.
http://www.peterboroughtoday.co.uk/news/local/theo_s_parents_launch_think_b4_u_drink_campaign_1_2899430
By KIRSTEN BEACOCK
Published on Monday 25 July 2011 15:22
THE FAMILY of a teenager who drowned after falling into the River Nene have launched a campaign to highlight the dangers of underage drinking.
Popular Theo Kawala disappeared after a night out in Peterborough on Friday, February 18, and his body was found in the river near Charters bar almost a month later.
At an inquest at Peterborough Town Hall, coroner Gordon Ryall recorded a verdict of accidental death, as the 16-year-old had fallen into the river because of the amount of alcohol he had drank that night.
Now his parents Cecile and Herve, of Sugar Way, in Woodston, want to save others from the heartache they have suffered since losing their only son and launched the underage drinking campaign “Think B4you drink” in the city centre on Saturday.
Cecile said: “I want to campaign and go into schools to try to speak to the young about the dangers of alcohol.
“I want to say to parents please be careful.
“Even if their children don’t drink too much at home they can drink too much with their friends.
“We are supporting each other as a family, our daughters Adeline and Juliette are being very strong for us.”
Cecile and Herve were handing out leaflets and wristbands saying “Theo says think B4you drink” as they launched their campaign at the SORTED youth information event in Cathedral Square.
PCSO Charlotte James came up with the idea of creating the wristbands and said police were fully supportive of Cecile and Herve’s campaign.
She said: “The wristbands are great as young people can all wear them and if they are on a night out and tip their glasses up they will see the message and hopefully think twice about how much they are drinking.
“It really is a crucial message as we don’t ever want what happened to Theo to happen again.”
In his post-mortem report pathologist Dr Michael Harris found that Theo died from drowning and had a significant amount of alcohol in his body, leading Mr Ryall to state that there was a “collective responsibility” for the Jack Hunt School student’s death.
Mr Ryall said: “Had he not been drinking then I do not think he would have fallen in the river and drowned.
“I believe there is a collective responsibility for that.”
Graham Burr, organiser of the SORTED event, explained that the campaign and wristbands are being sponsored in the first instance by Peterborough Citi Safe Radio Link and is fully supported by Cambridgeshire Police and Drinksense.
He said: “This has to be close to everyone’s heart as we approach the holiday season as young people go abroad for the first time, in some circumstances on their own, or out for the evening with friends. No one wants to see another family nearly destroyed by another tragic incident such as this and that’s why Theo’s family are launching this campaign.”
Commenting on this story is now closed
Thank you for your contributions. You can email us news@peterboroughtoday.co.uk or find more ways to have your say on our Your Say page
Theo Kawala’s last night out
The inquest heard how Theo (16) joined a school pal in the Wortley Almshouses, in Westgate, where he had four or five pints of beer .
He then sneaked into Flares nightclub, in Broadway, where he drank at least six shots of sambuca before being told to leave by the manager.
CCTV footage and witnesses revealed he could not walk in a straight line and at one point tripped over.
His post-mortem found he had a significant amount of alcohol in his body.
En av mina vänner som jag besökte kände personligen Theo Kawala.
Vänligen Carl-Peter Suenson (som även lägger ut det på en av mina bloggar)
PS. Det finns nu en hemsida till minne av Theo Kavala med adress:
http://www.theokawala.co.uk/
http://www.elbk.org/
Första söndagen efter Påskdagen
Q u a s i m o d o g e n i t i
Ev. Joh 20: 19–31, III Årg Högm Luk 24: 36–48 Predikan G Edwardsson (ELBK)
Dagens text är en fortsättning på Annandagens evangelium där vi hörde om de två lärjungarna på väg till byn Emmaus och hur Jesus går med dem, men de förstår inte att det är han. Och han öppnar för dem skrifterna så att de senare talar om hur deras hjärtan brann i dem när han öppnade skrifterna och visade för dem vad i allt vad som var skrivet om honom.
Här i dagens text är lärjungarna tillbaka i Jerusalem och Jesus kommer genom stängda dörrar till dem och säger: ”Frid vare med er”. Och strax hör vi att han öppnade deras sinnen så att de förstod skrifterna. Därför ska vi i dag stanna inför dessa tre saker som Jesus gör för sina lärjungar inte bara då utan också nu.
Jesus öppnade Skrifterna
Den öppnade skriften. Är inte bibeln klar och tydlig för var och en? På vägen till Emmaus visade Jesus att det inte var så, i alla fall när man inte tar fasta på hans ord. Det visar vår värld i dag. För i dag vill man tolka Bibeln efter människors förnuft och vilja. Man vill att bibeln och Jesus ska vara precis efter vårt förnuft, så att allt det som står däremot också ska elimineras och tas bort. I varje fall så att allt det som går emot människoförnuftet inte skall vara behövligt att tro på. Det räcker, säger man, att tro att Gud är god.
Men Jesus visar för oss att man inte kan förstå vem han är om man inte tar med och tar in vad skriften säger om honom. Det är därför han visar vad skriften säger. Och det är därför det efter praktiskt taget allt vad han gör, sägs att det skedde för fullborda vad som var sagt genom profeten som sade…
Det heter att han började från början, under vandringen till Emmaus med de två lärjungarna, och utlade för dem vad som i alla skrifterna var sagt om honom. Det betyder att Jesus själv hänvisar till gamla testamentet för att visa vem han är.
Han visade hur första mosebok hade talat om den som skulle sönderkrossa ormens huvud, det vill säga övervinna den onde fiende själv, hur segern över döden skulle komma genom den som själv led döden, blev stungen i hälen. Han visade hur profeternas tal om den Guds tjänare som straffades och led döden skulle ge frid, ”genom hans sår blir vi helade”. Han visade till profeten som uppenbarade att ett nytt förbund skulle ske,
”Se, dagar skall komma, säger HERREN, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israels hus och med Juda hus, inte ett sådant förbund som jag slöt med deras fäder den dag då jag tog dem vid handen och förde dem ut ur Egyptens land – det förbund med mig som de bröt fastän jag var deras rätte herre – säger HERREN. Nej, detta är det förbund som jag efter denna tid skall sluta med Israels hus, säger HERREN: Jag skall lägga min lag i deras inre och skriva den i deras hjärtan. Jag skall vara deras Gud och de skall vara mitt folk. Då skall de inte mer behöva undervisa varandra, ingen sin broder och säga: ”Lär känna HERREN!” Ty alla skall känna mig från den minste bland dem till den störste, säger HERREN. Ty jag skall förlåta deras missgärningar och deras synder skall jag inte mer komma ihåg.” (Jer 31: 31 ff)
Så skulle skrifterna i allt gå i uppfyllelse genom Jesus själv. Och han öppnar för oss skrifterna genom att visa detta och än mer genom sina ord och sina gärningar visar han att han är den som skriften utlovat och givit oss som frälsaren.
Jesus öppnade sinnena
Han öppnade deras sinnen så att de förstod skrifterna, står det i texten. Vad gjorde han egentligen? Med ordet sinnen står det i grekiska texten förnuft. Men det var inte en människoförnuftig eller strängt logisk syn på uppenbarelsen han gav dem. Utan det var vad vi skulle kunna säga en omvändelse han gav dem. Han förnyade, väckte, ja öppnade deras sinnen så att de förstod skrifterna. Lägg märke till att det står att det var han som gjorde detta. Det står aldrig att det var människorna, lärjungarna som hade beslutat sig för att följa Jesus eller att de hade avgjort sig för honom. Tvärtom visar evangelierna genomgående hur tveksamma och svaga hans lärjungar var.
Tar vi fasta på frågan om omvändelsen i skriften så ser vi att den sker just genom att Guds ord kommer till människan och framförallt att Guds förlåtelse genom Jesus Kristus kommer till människan och blir varse om det. Omvändelsen är inte människans verk. Utan det är just ordet som öppnar människans sinnen. Det är när ordet kommer till människan som hon får liv. Omvändelse handlar om att få förlåtelse och tro den. Det är då man finner att Jesus är frälsaren. Att det är han som ger liv, att han är uppståndelsen och livet. Och att som han själv här säger: ”Omvändelse och syndernas förlåtelse ska predikas i hans namn för alla folk…” Omvändelse är att göra som människorna gjorde, de skyndade till Jesus för att få hjälp. Omvändelse var ett faktum där Jesus sa: ”Gå, din tro har frälsat dig”. Omvändelsen skildras aldrig i bibeln utifrån människans gärningar eller beteende utan från Jesu gärning och såsom han här också gör. Han öppnar deras sinnen.
Jesus öppnade ögonen
Det är det slutliga. Våra ögon skall öppnas till sist den dagen då vi möter honom själv. Då ska vi se honom sådan han är. Den dagen då vi lämnat jordelivet och vi får stå upp som han uppstod och vi får möta honom. Men redan här i tiden kommer han oss så nära som såge vi honom. Han öppnade ögonen för lärjungarna i Emmaus. Han bröt brödet, han gjorde precis som han gjorde då han instiftade nattvarden. Och det var genom detta de kände igen honom. Ja man kan säga att han valde att öppna deras ögon just i nattvardens firande. Men det visar han vilken betydelse nattvarden har för hans lärjungar i alla tider. Han väljer att komma till oss i nattvardens sakrament och att vi ska ta emot hans närvaro där.
Därför kan vi säga:
Välsignat är det nådens bord, som Jesus oss bereder. Och där han enligt löftets ord, Själv stiger bland oss neder. Där är förvisst en helig ort, Där ser jag öppnad himlens port. Och Herrens närhet känner.
Amen
The first Sunday after Easter Sunday
Q u a s i m o d o g e n i t i
Ev. John 20: 19-31, III Årg Högm Luke 24: 36-48 Sermon G Edwardsson (ELBK)
Today’s text is a continuation of Other Daily Gospel which we heard about the two disciples on the road to the village of Emmaus, and how Jesus walks with them, but they do not understand that he is. And he opens to them the scriptures so that they are talking about how their hearts burned with them when he opened the scriptures and showed them what in everything that was written of him.
Here in today’s text is the disciples returned to Jerusalem, and Jesus is coming through closed doors to them and say: ”Peace be upon you”. And immediately we hear that he opened their minds so that they understood the scriptures. Therefore, today we stay for these three things that Jesus makes to his disciples not only where but also now.
Jesus opened the Scriptures
It opened the scripture. Is not the Bible clear to everyone? On the road to Emmaus, Jesus showed that it was not so, at least when it fails to take note of his words. It turns our world today. For today you interpret the Bible to people’s intelligence and will. You want the Bible and Jesus will be right after our reason, so that all that remains however, also be eliminated and removed. In each case, so that everything that goes against human reason not to be needed to believe. It is enough, they say, to believe that God is good.
But Jesus shows us that one can not understand who he is if you do not take and take in what Scripture says about him. That’s why he shows what the scripture says. And that is why, after almost everything he does, said that it was for the completion of what was spoken by the prophet, saying …
It is said that he started from the beginning, during the walk to Emmaus with two disciples, and explaining to them what is in all the scriptures the things concerning him. It means that Jesus himself refers to the Old Testament to show who he is.
He showed how the first book of Moses had spoken of that which would wound the serpent’s head, that is, overcome the evil enemy himself, the victory over death would come by the person who suffered death, was stung in the heel. He showed how the prophets speaking of the servants of God who was punished and suffered death would bring peace, ”by his wounds we are healed”. He revealed to the prophet who revealed that a new covenant would be made,
”Behold, the days come, saith the LORD, that I will make a new covenant with the house of Israel and Judah, not according to the covenant which I made with their fathers the day I took them by the hand and led them out of Egypt – my covenant which they broke, although I was a husband unto them – says the Lord. No, this is the covenant I after this time will make with the house of Israel, saith the LORD: I will put my law in their minds and write it in their hearts. I will be their God and they shall be my people. Then they will no longer have to teach each other, not his brother, saying, ‘Know the LORD! ” For all know me from the least of them unto the greatest, says the Lord. For I will forgive their iniquity and their sin I will remember no more. ”(Jeremiah 31: 31 ff)
So would the scriptures of all come true by Jesus himself. And he opens to us the scriptures by showing this and more through his words and his deeds, he shows that he is the one that scripture promised and given us as savior.
Jesus opened the minds
He opened their minds so that they understood the scriptures, it says in the text. What did he really? With word senses is the sense in the Greek text. But it was not a sane man or strictly logical approach to the revelation he gave them. But it was what we could say a conversion, he gave them. He renewed, brought an even opened their minds so that they understood the scriptures. Notice that it says that it was he who did this.On the contrary, the gospels throughout the hesitant and weak his disciples.
If we fixed the issue of repentance in scripture we see that it is precisely through the word of God comes to man, and above all to God’s forgiveness through Jesus Christ comes to man and becomes aware of it. Conversion is not man-made. But it is precisely the word that opens people’s minds. It is when the word comes to man as she comes to life. Repentance is about forgiveness and believe it. That’s when you find that Jesus is the savior. That it is He who gives life, that he is the resurrection and the life. And, as he himself says this: ”Repentance and forgiveness of sins will be preached in his name to all nations …” Repentance is to do what people did, they ran to Jesus for help. Repentance was a fact in which Jesus said, ”Go, your faith has redeemed you.” Repentance is portrayed not in the Bible from human action or behavior, but from Jesus’ acts and as he here does. He opens their minds.
Jesus opened his eyes
It is the ultimate. Our eyes are opened to end the day we meet him. Then we see him as he is. The day we left the worldly life, we must stand up as he arose and we get to meet him. But in this present time, he’s as close as we were looking at him. He opened the eyes of the disciples of Emmaus. He broke the bread, he did exactly as he did when he instituted the sacrament. And it was through this they recognized him. Yes you could say that he chose to open their eyes right in the Eucharist celebration. But he shows the significance of Holy Communion has for his disciples in all times. He chose to come to us in the Eucharist and that we should accept his presence there.
Therefore we can say:
Blessed is the table of grace, as Jesus prepares us. And there he was under promise, word, Self-rising among us Dutch. There is förvisst a sacred place, where I can see open gates of heaven. And Lord knows.
Amen
El primer domingo después del Domingo de Pascua
Q u un s i m o d o g e n i t i
Ev. Juan 20: 19-31, Lucas III Högm Arg. 24: 36-48 Edwardsson G Sermón (ELBK)
El texto de hoy es una continuación de otros Evangelio diario que hemos escuchado acerca de los dos discípulos en el camino a la aldea de Emaús, y cómo Jesús camina con ellos, pero ellos no entienden que es. Y él les abre las Escrituras lo que están hablando acerca de cómo sus corazones ardían con ellos cuando abrió las Escrituras y les mostró lo que en todo lo que estaba escrito de él.
Aquí en el texto de hoy es que los discípulos volvieron a Jerusalén, y Jesús viene a través de puertas cerradas para ellos y decir: ”La paz sea con vosotros”. Y luego nos enteramos de que les abrió el entendimiento para que comprendieran las Escrituras. Por lo tanto, hoy nos quedamos las tres cosas que Jesús hace a sus discípulos no sólo cuando, sino también ahora.
Jesús abrió las Escrituras
Se abrió la escritura. ¿No es la Biblia claro para todos? En el camino a Emaús, Jesús demostró que no era así, al menos cuando se deja de tomar nota de sus palabras. Resulta nuestro mundo de hoy. Para hoy a interpretar la Biblia a la inteligencia de la gente y la voluntad. Usted quiere que la Biblia y Jesús será justo después de nuestra razón, de modo que todo lo que queda sin embargo, también se elimina y se retira. En cada caso, no para que todo lo que va en contra de la razón humana que se necesita para creer. Es suficiente, dicen, a creer que Dios es bueno.
Pero Jesús nos muestra que no se puede entender quién es, si usted no toma y disfrutar de lo que la Escritura dice acerca de él. Es por eso que muestra lo que dice la Escritura. Y es por eso que, después de casi todo lo que hace, dice que es para la realización de lo que fue dicho por el profeta, cuando dijo …
Se dice que comenzó desde el principio, durante el viaje a Emaús con dos discípulos, y explicarles lo que está en todas las Escrituras lo que de él. Esto significa que el mismo Jesús hace referencia al Antiguo Testamento para mostrar que él es antiguo.
Mostró cómo el primer libro de Moisés había hablado de lo que sería herida en la cabeza de la serpiente, es decir, vencer al enemigo el mal a sí mismo, la victoria sobre la muerte vendría por la persona que sufrió la muerte, fue herido en el talón. Mostró cómo los profetas hablan de los siervos de Dios que fue castigado y sufrió la muerte traería la paz, ”por su llaga fuimos nosotros curados”. Él reveló al profeta que reveló que un nuevo pacto se hizo,
”He aquí que vienen días, dice Jehová, que haré un nuevo pacto con la casa de Israel y de Judá, no como el pacto que hice con sus padres el día que los tomé de la mano y la condujo fuera del Egipto – mi pacto que ellos rompieron, aunque fui yo un marido para ellos – dice el Señor No, este es el pacto que después de este tiempo haré con la casa de Israel, dice Jehová. Pondré mi ley en su mente y la escribiré en su corazón. Yo seré su Dios y ellos serán mi pueblo. Entonces ya no tendrán que enseñarse unos a otros no, su hermano, diciendo: Conoce al Señor! ”Por cuanto todos me conocen por lo menos la de ellos hasta el más grande, dice el Señor. Porque yo perdonaré su maldad y su pecado no me acordaré más. ”(Jeremías 31: 31 y siguientes)
Así que las escrituras de todos hecho realidad por el mismo Jesús. Y él nos abre las Escrituras, mostrando esto y mucho más con sus palabras y sus hechos, que demuestre que es el que prometió las escrituras y nos ha dado como salvador.
Jesús abrió las mentes
Les abrió el entendimiento para que comprendieran las Escrituras, se dice en el texto. Lo que hizo realmente? Con los sentidos es el sentido de la palabra en el texto griego. Pero no era un hombre sano o enfoque estrictamente lógica a la revelación que les dio. Pero era lo que podía decir una conversión, él les dio. Renovó, interpuso incluso abrió el entendimiento para que comprendieran las Escrituras. Tenga en cuenta que se dice que fue él quien hizo this.On el contrario, los evangelios lo largo de su la vacilante y débil discípulos.
Si se fija el tema del arrepentimiento en las Escrituras vemos que es precisamente a través de la palabra de Dios llega al hombre, y sobre todo para el perdón de Dios en Cristo Jesús viene para el hombre y se da cuenta de ello. La conversión no es el hombre. Pero es precisamente la palabra que abre las mentes de las personas. Es cuando la palabra viene al hombre como ella viene a la vida. El arrepentimiento es el perdón y creer. Ahí es cuando te encuentras con que Jesús es el salvador. Que es Él quien da la vida, que es la resurrección y la vida. Y, como él mismo dice: ”El arrepentimiento y el perdón de los pecados que se predicase en su nombre a todas las naciones …” El arrepentimiento es hacer lo que hizo, corrieron a Jesús en busca de ayuda. El arrepentimiento es un hecho en el que Jesús dijo: ”Ve, tu fe te ha redimido”. El arrepentimiento no es retratado en la Biblia de la acción humana o del comportamiento, sino de los actos de Jesús y como él, aquí no. Él abre sus mentes.
Jesús abrió los ojos
Es lo último. Nuestros ojos se abren para poner fin el día en que su encuentro. Entonces le veremos tal cual es. El día que dejó la vida mundana, debemos ponernos de pie como él se levantó y se llega a su encuentro. Pero en este tiempo presente, que es lo más cerca que estábamos buscando en él. Abrió los ojos de los discípulos de Emaús. Él partió el pan, hizo exactamente como lo hizo cuando instituyó el sacramento. Y fue a través de esto ellos lo reconocieron. Sí se podría decir que él eligió para abrir su ojo derecho en la celebración eucarística. Pero él se muestra la importancia de la Sagrada Comunión tiene para sus discípulos en todos los tiempos. Él escogió para venir a nosotros en la Eucaristía y que debemos aceptar su presencia allí.
Por lo tanto podemos decir:
Bendito es el cuadro de la gracia, como Jesús nos prepara. Y ahí estaba él con la promesa, palabra, auto-aumento de entre nosotros holandés. Hay förvisst un lugar sagrado, donde puedo ver las puertas del cielo. Y el Señor lo sabe.
Amén
Первое воскресенье после Пасхи
Q U S я М О Д О Г Е Н Т И я
Ev. Иоанна 20: 19-31, III Högm Arg Луки 24: 36-48 Проповедь G Edwardsson (ELBK)
текст сегодня является продолжением других ежедневных Евангелие, которое мы слышали о двух учеников по дороге в деревню Эммаус, и, как Иисус идет с ними, но они не понимают, что он есть. И он открывает им Писания так, что они говорят о том, как их сердца горели с ними, когда он открыл Священные Писания и показал им, что во всем, что было написано о нем.
Здесь, в тексте сегодняшнего ученики возвратились в Иерусалим, и Иисус приходит через закрытые двери к ним и сказать: ”Мир вам”. И сразу же мы слышим, что он открыл их умы, чтобы они поняли писания. Поэтому сегодня мы остаемся на этих трех вещей, что Иисус делает своим ученикам не только где, но и сейчас.
Иисус открыл Писания
Она открыла Писание. Разве это не Библия ясно всем? По дороге в Эммаус, Иисус показал, что это было не так, по крайней мере, когда она не сможет принять к сведению его слова. Оказывается наш мир сегодня. На сегодняшний день вы интерпретировать Библию интеллекта народа и будет. Вы хотите, Библии и Иисусе, будут сразу же после нашего разума, так что все, что осталось однако, также должны быть исключены и удалена. В каждом случае, так что все, что идет вразрез с человеческий разум не будет нужно верить. Достаточно, говорят они, считаю, что Бог добр.
Но Иисус показывает нам, что никто не может понять, кто он есть, если вы не будете принимать, и принимать в том, что Писание говорит о нем. Вот почему он показывает, что Писание говорит. И именно поэтому, после почти все, что он делает, говорит, что для завершения, что говорил пророк, говоря …
Он сказал, что он начал с самого начала, во время прогулки в Эммаус с двумя учениками, и объяснить им, что во всем Писании вещи о нем. Это означает, что сам Иисус ссылается на Ветхий Завет, чтобы показать, кто он такой.
Он показал, как первая книга Моисея говорил того, что бы раны головы змея, то есть, преодолеть зло врагу себя, победа над смертью бы прийти человек, который претерпел смерть, был уязвлен в пятки. Он показал, как пророки говорят о слуги Бога, который был наказан и претерпел смерть принесет мир ”, ранами Его мы исцелились”. Он открыл пророком, который показал, что новый завет будет сделано,
”Вот, наступают дни, говорит Господь, когда Я заключу новый завет с домом Израиля и Иудеи, не такой завет, какой Я заключил с отцами их день, когда я взял их за руку и вывел их из Египет – завет Мой они нарушили, хотя я был союзе с ними, – говорит Господь Нет, это завет я после этого времени будет заключу с домом Израиля, говорит Господь:. вложу закон Мой в их умах и записать его в своих сердцах. Я буду их Богом, а они будут Моим народом. Тогда они будут больше не придется учить друг друга, а не брат его, говоря: ‘познайте Господа! ”Для всех знают меня от малого их до большого, говорит Господь. Ибо Я прощу беззакония их и грехов их я буду помнить не более того. ”(Иер. 31: 31 и далее)
Так бы писания все сбылось от самого Иисуса. И он открывает нам Писание, показывая это и многое другое в его словах и его дела, он показывает, что он один, что Писание обещал и дал нам, как спасителя.
Иисус открыл умы
Он открыл их умы, чтобы они поняли писания, говорится в тексте. Что он на самом деле? При слове чувств том смысле, в греческом тексте. Но это был не человек в здравом уме, либо строго логический подход к откровению он дал им. Но это было то, что мы могли бы сказать преобразования, он дал им. Он вновь заявил, принес даже открыл их умы, чтобы они поняли писания. Обратите внимание, что он говорит, что именно он сделал this.On наоборот, Евангелия во всем колеблющимся и слабым ученикам.
Если мы фиксировали вопрос о покаянии в Писании мы видим, что именно через слово Бог приходит к человеку, и прежде всего прощение Бога во Христе Иисусе, приходит к человеку и становится известно о ней. Преобразования не человеком. Но именно слово, которое открывает умах людей. Это когда слово приходит к человеку, как она приходит в себя. Покаяние о прощении и в это поверить. Вот когда вы обнаружите, что Иисус есть Спаситель. Что это тот, кто дает жизнь, что он воскресение и жизнь. И, как он сам говорит, что это: ”Покаяние и прощение грехов проповедано будет его имя, чтобы все народы …” Покаяние есть сделать то, что люди делали, они побежали к Иисусу за помощью. Покаяние был факт, в который Иисус сказал: ”Иди, вера твоя искупил тебя.” Покаяние изображается не в Библии из человеческих действий или поведения, но от актов Иисуса и как он здесь делает. Он открывает свое мнение.
Иисус открыл глаза
Это конечная. Наши глаза открыты до конца дня мы встретиться с ним. Затем мы видим его, как он. На следующий день мы уехали мирской жизни, мы должны встать, как он встал, и мы получаем с ним встретиться. Но в нынешнее время, он так близко, как мы смотрели на него. Он открыл глаза учеников из Эммауса. Он преломил хлеб, он сделал именно так, как он сделал, когда он установил Таинство. И именно благодаря этому они узнали Его. Да, можно сказать, что он решил открыть глаза прямо в праздновании Евхаристии. Но он показывает значение Святое Причастие имеет для своих учеников во все времена. Он хотел прийти к нам в Евхаристии и что мы должны принять его присутствие там.
Поэтому мы можем сказать:
Блажен таблице благодати, как Иисус готовит нас. И там он был под обещание, слово, Уверенный рост среди нас голландцев. Существует förvisst священное место, где я могу видеть открытые врата рая. И Господь знает.
Аминь