Hjälp mig få hem mitt barn……

På fredag hämtar jag min dotter för första gången på 7 månader nästan exakt! Känslan är enorm!!!! Vi är så glada! Vi bakar tårta och slår in paket. Idag börjar Alexandra på kör, nu går hon på fotboll å kör! Är bara instrument jag vill hon ska börja med också. Hon är mycket musikalisk. Nä nu ska jag fortsätta med tårtan JIPPI!!!!!

Alexandras första dag i andra klass, självklart var mamma på plats : )!!!!! Vi var å handlade nya kläder till henne, och plattade håret på morgonen. Hon får så goda vitsord i skolan, bra mot vänner, omtänksam emot alla. Hon är duktig på allt hon gör. Utvecklingssamtalen låter alltid likadant, mycket duktig, många vänner, lugn, stabil, trygg flicka som oftar skrattar och får andra att göra detsamma. Min älskade Alexandra!!!!!!

Och så körde fotbollen igång igen igår, yngsta killen och Alexandra har träning samtidigt PERFEKT, varsin plan, mitt emot varandra. Så glad att Alexandra fastnade för fotbollen, hon red en termin men tyckte inte alls det var roligt. Skulle vilja få henne att testa handboll eller thaiboxning med. Får se vad hon säger!!!!!!! I helgen blir det mys, och framförallt barnen i centrum. Cup och reptilmässa mohahahahahaha…………..

Fredagen var en mycket bra dag, Gud var med mig hela tiden. Jazmine kommer snart till mamma igen : ) KÄRLEK!!!!!

Har fått ått besked från stadsförvaltningen att dom inte gör någon som helst ändring gällande umgänget som Jazmines pappa pratat om i ett år att dom skulle. Han har bett dom om att helt plocka bort umgänget eller göra det övervakat. Tydligen är dom inte av samma uppfattning som honom. Nu är det snart rättsmöte, ska bli så skönt! Snart 7 månader sen vi fick träffa Mine. Parallellt med Danmark kommer vi lämna upp papper till Utrikesdepartementet här i Sverige gällande genomtvingande av umgänge enligt internationell lag. Jag vet att mer sanning kommer fram vid detta rättsmöte. Har inte så mycket att säga mer än att man inte ska kasta sten i glashus. Man kan inte måla ut andra som olämpliga när man inte ens själv klarar av att betala sin hyra utan blir vräkt med två barn…….!

På kvällen ber jag, har funnit min tröst i Gud och det jag ber om kommer till mig på något märkligt sätt. Jag ber om att han ska ta hand om Jazmine när hon inte är hos mig, skydda henne och vaka över henne och ta hem henne när tiden är inne.

Jag tackar för att Alexandra är hos mig, att hon är frisk, jag är frisk, min familj är frisk. Pojkarna, min syster hennes familj mitt hjärta ALLA! Tackar för allt han gett mig, vilka fina gåvor! Mitt liv helt enkelt! Vi har mat på bordet och rent vatten att dricka. Vi är bortskämda med lyx!

Tack Gud!!!! Praise the lord and thank him!!!!!!!!!! Tänder ljus i trefaldighets kyrkan och skriver ngn rad……..detta ger ett lungt inre. Tänker på min fina Ida Anvegård, fina fina vän. Lyckan ler mot den som ler mot lyckan!!!!!!!!!! KÄRLEK!!!!!!

Snart börjar min stora flicka i 2 an….! Andra klass, kan inte förstå vart tiden tagit vägen. Osby, Fia och Antonio, Skogsgatan å Solgården!!!! Känns inte så långt bort, men det är ju så många år som bara trillat förbi efter den tiden. Där jag inte hade förmågan att fylla dom med lycka. Att mina barn blev så drabbade av det sjuka förhållande jag hade har jag svårt att förlåta mig själv för. Jag och Johan pratar mycket om det, men jag vet ju att jag inte gjorde något fel. Man fastnar och tror på något märkligt sätt att känslor visas genom otrohet, slag å hårda ord. att just jag råkade ut för honom…..jag tror det var meningen. Meningen att jag skulle lära mig att barnen ALLTID ska komma i första hand, allt annat är dysfunktionellt. SJUKT!!!!

Man ska aldrig skämmas över hur en annan människa behandlat en eller hur livet ser ut pga detta, man ska resa sig upp och hålla huvudet högt. De som drabbas hårdast i ett sånt förhållande är barnen, inga andra. Det måste man tänka på när man sitter fast, att barnen inte väljer. Det är vi som föräldrar som gör det, och framförallt har ett ansvar att göra det!!!!!!! När man går vidare till en sund relation blir det som en chock, lugnet, kärleken som är jämn……inte upp å ner, svart å vit! Det tar ett tag att vänja sig men Gud vad skönt det är. Att känna riktig lycka, lugn, stöd KÄRLEK i sin älskade sambo. Att spendera mer tid på att skratta hysteriskt än något annat, JOHAN PERSSON jag älskar dig……din personlighet, ditt sätt gentimot andra människor. Hur omtänksam du är och hur mycket kärlek du ger mig. Du är oslagbar, det finns ingen som dig!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!