Det mest utmärkande med att vara människa är att man är just människa. Människor är inte felfria utan ibland gör man saker som man inte borde. Det är naturligt, i pressade situationer fungerar inte slutledningsförmågan och man kan slänga ur sig saker som då – i den sekunden – känns rätt, eller som den enda lösningen, men redan en minut senare lyser som en neonskylt i hjärnans fjärtavdelning.

Hur man hanterar följderna är det svåra.

Eftersom alla runtikring dig förr eller senare kommer att göra fel är det viktigt att du lär dig förstå och förlåta. Visst, sånt som görs av ren elakhet eller en total nonchalans för andras känslor är inte lätt att förlåta, och det kanske man inte heller behöver eftersom man inte behöver såna människor… Men – när nån som står dig nära gör fel i en jobbig situation måste man förstå att det var situationen, och inte du, som framkallade det. Även om man blir ledsen måste man förstå, och förlåta.

Var rättvis istället för arg och/eller ledsen. Tänk på att du själv har gjort och kommer att göra fel. Tänk också på att du, ifall du blir arg, kommer att glömma allt bra och bara minnas det dåliga – nåt som påverkar dig negativt i allt. Prata, även om det är jobbigt.

Misslyckas man med det blir konsekvenserna alldeles för stora. I allt.