Då har man varit på en liten intressant tur till Strömstad. Det hela började med att tåget blev 20 minuter försenat från Göteborg. Först var det problem med marieholmsbron och sedan, som lite grädde på moset blev det strömlöst på hela bangården. När strömmen väl var tillbaka så kunde vi rulla, fast ut från Göteborg och en bit ytterligare fick vi rulla med reducerad hastighet.

Folk undrade när vi skulle komma fram. Det var mer folk på tåget än vad jag trodde att det skulle vara. De flesta var trevliga. I Ytterby kom det på en liten dam runt 20 år. När jag bad om hennes biljett så sa hon med en mycket arg ton till mig: ”Skall man verkligen behöva betala när tåget är mer än 20 minuter sent!!!”. Jag sa som det var att ”du får alltid betala för att åka tåg, sedan får du ju försöka kräva pengar av västtrafik om du anser att du inte har blivit rätt behandlad”. Den lilla damen tog fram sitt månadskort och visade mig. Sedan tittade hon bort. Ibland undrar jag vart vårt samhälle är på väg. Så ung och så aggressiv! ”Jag kommer faktiskt försent till mitt jöbb!!” utbrast flickan som gick av i Stenungsund. Jag är ledsen, men det är inte mitt fel och det blir inte bättre av att skälla på mig.

När vi kom till Uddevalla Östra stod det en uppretad människomassa på plattformen och krävde att få veta av mig när tåget som gick mot Göteborg skulle anlända. Det finns folk som har alla tidtabeller i huvudet, men jag är inte en av dem. Emellertid så var jag så irriterad på allt och kände att jag behövde släppa ut det, så jag sa till dem att tyvärr så kan jag inte kolla det eftersom jag glömt min kristallkula på sationen i Göteborg, sedan stängde jag dörrarna och åkte.

En man som skulle till Strömstad hade med sig en stor låda, det visade sig vara en modell av Titanic!

När vi kom fram till Strömstad, vilket vi gjorde en halvtimme senare än vi skulle så hängde regnmolnen tunga på himlen. Jag åt min medtagna, hemmagjorda paj och lagon tills det började ösregna så var det dags att åka. Det var mycket folk ner.

En av resenärerna ner var en norrman som påkallade min uppmärksamhet och nämnde att det inte fanns nåt toapapper på toaletterna. Jag öppnade min hemliga gömma och tog fram en ny rulle. Sedan fortsatte norrmannen nästa gång jag gick förbi att prata om hur fina Regina-tågen var och att de var en stolthet för Sverige, och att det kommer mycket norrmän till Strömstad som ofta åker till Göteborg. Det är viktigt, ansåg han, att vi skulle hålla dem fina. Han talade om att han hade kontaktat Västtrafik och ansåg att de var lite dåliga på att marknadsföra sig. Jag, ansåg han, gjorde ett bra jobb. Jag hade valt rätt branch. Järnvägen borde det satsas på, men det inser inte politikerna. När jag inte var ute och kontrollerade biljetter så stod jag och höll med och nickade. Han var faktiskt rätt så underhållande

Upp till Strömstad och ner igen hade vi med vårt skäggiga original. En skallig skäggig man som luktar lite konstigt och verkar ha som största intresse att åka runt med västtrafiks tåg.

På vägen ner var vi inte lika sena och resan gick bra trots regnet.

Nu är jag i Göteborg och väntar på nästa tåg som kommer att ta mig till Vänersborg där jag kommer att spendera (den senare delen av)natten.

Idag har jag haft en trevlig liten tur till Alvesta, rast i tre timmar och sedan tillbaka till Göteborg.

På resan dit var det ganska mycket folk. De var rätt trevliga. En jättetrevlig tjej skulle till Hovmantorp. Tåget stannade inte där, så hon köpte biljett till Växjö istället. Hon bjöd på midsommargodis.

Det var riktigt roligt att jobba idag. min energi var på topp och ett gäng helt underbara kollegor jobbade på mina tåg idag.

Efter två timmars rast i Alvesta oh sedan var det dags att åka tillbaka. Det var inte mycket folk på tåget tillbaka. Folk hade väl redan kommit fram dit de skulle fira midsommar tidigare.

En kille satt med en dator och påkallade min uppmärksamhet. Han ville visa mig något på sin dator. Jag tittade efter vd det var och det visade sig vara en bild på mig, tagen någon gång i vintras. Det är roligt att se att man är igenkänd.

När jag gick igenom förstaklassen och tittade på nypåstignas biljetter hittade jag där en yngling som hade lite pengar i handen.
”En biljett till Gnosjö”, sade ynglingen.
”Och du vill åka förstaklass?” sade jag frågande till honom.
”Är det här första klass?”
”Jajjemän”
”Hmm, vad kostar det?” frågade han
Det slutade med att ynglingen anså att det var värt att åka förstaklass och jag sa åt honom att hämta en kopp med kaffe eftersom det ingick i hans biljett.

På någon station kom det på ett gäng mycket trevliga ungdomar. De skulle fira midsommar i Göteborg och frågade om det fanns något ställe att fira på I Göteborg. Till slut så tackade de för trevligt bemötande av mig och jag tackade dem fr det samma!

Glad midsommar på er!

Jag har en ägodel som är mig kärare än allt annat! Nämligen min tång med vilken jag klipper biljetter. Utan min kära tång känner jag mig inte som en riktig konduktör. Nu är det emellertid så att min tång har gått sönder. Dyster till mods gick jag därför till jobbet idag. Mitt humör ändrades dock när jag fick veta att jag kunde lämna in min tång på lagning. Så nu klipper jag biljetter med en lånad reservtång.

Idag har det varit trafikstörningar mellan Falköping och Skövde. Mitt tågblev ca tio minuter sent. Det är inte mycket, men det räckte för att mina resenärer inte skulle hinna med det tåget. Jag ringde till trafikledningen och de sa att de inte kunde låta det tåget vänta på oss. Detta fick jag meddela mina resenärer. De var inte precis glada. Men jag kan inte trolla fram ett tåg.

Nu har jag hamnat i Nässjö. Idag sitter jag reserv och detta innebär att vad som helst kan inträffa. Och det gjorde det! Jag anmälde mig och precis när jag var på väg in till jobbet så ringde de från personalfördelningen i Stockholm och ville att jag skulle sätta mig på första X2000-tåget, åka till Falköping, och därifrån jobba på tåget till Nässjö, och sedan upp till Skövde.

Det var mest pendlare på tåget, det var riktigt trevligt att åka där. I Bankeryd finns det en katt som enligt lokföraren måste ha varit stins i något tidigare liv. Katten går alltid och stryker runt stationen. En före detta stins eller bara tågintresserad katt, jag vet inte, men lite komiskt är det.

Det är intressant att ibland får se stationer som man aldrig sett förut. Nu skall jag ta mig en kopp kaffe!

Då var jag i Karlstad. Dagen började med en liten kort sväng till Stenungsund och tillbaka. På det tåget gjorde jag något som jag ytterst sällan gör, men som ibland kan behövas. Jag snäste av en resenär. Jag brukar i mitt vanliga startutrop på de pendeltåg vi har, säga någonting i stil med: ”Om ni vill ha hjälp med att stämpla era kort, köpa en biljett eller betala ett minusbelopp på kortet så får ni komma fram till mig, jag står längst fram i tågets färdriktning”. Damen hade inte lyssnat på det örat utan satt nonchalant och räckte fram lite pengar och sitt kort med minusbelopp. Jag sa till henne att jag sagt att hon skulle komma fram om hon skulle betala minusbelopp. Jag tog emot pengarna, tog med mig kortet, gick bort till min maskin och skrev ut ett kvitto. När jag lämnade det till damen så sa jag i trevlig ton till henne: ”Egentligen är det bara när man reser i första klass på X2000 som det ingår personlig service vid sittplatsen”.

Efter Stenungsund var det dags att åka till Karlstad. Det var inte så mycket folk på tåget och jag hade hand om både servering och tåget. När vi närmade oss Karlstad så ringer min telefon. Jag svarar och det visar sig vara SJ-kundtjänst som vill ha tag i mig. Det är så att i Åmål klev det av en tjej från tåget. Hon glömde emellertid sin väska där. Väskan skulle finnas i vagn 12 och jag fick kontaktuppgifter till tjejens pappa som jag skulle ringa när jag hittade väskan.

Efter att vi var framme i Karlstad så gick jag plikttroget till vagn 12 för att titta efter om det låg någon röd liten handväska att ta med sig. Det gjorde det inte, däremot hittade jag en stor tung röd resväska… Det måste vara den, hur man nu kan glömma en sådan. Jag tog med den från tåget, orkade inte släpa den till hotellet så jag lämnade den på tågklarerarens lilla kontor på stationen och ringde flickans pappa. Jag sa till honom att det mest praktiska vore om de kom ner till stationen i Åmål kl 10.07 imorgon så tar jag med mig väskan dit.

Hoppas jag nu inte glömmer den hos tågklarerarna, det vore lite pinsamt.

God natt allihopa!

Äntligen är jag klar efter mitt maraton-arbetspass. Sista turen gick till Vänersborg, tillbaka en bit till Öxnered för att ta med resande som skall mot Göteborg respektive Karlstad, till Vänersborg igen och tillbaka till Göteborg.

En något märklig man satt med sin dotter på tåget och skulle till Göteborg. trots att jag hade ropat ut att det var byte i Öxnered så satt de kvar och jag fick säga till dem att de skulle byta.

I Öxnered började det ösregna och hagla. Och det var precis när vi skulle avgå. När man åker från Öxnered i riktning mot Vänersborg så måste man vrida om ett litet vred på stationen för att vägbommarna skall gå ner. Trots att jag hade vredet alldeles vid dörren så blev jag dyngblöt bara på den korta promenaden på ca två meter och tillbaka.

Nej, nu är det hemgång! Och imorgon väntar en ledig dag!

Då var jag tillbaka i Göteborg. Fylleslaget på mitt tåg till Vänersborg igår uteblev. Det var lite resenärer som var lite glada i hågen, men de var trevliga. Några hade varit på Liseberg. Resan upp gick bra!

I Vänersborg så hjälpte jag lokföraren med att slänga om lite växlar på bangården när tåget skulle växlas undan. Sedan var det taxi till Hotellet. I Vänersborg sover vi på ett pensionat av lite äldre modell. Säga vad man vill om denna överliggning, men jag gillar den faktiskt! 46 Höglunds är till skillnad från exempelvis alla de Scandichotell där vi har överliggning inte lika ”plastigt”, utan mera personligt och ja… låt oss kalla det hemtrevligt.

I morse började äventyren tidigt. Tidigare så har vi gjort på det sättet att vi när vi åkt taxi till hotellet så har vi kommit överens om när vi skulle komma att bli hämtade nästa morgon. Den här gången kom vi överens om 10.15. Lokföraren ville ta en promenad, så han gick tidigare för att klargöra tåget, och jag stannade för att ta taxin (jag går så mycket ändå i mitt jobb). Jag står utanför hotellet i god tid, men ingen taxi kommer. när klockn är 10.23 och jag har blivit erbjuden skjuts av en trevlig granne (hemst trevliga människor bor det i Vänerborg) så ringer jag till trafikledningen och påtalar att ingen taxi kommer och hämtar mig (det är lite knappt om tid om jag skall gå). De skakar i alla fall fram en taxi och fem minuter innan avgång är jag på plats.

En skolklass med hörselskadade elever skulle med. De satt och pratade teckenspråk med varandra. Vanligen brukar det vara ett jäkla kacklande om skolklasser, men den här var tyst när de satt och konverserade med varandra med hjälp av teckenspråk. De skulle inte längre än till Öxnered dit tåget gick och där byta till ett annat tåg mot Göteborg. Jag och lokföraren tog en liten paus och åkte sedan tillbaka till Vänersborg. I Vänersborg var det lite mer än en timmes rast.

En man var väldigt bekymrad för att kan köpt en biljett till ett tåg för sent. Han skulle inte med mitt tåg, och även om han följt med så hade det inte lönat sig för honom. Han skulle åt andra hållet. Jag har lite svårt att förstå vad jag skulle ha gjort åt hans situation, men jag var där och lyssnade i alla fall, alltid något.

Sedan var det dags att åka ner till Göteborg. Det var inte överdrivet mycket folk på tåget. Det var något knas med biljettautomaterna i både Trollhättan och Vänersborg, som vanligt. Pappret var slut eller något sådant. En resenär sa att det tagit slut framför henne. Väninnan hade fått, hon inte. Aja, det är bara att tro på dem i en sådan situation. Jag var dock så hård idag att jag frågade resenärerna varför de inte hade biljett. Om svaret blev ett: ”Jag hann inte köpa”, då tog jag ut extra ombordavgift, svarade de att det var fel på automaten så gjorde jag det inte. Om de inte hann, då kunde de ju inte veta att apparaten var sönder.

En tjej hade inte hunnit köpa biljett och hon hade ett bankkort av den typ som vi inte tar på tågen samt 65 kronor i kontanter. Priset för en biljett, utan extra avgift, för en ungdom Trollhättan – Göteborg kostar runt 80 kr. Jag hade här två alternativ:
1. följa paragraferna, gå och hämta mitt fakturablock, skriva ut en faktura, på resebeloppet 80 kr, ombordtillägg 50 kr och fakturakostnad 45 kr = 175 kr.
2. hitta på en biljett från Vänersborg – Älvängen vilket blir 60 kr. Vilket skulle ni gjort? Flickan skulle spara lite pengar och jag skulle sparat tiden det tog för att skriva ut en faktura.
Jag gjorde i alla fall det senare. Jag gör det inte ofta så förvänta er inget nästa gång ni åker med mig, men flickan fick betalat lite för sin resa i alla fall!

Nu skall jag äta lite oh sedan bär det av till Vänersborg igen!

Då var jag tillbaka i Göteborg. I Strömstad blev det för en gångs skull Pizza. Det brukar faktiskt inte bli att jag äter ute så ofta längre och speciellt inte Pizza. Men när man är i Strömstad så har det konmmit att bli en tradition att man går till Buktens Pizzeria och köper en pizza.

Buktens i Strömstad är ett ställe jag absolut skulle rekommendera om ni är där i sommar. Det ligger på andra sidan busstationen från järnvägsstationen sett.

Jag tog med mig min pizza till våra personallokaler och åt den i lugn och ro i solskenet på balkongen.

Det var inte mycket folk på tåget men när vi närmade oss Göteborg så fick vi på fler och fler festglada människor som skulle in till Göteborg och festa. Ett gäng damer var lite sena till tåget i Stenungsund. Dock var jag snäll och väntade på dem.

I min avskedshälsning påminde jag mina resenärer om att inte glömma av att gå och rösta i EU-valet imorgon.

Nu har jag en dryg timmes paus kvar innan det är dags att hoppa på nästa tåg upp mot Vänersborg.

Då var man i Uddevalla igen för lite kaffe-refueling!

Gör en liten kort paus i Uddevalla för ”refueling”, dags att fylla på med lite kaffe alltså