Tågförseningar kommer sällan ensamma. Både dag och igår var jag sen. Igår berodde det på först ett oplanerat tågmöte och som grädde på moset så blev vi drabbade av lokskada, dvs loket gick sönder. Som tur så kunde vår lokförare reparera felet direkt. Resten av sträckan var vi 40 minuter försenade. 38 minuter var den tid som folket som skulle till Sunne och Torsby hade på sig att byta tåg. Jag ringde trafikledningen och de ordnade så att det tåget inväntade några minuter.
I Karlstad växlade jag och vår lokförare Peter in tåget till spår 21 dit det skulle, utan minsta problem.
Imorse var det att gå upp med tuppen, ta sig lite frukost och sedan bar det av. Först bromsprova och klargöra och åka iväg. Allt gick strålande ända fram till Öxnered. I Öxnered var det tvärstopp. Det är så att bron vilken tågen går över i Trollhättan är öppningsbar, och ibland när den har öppnats så går den inte att stänga. Detta hade vi nu drabbats av. Det var varmt och tåget har ingen AC. Jag höll mig uppdaterad om vad som hände.
Som vanligt har vi ett litet gnällgäng. Mina damer och herrar, tänk er att ni sitter på 5:ans spårvagn i Göteborg, är på väg från Hisingen till Göteborgs Centrum. Plötsligt säger spårvagnsföraren att Göta-Älvbron låst sig i öppet läge, ingen trafik kommer över. Vad gör ni i detta läge? Börjar ni skrika och gorma på spårvagnsföraren? Börjar ni tala om hur hemska Göteborgs spårvägar och Västtrafik är? Vem kompenserar er i ett sådant här fall? Eller om ni sitter i en bil och vägen går sönder? De flesta var nöjda med svaren jag gav. Men speciellt en man som skulle till Köpenhamn var inte så glad. Till Köpenhamn går tågen varje timme från Göteborg och missar man ett på grund av trafikstörning så får man ju ta nästa, så enkelt är det. Han ville veta hur han skulle bete sig när han var i Göteborg, han skulle möta upp några där och han hade deras biljetter och han var allmänt otrevlig. ”Vad gör du här överhuvudtaget när du inte kan svara på mina frågor?” menade mannen på, sedan gick han in i tåget. Jag avhöll mig från att fråga mannen om hans vänner inte var kapabla att ta hand om sina biljetter själva. Han var en sån där människa som bara var tvungen att gå fram och spy galla över närmaste uniformsbeklädda person och sedan var han nöjd.
Nu var det såhär att under en timmes tid så ”trodde” felsökarna att de alldeles strax skulle hitta problemet. Och just därför så skickade trafikledningen inga bussar. Och när vi stått där i en och en halv timme så kände jag att, nej, nu är det väl ändå dags att de skickar de där bussarna. Så jag ringde till trafikledningen. DÅ Sa de: ”NU fungerar det”, fem sekunder senare blev signalen grön och vi kunde rulla.
Som grädde på moset fick jag en klapp på axeln av en kille tillsammans med orden: ”Det där gjorde du bra”. Jag orkade inte förklara att jag inte hade nåt med bron att göra.
