Welcome to the mother country! Om mänskligheten har sin vagga här i Sydafrika eller inte är ju svårt att besvara men att man har hittat några av de äldsta och bästa fynden som förklarar mänsklighetens ursprung här i Sydafrika står helt klart.

I Moapeng, en halvtimmes bilfärld ifrån Johannesburg, finns ett riktigt bra museum som ställer ut många av de fynd som gjorts i Sydafrika. Många av dem just i området kring Moapeng. Där kan du följa mänsklighetens utveckling från steget upp från havet till vad vi ser i spegeln idag ( nåja, de flesta av oss i alla fall!) Jag var där när min pappa och Margareta var här på besök och jag kan rekommendera att åka dit om ni är här i Johannesburg. Museumet är bra för både vuxna och barn och bilfärden dit är också en upplevelse.

I veckan gjordes ytterligare ett fynd i området, en forskare och hans nioåriga son hittade rätt välbehållna skelett från en tidigare okänd människoart. Australopithecus sedibo levde för ungefär två miljoner år sedan. Arten har långa apliknande armar och långa ben och höfter som liknar våra. Fyndet anses fylla en viktigt lucka om människans utveckling.

Sydafrika är väldigt stolta över sin historia och man hävdar att mänsklighetens vagga finns här. Det är kanske fler ställen i världen som gör det men i Moapeng har man gjort något riktigt bra för att förklara mänsklighetens utveckling och historia.

—

Spännande kväll väntar med avslutningne på Masters. 10 rand på att Tiger vinner!

—

Orkar snart inte skriva något mer om Blåvtts spel. Vad f-n håller de på med? På söndag väntar Elfsborg och förhoppningsvis är Hysen tillbaka då.

Natten mellan lördag och söndag mördades Terre Blanche, ledare för det högerextremistiska partiet AWB. Två av hans anställda på farmen där Blanche bodde uppges ha slagit honom till döds efter ett bråk gällande uteblivna löner. Det exakta motivet till mordet är ännu inte klarlagt men mördarna är gripna och ska upp i domstol imorgon. Mordet har väkt stor uppmärksamhet här i Sydafrika och runt om i världen.

Uppmärksamheten är inte svårt att förstå. Terre Blanche var en stark ledare för AWB som kämpade för att bevara apartheidsystemet. De var inte rädda för att ta till våld för att nå sina mål. I början av 90 talet när landet genomgick sin poltisik omvandling var AWB väldgit aktiva och hade ett visst stöd. Terre Blanche satt i fängelse under 18 månader och under de senaste åren har både partiet och Blanche inte haft någon roll i det politiska samtalet i Sydafrika.

Mordet ska också ses i bakgrund till de hårda ord som bland annat Julius Malema använt i sin retorikt de senaste månaderna. Han har då sjungit en sång där en av raderna går ”Shoot de Boer”, skjut farmarna, skule väl en någorlunda översättning lyda. Det är en gammal kampsång som ANC brukade använda sig av. Sången är nu förbjuden av högsta domstolen här i Sydafrika men det har inte hindrat Malema för att använda den. Malema har anklagats för att skapa motsättningar och konflikter med sina uttalanden.

Nu är mordet säkert inte politiskt motiverat men det officiella Sydafrika har ändå varit snabba med att gå ut och mana till lugn efter mordet. President Zuma var en av de första att uttala sig och han har också uppmanat alla att inte skapa fler konflikter med oförsiktiga uttalanden.

Terre Blanche var en gammala rasist som spelat ut sin roll här i Sydafrika men uppmärksamheten kring mordet visar väl att det under ytan finns stora motsättningar och en rädsla för ökad oro och våldsamheter.

—

Hoppas ni har haft en glad påsk där hemma och att värmen nu börjar komma till de nordliga breddgraderna. Här i Sydafrika går vi mot hösten, häromdagen var det inte mer än 22 grader här…

11 timmars flygresa, två dagar med möten och lite festande, en kväll och en morgon i Brighton och 11 timmars flygresa tillbaka. Där har ni mina senaste dygn i den underbara konferensvärlden!

Jag har varit på ”Strategy Meeting” i London tillsammans med Informa kollegor från hela världen. Vi har utbytt erfarenheter och diskuterat de utmaningar som konferensvärlden står inför när behoven förändras. Utan att gå in på detaljer så är det alltid itnressant att träffa folk och utbytta erfarenheter. Också intressant att se hur man lägger fokus på olika saker i olika länder, men också intressant att se hur lika de problem och utmaningar som vi står inför i Sydafrika är i de andra länderna. Roligast var att träffa gamla kollegor ifrån Sverige. Johan, Maria och Lena, riktigt roligt att träffa er igen!

Egentligen är det inte riktigt klokt att flyga över halva världen för att bara vara borta ett par dagar. Har svårt att sova på flygplan, vet inte vad jag ska gora av de långa benen och man får aldrig någon riktig ro i kroppen. Vi i ekonomiklass kunde på vägen hem också njuta aven 2-årig pojke som inte var riktigt nöjd med livet på flygplanet. Var så trött i morse när jag ramlade in i lägenhete att jag trodde jag skulle somna i hallen!

Några observationer från resan:

- Fattar inte att folk fortfarande inte fattat att man inte kan ha med sig några vätskor in i säkerhetskontrollen. Hur svårt kan det vara?

- Vi var i Brighton under fredag kväll och lördag morgon. En av mina kollegors föräldrar bor där och vi hade en trevlig middag med dem. Härligt att kunna gå omkring i en stadsmiljö igen. Här i Sydafrika är det bil till något köpcentrum som gäller. Saknar det. Och att bo vid havet, härligt.

- Engelska tidningar är bäst i världen. Bra texter, mycket innehåll och många att välja på!

- Precis som i Sverige väntar ett val i England och på lördagsmorgonen drog Gordon Brown igång valkampanjen med ett tal. David Camerons konservativa parti leder i opinionsmätningarna men alla förväntar sig ett riktigt jämnt val. 

—

60 timmar senare är jag tillbaka i Johannesburg och mina kollegor frågade mig om det känns som att komma hem. Och det gör det till viss del även om det fortfarande känns konstigt att säga hem om Sydafrika. Men när vinden låg på och regnet vräkte ner i London så var längtan till min varma balkong rätt stark! 

Alla kommer ihåg bilderna från otaliga uppror från kåkstäderna runt om i Sydafrika under apartheidtiden. Unga och gamla som kastade sten, satte eld på bråte och däck och skrek ut sin vilja till frihet och demokrati. Nu brinner kåkstäderna igen men den här gången är det inte kampen för frihet och demokrati som driver ut folket, utan kravet på en kommunal service som någorlunda hjälper medborgarna till ett drägligt liv.

Fungerande rinnande vatten, toaletter att gå på, skolor för barnen, sociala bidrag och mat för dagen, självklarheter för oss men något som miljoner människor inte har tillgång till här i Sydafrika. Tålamodet börjar ta slut och vi ser nästan dagligen på nyheterna protester från kåkstäder runt om i landet.där invånarna nu tröttnat på den politiska ledningen och vill göra sina röster hörda.

President Zuma har också satt fokus på den kommunala servicen och har krävt att den ska förbättras. Han ambition är att ge mer pengar till kommunerna men vill också ändra iställningen till service hos kommunala tjänstemän. Något som är bedrövligt. Jag har vid några tillfällen försökt få tag på kommunala tjänstemän och det är uppdraget från helvetet!! Ingen svarar och om någon assistent skulle svara så vet inte den personen var de andra är eller när de kommer tillbaka!!

Nu har ju människorna i kåkstäderna större problem än att någon inte svarar i telefon. Men problemen är så stora och behoven oändliga känns det som. Även om regeringen och presidenten har satt ökat fokus på dessa problem kommer det ta lång tid innan den kommunala servicen kan ge människorna den service de har rätt till.

—

Ett tag sedan det hände något på den här bloggen men det har varit fullt fokus på andra saker under en tid. Jobba, äta och sova har varit temat den senaste tiden.

—

London calling från och med torsdag, ska dit för att träffa Informa folk ifrån hela världen. Ska bli kul, extra kul att träffa kollegorna från Sverige förstås. Men lång resa för att att bara vara där i tre dagar..

—

Varför har Häcken blivit ett sådant jobbigt lag för blåvitt helt plötsligt?

Internationella kvinnodagen uppmärksammades som vanligt i Sverige kan jag tänka. Reportage, debattartiklar, debatter i TV och radio. Kanske någon demonstration. Här i Sydfafrika…ingenting! Inte ett ord i tidningarn, inte ett reportage i tidningarna, inte ett ord i TV och mina kollegor på jobbet kände inte till att det var internationella kvinnodagen.

Det här kan ju ha många orsaker. Här i Sydafrika har man en egen nationella helgdag, Womens day som firas den 9 august varje år. Jag har ju berättat om den tidgare på bloggen. Den firas till minnet av de svarta kvinnor som 1956 demonstrerade mot det identifieringspapper som man var tvungen att bära och som hindrade dem från att röra sig firtt.

Men Sydafrika är också ett konservativare land i synen på kvinno- och mansrollen. Fler kvinnnor är hemma och tar hand om barn och är traditionella hemmafruar. En av mina kvinnliga kollegor sa häromdagen att männen i Sydafrika inte gör något där hemma. kvinnorna tar hand om allt somr rör städning, barn och matlagning. Och hennes inställning var att att det är som det ska vara. Männen ska dra in pengar och kvinnorna ska ta hand om hemmet. Nu är hon kanske inte fullständigt representativ för alla kvinnor i Sydafrika men ändå.

Fler och fler kvinnor satsar naturligtvis på en karriär här också men någon pappaledighet exiterrar inte och inte heller någon föräldraledighet som är i närheten av i Sverige. Å andra sidan i vilket annat land finns det?

På IIR där jag jobbar är det som i Sverige, kvinnodominerat på alla nivåer, även på chefsnivå. Förutom den där jobbiga typen från Sverige då…

—

Jobba, äta, sova – känns som det är det enda jag gör just nu. Mycket att ta hand om på jobbet och många långa kvällar blir det.

—

Hörde som hastigast på TV ikväll att Sydafrika har några av välrdens mest trafikfarliga trafikanter. Och som jag berättat tidigare på bloggen så är jag inte överraskad. Man chanser, kör mot gult och blinkern verkar man inte ha hittat ännu! Det påverkar mig också och jag känner att jag blivit mer aggressiv, använder tutan som aldrig förr!!

—

Allsvenskan starta igen, tyckte inte det var länge sedan råttorna hade tur att vinna men 2010 är revanschens år!!!

I veckan har President Zuma varit på statsbesök i England. Med sedvanlig pompa och ståt har drottningen tagit emot den gamle Zulukrigaren. Om drottningen och det officiella England tagit emot presidenten med respekt och värdighet så har den engelska pressen tagit chansen att frossa i presidentens privatliv. Och som jag har har rapporterat om tidigare finns det en del att skriva om!

Redan innan Zuma landade i London så spekulerades det här i Sydafrika om att statsbesöket och de frågor som Zuma ville diskutera skulle komma i skuggan av skriverier om Zumas privatliv. Och de engelska tidningarna gjorde ingen besviken. Diverse fruar, alla barn,våldtäktsdomar och alla affärer vid sidan av äktenskapet har hittat vägen till den engelska skvallerpressen. Värst var väl en kolumnist i Daily Mail. som kallade presidenten en ”vial buffoon” och ” se-obessed bigot”. Zuma borde naturligtvis borde naturligtvis bara låtit det vara men kunde inte låta bli att kasta skit tillbaka. Från den sydafirkanska delegationen kom det anklagelser om engelsmän som kolonisatörer och för att ignorera den utveckling som Sydafrika gått igenom de senaste åren.

Nåja, nu var det inte bara fokus på presidentens privatliv utan man diskuterade också Zimbabwe. Zuma har försökt att få de europeiska länderna att dra ner på de sanktioner man har gentemot landet och Zuma hade förhoppningar om att Gordon Brown nu skulle ta första steget. Men där blev det tvärstopp för Zuma. Gordon Brown kommer fortsätta med sanktionerna och Zuma får fortsätta sina diplomatiska ansträningar.

Zuma fick också försäkra politiker och affräsmän att någon nationalisering av Sydafrikas gruvor inte är aktuell. Det är allas vår favorit Julius Malema som driver denna fråga och trots Zumas försäkeringar om att det inte är aktuellt så fortsätter frågan att diskuteras i media här i Sydafrika.

Till slut var det också lite lättare frågor att behandla. Zuma åkte till Wembley för att göra reklam för fotbolls VM och försäkra alla om att Sydafrika är redo för det som komma skall i juni. Det gick också rykten att Zuma skulle skjuta en straff på Wembley men jag vet inte om det blev verklighet.

Nya grepp på bloggen! Eftersom jag just nu har förmånen att ha besök av min far och Margareta så ska de nu få dela med sig av sin upplevelser av att turista i Sydafrika. Kanske några av er funderar på att resa hit och här få ni nu två turisters syn på att resa och bo i Sydafrika.

Jag och min sambo har nu varit här i Sydafika i två veckor, dels i Johannesburg tillsammans med min son och dels i Durban. Det är på många sätt ett härligt land att vara turist i. Främst beroende på klimatet och naturupplevelserna, men även med tanke på det vänliga bemötande man får som turist. Sedan är det en prisnivå som i många fall är hälften mot Sverige, vilket är behagligt!

Vårt mål med vistelsen i Durban var att njuta av bad, värme och golfspel. Vilket infriades väl förutom baden som ofta blev för svåra att genonföra på grund av för stora vågor. Vi bodde på ett underbart B&B alledelse vid kanten av Indiska Oceanen. Det bokade via internet från Sverige vilket fungerade utmärkt liksom att hyra bil.

Några ord om maten i Sydarika. Den är oftast vällagad och portionerna är stora. Det går att få de mesta och menyerna är omfårngsrika med kött – fisk och vegetariska rätter. Det går till och med att få sushi som var alldeles umärkt. Det var ingen fara med att äta det man ville, även sallader och skaldjur.

Den störta nackdelen med att turista i Sydafrika är kriminaliteten vilket begränsar rörelsefriheten. Dock, om man är försiktig så kan man som vi, två 70 plusare, både åka hyrbil, gå marknader, vistas på stranden och gå på resturang på kvällen utan problem. På det hela taget kan vi varmt rekommendera en semester i Sydafrika, som kan bli både upplevelserik och avkkopplande beroende vad man föredrar. 

Mvh Bo och Margareta 

Utsikt ifrån B&B över Indiska Oceanen

Sushi i Afrika

Tidigare i veckan besökte hela företaget det dagis och skolverksameht som vi stödjer men gåvor och pengar. Vi delades upp i grupper som fick hjälpa till på olika delar av verksamehten. Min grupp fick besöka en grupp 5 åringar som går i skolan i ett litet skjul med en liten skolgård utanför. Vi hade med oss skolmaterial och lite godis. Nedan ser ni lite bilder från skolan och besöket.

Skolbyggnaden

Plaststolar, plastbänkar och ett par väldigt väldiciplinerade elever

Skoj och lek med skön rytm. Till vänster ser ni min kollega Helen

Vem är den där långa typen som tar kort på oss?

Barnen var hur sköna som helst. Hur mycket än sådana här besök hjälper så känns det ändå som man är patetisk i sina försök att hjälpa till. Behoven är så enorma så det är nastan överväldigande. Men återigen, barnen är helt underbara och tycker det är kul när vi kommer besök.

En sak som tydligt skiljer sig mellan kontoren i Stockholm och Johannesburg är klädkoderna och vikten man lägger vid vad medarbetarna har på sig. 

I Stockholm finns det väl inga direkta uttalade regler, hel och ren är väl det som gäller. Om man är ute på konferens eller träffar kunder så är det naturligtvis lite proprare kläder som gäller.

I Johannesburg däremot så är det väldigt tydligt vad det är som gäller. När man skriver på kontraktet får man också skriftligt på vilka regler man ska följa. Måndag till torsdag är det mer formell klädsel, för herrar är det skjorta och typ kostymbyxor som gäller. Inga jeans och inga sneakers eller gummiskor. Likadant för kvinnorna naturligtvis, står bland annat i reglerna att de inte får klä sig för utmanande eller provokativt, vad nu det betyder.

På fredagar däremot är det andra regler som gäller. Då är det meningen att vi ska känna samhörighet och lyfta fram varumärket IIR. För att göra detta har alla på sig en vanlig kortärmad tröja med IIR varumärket på ena ärmen. Har man på sig den tröjan kan man också ha jeans, men fortfarande inga sneakers, gummiskor eller sandaler. Alltså ingen casual friday utan mer varumärkesfredag! Har man inte IIR tröjan på sig så är det vanliga arbetskläder som gäller.

Hur viktigt det här med klädreglerna är visar väl att vår VD to 5-6 minuter av ett teammöte för att klargöra reglerna och påpeka att alla skulle ha sina IIR tröjor på sig. Kan väl tycka att det är lite överdrivet kanske…

Lite konservativ inställning vad gäller kläderna alltsa. Lite har väl att göra med att vi har kurslokaler i samma hus som vårt kontor. Därmed möte vi kunder och föreläsare varje dag och då kanske man bör tänka mer på hur man ser ut. Nu har jag ju gjort jämförelsen mellan IIR kontoret i Johannesburg och IBC kontoret i Stockholm Det finns ju branscher även i Sverige där klädreglerna är viktigare och mer konservativa också. Generellt tror jag ändå att det är mer konservativt här i Sydafrika.

Vad säger ni på IBC i Stockholm om Varumärkesfredag, något att satsa på?

—

Alltid kul med kommentarer från er som läser bloggen. På den här bloggen får jag ju mest kommentarer från familj och vänner som alltid har något trevligt att säga. Men på den blogg jag skriver för fotbollskanalen.får man ibland veta att man lever. Där har man blivit kallade Thomas ”idioten” Danielsson och bloggen har kallats ”vidrig”! Jag tar gärna emot kritik men då får den nu vara konstruktiv. Nåja, stör mig inte så mycket på det. De andra bloggarna får också den typen av påhopp och det verkar vara samma hopplösa personer som kommer med de värsta påhoppen.

—

Jag verkar ju verkligen valt rätt år att vara borta från den svenska vintern, det ser inte roligt ut på bilderna..

Som den sportidiot jag är så är det en märklig känsla att inte kunna följa OS som jag brukar. Här i Sydafrika får man verkligen anstränga sig för hitta något som har med OS att göra.

Självklart kan jag följa alla upp och nedgångar via svenska tidningar på nätet men i medierna här i Sydafrika så skrivs det knappt något om OS. Är inte säker men tror att Sydafrika har två deltagare i OS men har ingen aning om i vilka grenar. Mina kollegor vet knappt om att det pågår ett vinter OS just nu och skulle jag nämna en viss Charlotte Kalla och 10 kilometer fristil skulle det bara skaka på huvudet.

Den statliga televisonen här i Sydafrika,, SABC har rättigheterna till TV sändningarna men där visas ingenting. På Supersport, som är en blandning mellan Canal plus och Viasat sport, så visas en timmes sammandrag men det är ju inget som stillar en sportidiots längtan efter direksändningar precis.

Men SVT play då? Nä Nä, sitter man i Sydafrika kan man inte se direktsändningarna där eftersom de inte har rättigheterna i detta området. Nåja, det är ju ingen katastrof precis och ett I-landsproblem utöver det vanliga. Men blir det final mellan Kanada och Sverige i hockeyn vet jag inte var jag tar vägen…

—

Har varit lite dåligt med uppdateringar på bloggen senaste tiden men det har varit mycket på jobbet och har också haft härligt besök från Sverige. Pappa och Margareta har varit här över helgen och är tillbaka igenom två veckor efter att lappat sol och spelat golf i Durban.

—

Zuma klarade sig igenom sitt State of Nation tal men nu har fokus skiftat från hans privatliv till alla löften han kom med. Återstår att se om han och hans regering kan leverera också.