Jag är ju född 1982 så jag hade aldrig nöjet att se ”Vilse i pannkakan” på tv som barn.
Men jag såg ju Lillstrumpa och Syster Yster så jag har älskat allt som Staffan Westerberg gjort ända sen dess.
Nu lever vi ju i teknologins underbara värld och svt har äntligen vågat släppa denna bestridda barn-serie på dvd.
Förväntan var hög när jag hade hyrt den å satte mig för att titta. Man ser Staffan sitta vid en enorm pannkaka å berätta att han är 5 och ett halvt år eller 2907 dagar, så han är ganska gammal. Bara det en sån där underbar Westerbergare.
Sen zoomas bilden ut å Mikael Wiehes bror Thomas sitter där med gitarr och sjunger en fånig liten visa.
Så hör Staffan en röst i pannkakan och lyfter på en lucka i mitten å där hittar han sin fingerdocka Vilse som är rädd att bli uppäten så han förklarar för att han inte tänker äta upp pannkakan. Då kommer en till fånig, men underbar sång:
Isåfall blir jag glad
Vem är du?
Inte vet jag!
Inte det?
Vilse jag är!
Vilse du är
Det slår mig plötsligt oxå att Staffan Westerberg årgång 75 var betydligt snyggare än Staffan Westerberg årgång 85.
Ingen mustach och faktiskt jättesöt. Ser ut lite som en korsning mellan Magnus Uggla, Stig Vig och självlaste Pimme.
Så fortsätter sagan, med Trashanken som ska segla till horisonten i sin trasiga båt, älgen Laban som letar efter sin mamma, Storpotäten som är en rik pamp som inte vill dela med sig av sin potatis, råttorna Lucifer och Lucia och daghemsfröken/skelettet Gallileo Gallile i den underjordiska verksamheten.
Blanda detta med lite lätt kommunistisk propaganda å fåniga små sånger så har du din pannkaka.
Jag satt med ett fånigt leende å funderade exakt vad dom rökt och hur mycket och bara kände mig lycklig.
Helt underbart!
Jag kan ju inte ha en såhär dammig pannkaka, vad ska grannarna säga?
Till alla er som hävdar att detta är otäckt för barn och dåligt, ta er en titt på Teletubbies, där har ni REN ONDSKA!
Ni kanske säger att barn blir rädda för ett sjungande skelett och Storpotäten. Men då måste jag säga att det tror jag inte, jag skulle inte blivit det, jag älskade alla barnprogram som var lite läskiga.
Jag tycker att nu får denna eviga nerklankning på herr Westerberg ta slut, för låt oss inse fakta, han har en undebar fantasi och vi är faktiskt många som tycker att hans mycket underhållande och söta barnprogram var höjdpunkten i våran barndom. Låt Staffan, som måste vara typ 70 nu, leva sina sista 10-20 år i vissheten att vi är många som var små då som faktiskt älskade vad han gjorde, och att han är ett sant geni, för det är han, helt utan tvekan. Och jag tror att barnen idag inte skulle ta skada av en liten dos av hans fantasi heller. Släpp fram denna underbara man i rampljuset åter en gång!
