Att leva vidare utan sitt barn
En blogg
Ett tag sedan som jag skrev
Ja det var ett tag sedan som jag skrev här på min blogg. Men mycket händer i mitt liv nu. Har precis kommit hem från en resa till Barcelona. Vann den på jobbet bland över tvåhundra säljare, blev vald till den sjätte bästa säljaren i Sverige och fick åka med på en resa till Spanien, Har haft så jätteroligt och träffat helt underbara människor. Mitt älskade lilla barnbarn är 1 år och 2 månader och älskar sin mormor över allt annat, men sen träffar jag ju också honom varje dag. Min dotter håller på att läsa till barnmorska, så lille Liam är på dagis några dagar i veckan och trivs jättebra. I mars nästa år kommer nästa barnbarn. Då blir jag farmor. Ska bli helt underbart, dessa små underverk gör det värt att leva.
Så skoj… jag ska också få ett barnbarn till nästa år, fast i maj och jag blir mormor igen men till yngsta dotterns baby så Malcom får en liten kusin.
God jul på dig!
Åh så glad jag är för din skull marianne. Jag längtar också efter barnbarn en dag. Har haft det lite kämpigt en tid nu, tampas med sjukvården gällande min dotter.. Känns rätt hopplöst ibland och ibland så tänker jag ”tänk om hon aldrig kan bli mamma för de där hemska magsmärtorna och jag alrig får bli mormor. Hur ska hon kunna vara gravid och utstå de här smärtorna. Då dör både hon och barnet. Men i nästa stund så skakar jag av mig de tankarna. Jag tänker kämpa vidare för att ge henne ett fullvärdigt liv i slutänden. Jag ska följa ditt exempel sen. jag ska skriva av mig alla känslor och händelser i en bok. kram Vickan.
Hej min vän! Skönt att se att inte bara jag fått en liten bloggsvacka… Har haft en låång bloggpaus. Men nu kikar jag in. Grattis grattis till vinsten!! Underbart roligt!!! Och grattis till farmortiteln!!! Skickar över ett bunt varma decemberkramar!
Charly
Barnbarn är så härligt och berikande! Jag är glad varje sekund jag träffar min lilla flicka Isadora. Tiden stannar – jag blir barn på nytt – jag ser!
Kramar från din vän
Vesse