Jag har förbannat ont i armen. Viss har det blivit bättre, men det dröjer nog ett par dagar till innan det är riktigt bra. När jag skulle lägga ut Blogggen igår, vobblade allt igen. Bilderna i sig, var nog inget hinder-snarare texten. I vilet fall som helst, hoppas jag att de älskade sonen kan hjälpa mig!
Abnorma…
Det finns en patient här som har blommor… det ser ut som en ritig blomstershop! Jag kan lova, att det finns minst tjugofem olika buketter plus en korg full med stora påskägg!
Söt mjölkkanna…
Går inte sönder…
Ettan kommer imorgon. Nu har alla klart för sig, varför de skall kommma en och en. Ungarna skall komma utan sina respektive, jag har ju inget utbyte av dem. Jag vill ha en kvart kvalitetstid, sedan räcker det.
.jpg)
Äggmacka, ett säkert kort…
Jag förlorade en del av mitt självförtroende idag. Plötsligt hade jag ingen som helst styrka i benen, och var tvungen att använda larmet. Att inte kunna komma upp ur sängen själv, känns förödande. Först nu på kvällen klarade jag av det, jag är otroligt stark i armarna. Lite osäker känner mig nog de närmaste gångerna, men det måste bara gå.
Igår var det riktigt min dag. Först var jag lite yvig, och välte en kopp kaffe över hela matsalsbordet. Senare tappade jag ett glas i golvet, och bad om en plastmugg istället. De är fina, och tål att dansa i backen.
Det visar sig, att jag måste byta webhotel. Det är inte alla som erbjuder Bloggfunktion, så det verkar bli lite stökigt framöver. Naturligtvis Bloggar jag vidare på Metro så länge. Det är bara att be en bön, om att jag får behålla sansen… och idag har jag svårt att stava. Fattar inte varför, men det ser korkat ut…
Nåväl, ursäkta för det. Ha en fin kväll, och en riktigt bra onsdag!
Före kaffespillet…
Det är härligt att höra att du är klar och tydlig med vad du vill och vad du inte vill. Helt rätt. Håll ångan uppe!