I lördags blev ett helt år att min pappa fick ett plöstligt och fatal hjärtinfart. Han var rövat från oss med 62 år. Jag kan inte förstår att det blev ett helt år! 12 månader. Man säger att onda gå bort med tid. Jag sitter här och undrar hur mycket tid. För det gör mera ont nu än det var då. Begravning var dagen efter. Jag flögg till Brasilien och hann vara med. Vi var bara bedövat då. Jag skrattade ner de hissat ner pappa kystan. Det var det löjligast jag hade varit med. Min pappa i en kista och man kastade jord på honom? Det kan inte vara sant. Det är bara ett dåligt skämt!

Kul att se han så här lekful, barnslig på sin bästa sida. Lite fånig att det var filmat med kamera liggande, men ..