Gud va roligt jag hade det igår, blev riktigt lyckat…måste vara för min och Fias hjälp med dekorationen Dessvärre blev min bränna ännu värre efter min andra gång på salongen…helt orange fläckig på benen..fy fasen, så det blev knästrumpor och chockrosa leggins till min fiiiina paljettklänning, overkligt vacker..varför är jag den ända som kör fulast vinner på maskerad haha.

Gick rätt bra att ha Emma hos mamma och pappa över natten..men på morgonen var det för tomt så pappa fick komma och hämta mig så jag fick krama lite på lillan. Behövde verkligen komma iväg och bara vara Ida och ha lite kul!

Imorgon blir det en promenad till graven för att sätta dit lite fina blommer från mammas trädgård och tända ljuset igen, tycker fortfarande det känns konstigt att gå dit när det ligger en stor jordhög  och ingen gravsten finns det än heller, känns som Tony inte ligger där, utan att han ”finns” här hemma hos mig och Emma..konstigt det där. Skulle göra allt för att få prata med Tony, så konstigt när personen man pratar om allt med bara är borta helt plötsligt, kommer på mig själv varje dag med att tänka åh jag måste ringa Tony och säga detta eller nu hade Tony sagt så här. Min bästa vän är borta och det är jätte konstigt.

Man har så himla lätt för att gråta nu så det är sjukt, fasten det går bättre med att kunna kontrollera det…så kommer tårarna snabbt. kan vara att en kompis lämnar återbud och man bara börjar stört böla för det, haha fast man i vanliga fall inte bryr sig om det.

Senast idag började jag gråta för en sån sak som att någon va skit tjurig och inte på mig..men labil som man är känner man sig skit ovälkommen och börjar gråta rätt ut i hallen bara.. vet inte om jag blev ledsen för att jag  kände mig ovälkommen eller bara av det fakta att jag blir så ledsen när människor slösar bort sitt liv på att vara bittra och tjuriga, kan verkligen inte förstå att dom inte inser själva hur mycket dom sårar männsikor runt om kring dom. Man vill få dom att öppna ögonen och inse att man måste ta tillvara på dom man älskar..för man vet aldrig när det är för sent! Jag är inte heller den perfekta människan som aldrig är sur..men jag kommer på mig själv efter ett tag och rycker upp mig.. Går inte att gå runt i livet och vara bitter, vad får man då ut av livet och framför allt vad får människor runt omkring än ut av det, hur mycket orkar dom..

Över till nått annat.. Tror att jag blev mycket brunare denna gången av sol duschen haha, det ska öka gradvis brännan så får se imorgon hur jag ser ut, kanske passar utmärkt till mitt svarta afro jag ska ha på 70 tals discot jag ska på då, va skoj det ska bli att komma iväg och som Emma säger bara vara Ida! Har inte vart på partaj på över ett år, så är super taggad

Idag fyller fina annelie år Grattis gumman!

Vi startade dagen med att åka in till Borås, hade fått ett presentkort på ciluette så jag och Annelie skulle prova på en sån brun sprayning, tjejen sa att färgen skulle komma efter 2-3 timmar..jag väntar än kan jag säga ska tillbaka imorgon och göra om det, för brun ska jag fasen blir när jag betalt 375 spänn. Snacka om besvikelse när man tar mod till sig att ställa sig i bara mässingen med allt som hänger efter graviditeten för att bli brun och så blir man inte det haha.

Har börjat träna i core och cirkelträning i Bollebygd med, jätte skoj att komma iväg och få vara lite själv och samtidigt få ut alla sina agrissioner genom att pumpa ur kroppen allt man kan. Efter träningen blev det power walk hem till mamma och pappa och kolla på Greys med Pillan, mys.

Annars känner jag mig hyffsad, känns som det går fler dagar mellan alla gråtattacker, tankarna finns ju varje dag där hela tiden. Men nu kan jag fokusera mer på fina minnen och sånt mera, förut var det bara sjukdommen ihoppgrötad till en ända massa i skallen. Jag kan prata mer om det nu utan att börja gråta, känner mig lite mer stabil nu.

Har gett mig fan på att jag inte ska ”slösa” bort livet på att deppa ihop, utan ta till vara på det jag har, det är svårt, jätte svårt, för jag saknar Tony så himla mycket, men man måste se den glimt av ljus som finns,  min fina Emma och hon är mer än värd att kämpa för!

http://barncancerfonden.se/Gavor-Bidrag/Egen-insamling/Insamlingar/Tony-Larsson/?mode=3

I helgen har Julia vart här, min syster dotter, jätte skoj att hon äntligen fått komma hit igen, har ju inte kunnat haft henne här när Tony vart sjuk.. så hon var glad över att få komma hit i helgen och sova över

Tonys syster Lotta och hennes dotter Emily var här på lördagen och Julia och Emily lekte på bra.

Sen körde jag hem Julia till herrljunga igår, kul att komma hem till syrran med, inte vart där på säkert ett halvår :S

Det är roligt när det händer lite här hemma, blir inte så tomt i huset då..det känns fortfarande som om jag börjar få lite kontroll på mina känslor, saknaden över Tony kommer aldrig aldrig att försvinna.. men jag vet att livet är skört och att det kan vara över när som helst, då vill jag inte sätta mig och deppa ihop, utan ta tillvara på att JAG faktiskt lever, att jag har min fina Emma, och alla mina vänner och familjen runt mig, det betyder inte att jag sörgt klart eller är mindre ledsen för det..men är det nått ynka som jag lärt mig av allt detta så är det att ta tillvara på livet! Kommer för alltid att ha en tom plats i mitt hjärta, och det kommer alltid göra ont att veta att jag inte har min fina Tony här hos mig..kommer för alltid att älska dig Tony!

Har vart en jobbig tid nu och jobbigare kommer det säkert att bli framöver, därav bristen av inlägg på senaste.

Det går upp och ner på dagarna, tankarna är alltid kring Tony, men gråtattackerna blir mer och mer kontrolerbara, det smyger sig på på kvällarna när man ska sova…annars aktiverar jag mig som sjutton på dagarna så jag inte bara ska sitta inne och grubbla, lilla Emma är ju min solstråle som alltid får mig att le

Var inne och gick igenom Tony journaler och fick svar på frågor vi hade kring Tonys sjukdomstid, fy sjutton va arg jag blir! För och främst säger läkaren vi gick igenom journalerna med att Tonys cancer var fruktansvärt aggresiv och utvägen antaligen vart den samma hur mycket snabbare dom än kommit igång med allt, va var den så aggresiv? detta hade varken jag eller Tony hört under hela sjukdomstiden, nog att vi visste att det var en obotlig sjukdom..men att den va så aggresiv visste vi då inte. Är det inte vår skyldighet att få reda på sånt? Kan lova att vi hade gjort mycket annorlunda om vi vetat detta!

Sen har dom gjort världens tabbe med Tonys ben, han hade antagligen kunnat gå och bennen hade inte krånglat så från första början om det inte vore för Borås sjukhus, när Tony blev sjuk så sa dom att han hade en tumör som låg farligt nära ryggmärgen, men eftersom han inte hade några nevrologiska problem så ville dom inte operera ( blödningsrisken vid njurcamcer är visst stor, men tumören visste dom ju inte skulle sluta växa, så in i ryggmärgen skulle den komma vilket fall?)  Men dom skrev i journalerna att så fort pasienten visar några som helst symtom på nervpåverkan ska han åka akut in till Göteborg för operation..vi ringde in och var inne på onkologavdelningen många dagar i veckan under tre-fyra veckors tid och sa att Tonys ben bara blev sämre och sämre..men dom trodde det var kortisonen och det ena med det andra..och visst fasen tror man på sjukvårdpersonalen, man ska ju inte behöva vara läakre själv för att vara sjuk!

Om dom skickat in honom från första gången vi ringde in så hade han kunnat gå under hela sin sjukdomstid antagligen! Vilken jädra mycket bättre livskvalite han hade fått då! Det var hans största problem under hela sjukdomstiden, att benen inte funkade som dom skulle.

Det är bara några av alla tabbar som gjorts under tiden Tony vart sjuk..och jag blir så jädra arg bara jag tänker på det, vanvård för fasen! Vi har verkligen inte fått någon info om nått, och tro mig jag vet för jag har  vart med på ALLA sjukhusbesök förutom samma dag jag skulle föda barn, då missade jag TVÅ läkarbesök på 1,5 år, så jag vet vad dom sagt och inte!

http://barncancerfonden.se/Gavor-Bidrag/Egen-insamling/Insamlingar/Tony-Larsson/?mode=3

Tonys mamma har startat en insamling för att hedra vår Tony, hennes mål är att få ihop 10 000 kr på ett år, pengarna går till barncancerfonden! Om det är nått ni kan göra för att hedra Tony och hjälpa någon annan i samma situtaion så är det att skänka en peng till denna insamlingen. Länken nedan går direkt till tonys insamling!

http://barncancerfonden.se/Gavor-Bidrag/Egen-insamling/Insamlingar/Tony-Larsson/?mode=3

Rose-marie gör även dop klänningar och fin klänningar till barn på beställning, och pengrana hon får in på detta går även dom till Tonys insamling, är det någon som är intresserad så maila mig på idis_cool@hotmail.com så kan jag skicka bilder och dylikt.

Varför varför varför skulle den jädra cancern ta just min Tony, världens finaste kille som aldrig gjort någon nått ont.

Hur mycket man än försöker hitta på på dagarna finns alltid tanken där, saknaden, värst blir det på kvällen när man ska lägga sig och man verkligen har tid att tänka. Fy fan va livet är orättvist. Vill ha min Tony här nu, pussa och krama på honom, men han finns inte här längre, så overkligt, känns som man lever i en dröm..snart kommer han hem igen.

Men så är det inte, han kommer inte hem mer och det verkligheten gör så ont fruktansvärt ont…

Tycker att det bara blir jobbigare med saknaden och sorgen, allt påminner och min fina Tony. Det är tur att jag har Emma som ljuser upp mina dagar!

Tack för alla fina kommentarer än en gång. Och tack Anna för att du orkar maila med mig, du ska veta att det betyder mycket för mig, glad att jag har dig att skriva med!

Dessa dagarna efter begravningen har präglats av papper och åter papper. besök på bank och bouppdelning mm. Herregud vad mycket det är att ta tag i, och göras måste det annars kommer det bara slå tillbaka mot mig och Emma senare med ekonomi och allt. Är glad att jag har min mamma som hjlper mig så otroligt mycket med Emma när jag flänger runt på möten och ringer runt om räkningar och bröte.

Nu är beställningen av gravstenen gjord med, bara kvar att maila in kortet som ska vara på gravtenen med. Känns nog bättre när den är på plats och man har en fast punkt att gå till med ett kort på Tony med.