Pratade lite med Tonys pappa Lennart på morgonen när jag strosa på gården, han sa att det låg ett kuvert till mig på Tonys grav, blev jätte nyfiken och tog svängen om där när jag skulle till Lotta. Och herregud va jag blev rörd när jag öppna kuvertet, låg en jätte fin tavla och ett så himla fint brev i till mig och Emma, en bloggläsare hade lagt det där, så himla fint av dig, tusen tusen tack!
Vart så himla tunga dagar nu det sista, fy vilken otrolig saknad efter Tony, det känns hela tiden som det är nått som saknas, och det gör det ju! Men trots det blev namnkalaset himla bra, jätte kul att träffa alla!
Rensade ut Tonys kläder från vår garderob härom dagen, gud va jobbigt det va, fick lägga dom i en hög på golvet först och ta resten nästa dag, klarade inte av att slänga dom.. man är så himla dum med när någon frågar hur det är, man sitter där och håller på tårarna för att man inte orkar göra en scen, speciellt om man är på oftentliga platser fullt i folk..man orkar inte dra historen om någon frågar varför man gråter. Ibland känns det som om folk i änns närhet i undagtag från familjen tror att allt är bra nu..eller dom kanske inte tror det, men telefonsamtalen kommer inte så ofta längre, frågan hur det går, hur det är, som om nu har det gått så lång tid så man har hunnit smälta vad som hänt..fel fel, nu det har vi i familjen betat av mycket på ”jobbig listan” men sorge resan har just börjat, varje högtid, kalas mm framöver blir kämpigt allt ska göras utan vår fina fina Tony, och det är så fruktansvärt jobbigt! Bra att skriva av sig ibland, tårarna bara rinner och rinner när tankarna kommer..Kommer alltid älska dig Tony!
