Demens är ett väldigt intressant ämne… Jag har så många tankar, frågor och funderingar om det. Jag skulle vilja fråga en dement om hur det känns att glömma allt, men hur ska han eller hon kunna svara på det när hon eller han glömt bort hur det känns?

Vi förde vidare våra åsikter i måndag och faktiskt så ändrade läraren sig så nu har hon dubblat antalet lektioner. Alltså fyra stycken nu, fördelade på en per vecka.  Nåja, vi får väl se hur det blir. Frågar man en sak får man inte svar utan hon upprepar bara frågan… Hm..

Fick reda på praktikplats idag… och jag blev inte sådär jätte glad. Fick inte där jag ville var utan ska vara på ett ställe i Råå istället.. Nåja, bussen härifrån går raka vägen dit genom stan och bussen stannar alldeles intill stället… Så det får väl gå. Det ska bli roligt hur som helst att se en annan arbetsplats än den jag har idag.

Fy f-n vilken röra… Läraren anser att det räcker med två lektioner på hela kursen (4 veckor) resten tycker hon att vi ska göra hemma, dvs 13 uppgifter att skriva och analysera… Suck…

Vi vill INTE läsa på distans, vi har inte valt det… Rektorn kommer få besök..

På måndag börjar Geriatrik-kursen.. Verkar smått förvirrat… i de andra kurserna har vi haft 2 dagar i veckan i skolan och 3 dagar självstudier då vi gör skolarbeten, men den nya läraren hade fått för sig att vi skulle ha 2 dagar i skolan på hela kursen och resten hemma… Öh, vi har inte valt distansstudier och hade vi velat läsa på distans hade vi faktiskt valt det. Protester lär komma om hon inte ändrar sig.

Ja, det är vad som stått på schemat idag… Bltrl, omläggning och kapilärprov (stick i fingret) var inget svårt alls… Det har jag gjort så många gånger redan… Men när det gällde insulinsprutan så var det inte lika rätt. Jag var spruträdd men övervann det tillslut.

Venprovet gick bra i gummiarmen även om det var svårt med hur man skulle ha händerna för att inte röra nålen minsta lilla när den väl var på plats.. När det var dags att sticka på klasskamraterna sa jag tack och hej och gick ut o placerade huvudet mellan benen… Jag trodde inte att jag var så känslig! Efter någon timmes sittande med att läsa och skriva om rörelseapparaten (muskler och skelett) så tog jag modet till mig.

Första jag skulle sticka kändes bra, jag såg venen och kände den… men… inget blod kom. Det blev dock inget blåmärke på henne och det gjorde inte ont. Nr 2 såg man inte venen på, men jag kände den och stack på känslan. Blodet kom utforsande i provröret. När jag skulle ta ut röret så böjde jag dock den lite så hon sa att det gjorde lite ont då, men i stort är jag nöjd. Nu blir det inte mer stickande förrän nästa vår, vecka 6 närmare bestämt. Då börjar sjukvårdskursen. Nu ska vi först ha lite Geriatrik, APL och Etik & Livsfrågor emellan..

Jag blev förresten stucken två gånger… men … som alltid var jag svårstucken och inget blod kom ut, men det blev inga blåmärken i alla fall

Så här har jag sett ut en gång tidigare då det togs blodprover på mig, men då på vårdcentralen av KUNNIG personal..

Tre inskickningsuppgifter (hjärtinfarkt, kärlkramp, diabetes, övervikt och bensår på nr 1, KOL på nr 2 och epilepsi på nr 3) och en muntlig redovisning står på listan denna veckan… 1 inskickningsuppg. är avklarad och nr 2 är nästan klar den med. Sen ska den tredje skrivas och skickas in senast fredag. I morgon bitti ska vi göra en muntlig gruppredovisning och det är mindre kul, vi fick nämligen reda på det sent i eftermiddags och det är alltså ont om tid. Dessutom är mitt minsta barn feber-sjuk. Pust… jobbig vecka..

Igår hade vi Mag&Tarmkanalen på schemat och det var intressant till en början… Men sen märkte man att vår lärare längtade hem och kände av att det var fredag för då stressade hon på så man inget hängde med alls… Det var den sämsta skoldagen hittills… Jag blev riktigt besviken och irriterad. Vi har ju faktiskt officiell lektiontid till halv 4 och fast det är fredag sitter jag gärna tills klockan slår det klockslagen och får vara med om en bra och lärorik föreläsning än slutar halv tre och får vara med om en väldigt dålig föreläsning där allt stressas igenom…

Vad hon gick igenom? Ja, det minns jag knappt… Grymt besviken…

Alfa1-Antitrypsin är ett skyddsprotein som bildas i levern. Därefter färdas det med blodet runt i kroppen och till de olika organen. I lugnorna har de en stor och viktig uppgift.

När man blir infekterad i lungorna, eller får ner cigarettrök, så sätter startar de vita blodkropparna sitt renhållningsarbete. Ett enzym frigörs som städar bort de sjuka bakterierna och död lungvävnad. När det är gjort så startar alfa 1-antitrypsin (AAT) sitt arbete. De har som uppgift att dämpa enzymet igen. Men, om man har en brist så kan inte detta ske och då städar enzymen bort även frisk lungvävnad och man kan drabbas av KOL (Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom). Alltså är det inte bara rökning som ger KOL, även om 85% av alla sjuka i KOL har fått det just av rökning. Att vistas i dammiga och miljöfarliga utrymmen under en lång tid kan också ge KOL.

Spännande va?!

Vet ni vad Alfa1-Antitrypsin är? Det vet jag

Jag sitter och skriver om en man som heter Felix, fallet är helt och hållet påhittat men väldigt lärorikt… Fallet handlar om kärlkramp, övervikt, stor konsumtion av alkohol och cigaretter, stress och svårläkta sår.

Just nu redogör jag för symtomen för hjärtinfarkt och kärlkramp, och det intressanta är att symtomen är det samma på dem båda.. Skillnaderna är att vid kärlkramp kommer anfallen vid ansträngning och försvinner vid vila medan det vid en hjärtinfarkt är ihållande och ofta är kombinerat med illamående, kallsvettning, andnöd, yrsel och ofta även svimningar.

Symtomen då?

Symtomen för kärlkramp (Angina pectoris) är tryck och en stramande känsla i bröstet i samband med att man anstränger sig eller lider av psykisk stress. Det kan stråla smärta ut i armar, käke, hals, tänder, öron, mage och mellan skuldrorna. Man kan också uppleva en känsla av att bli strypt och få plötsliga andningssvårigheter. Ibland får man känselbortfall i skuldra, arm, armbåge och hand och då sker det oftast på vänstra sidan. Det kan kännas som om armen domnar bort och sover.

Symtomen för hjärtinfarkt är en stark ihållande smärta i bröstkorgen som ofta strålar ut i en eller båda armarna, magen, ryggen, halsen eller nacken. Smärtan kan vara olika stark för olika personer men den är alltid ihållande. Såklart när det gäller bröstet så är man dessutom rädd och kanske även får ångestkänslor och tänker över sitt liv och om man kunde gjort något annorlunda och så vidare.