I artikeln ”Så klär sig en pudel” får vi lära oss att pudla betyder att ödmjukt be om ursäkt offentligt. Jag är på intet sätt våldsamt upprörd över att en underbar hundras får stå som exempel på mänskliga fånigheter:-) Men det är ganska löjligt trots allt. Pudel, som jag nog också hade lite, lite fördomar mot före vi själva skaffade vår helt underbara storpudel Trolle, får fortfarande stå som representant för något som oftast ska framställas som lite löjeväckande. Pudelfrisyrer, göra en pudel och nu ”pudla”. Jisses. Pudla; något inställsamt, anpassat, uträknat och fånigt med andra ord.
Sådant finns det mycket av hos människo-arten, men inte hos hundar. Även om de alltsom oftast tillskrivs det av en del okunniga människor.
Även om jag inte ids uppröra mig särskilt över hur människan använder språket på alla möjliga konstiga vis och hur detta faktiskt i sin tur påverkar verklighetsuppfattningen mer än de flesta av oss ens kan ana, så befäster vi väldigt lätt fördomar (=brist på kunskap) genom ett fånigt språk med associationer som inte hör till verkligheten. Det finns oändligt många fler exempel och betydligt allvarligare sådana.
Nej, som synes handlade denna artikeln inte så mycket om Falkengren. Utan om vad en artikelförfattare kanske tror att pudlar gör. Fast denne säkert inte ens tänkt särskilt mycket på det som nog bara skulle föreställa ett kvickt ordval i en av dessa oändliga mängder av ibland ganska fåniga kåseriaktiga artiklar som uppenbarligen dessutom läses av många (Jo, jag vet jag läste den själv:-) Men enbart för att se vad det var för ”nya” dumma idéer om pudlar)
Människan och hennes språk är ett fascinerande område. En fascinerande relation (alltså mellan människan och hennes språk/ord) Det kan vara kreativt, kunskapsfrämjande, kunskapshämmande, det kan vara urbota dumt, fånigt, fördomsfullt eller vackert och klokt. Det har dessutom som sagt var en mängd följder, även om just detta med pudling trots allt inte var särskilt allvarligt kanske…kanske. Med undantag att det befästs att pudlar är fåniga djur, inga riktiga hundar. Ja faktiskt kanske sådant befäster den problematik som syns alltmer när man ser hur många pudlar som måste omplaceras! Jag har undersökt det där lite förut genom att rakt på sak fråga de som vill omplacera pudeln varför de gör det. När man skrapat lite på ytan dyker det åtskilliga gånger upp det faktum att personerna ifråga trodde att de närapå skaffade en ”soffkudde” eller leksaksdjur. Något fluffigt som ser sött ut, en dyr accessoar som följdaktligen inte behöver det en hund behöver, för pudel är ju ingen riktig hund. Eller?! Många blir förvånade – förvånande nog – av att pudeln behöver allt som en väldigt aktiv, smart, stark, klok och framåt hund alltid behöver. Allt som en riktig hund behöver.
Så egentligen borde man kanske bli mer upprörd över något så fånigt som att en människa skapar ytterligare ett nytt töntigt verb; pudla!
Äh….gäääsp
/Marie Morgana
________________________________________
Artikeln jag syftade på publicerades på metro.se 17 mars 2009:
http://www.metro.se/2009/03/17/76395/sa-klar-sig-en-pudel/index.xml