Just nu visar trean en ny säsong av Generation Fett. Förra säsongen handlade väldigt mycket om överviktiga kvinnor, och barn, och den här säsongen tycks handla mer om män och övervikt. Det enda avsnitt jag sett så här långt handlade om en 120 tung homosexuell kille i USA som blivit väldigt populär på grund av sitt utseende, och tog också upp hela den subkultur som vuxit fram inom gaykulturen, att åtrå tjocka och överviktiga människor.

Jag blev väldigt illa berör när jag såg det här programmet, för hela programmet tycktes vara uppbyggt kring tanken att det är helt otänkbart att någon som är väldigt överviktig och tjock kan vara snygg, vacker, sexig och åtrådd. Det gjorde mig så ledsen. Jag undrar gång på gång om vi verkligen inte har kommit längre. Hur när det kommer till feta människor handlar om att de är snygga trots sin övervikt, inte på grund av, eller tack vara den. Det är så sjukt! Hur ska vi någonsin kunna förändra något om vi inte ens kan vara öppna för möjligheten att vad folk tycker är snyggt och sexigt kan skilja sig väldigt mycket åt, utan att för den skull göra det till något sjukt och avvikande? Jag skulle tippa på att det är väldigt mycket vanligare än vad vi kan föreställa oss att folk gillar tjocka människor, men att de inte vågar erkänna det för sig själva eller för någon annan, för att fetma är något så fult i vårt samhälle. Sällan är det faktiskt fettet man gillar utan personligheten och självförtroendet och självsäkerheten. Hela diskussionen blir så absurd.

Jag försvarar inte på något sätt grav övervikt som är sjuklig, men jag blir rädd när jag ser vilken sjuk intolerans det finns mot feta och överviktiga personer idag. Det är djupt tragiskt att vi inte har mer respekt för varandras olikheter.