Jag låg och grubblade
ensam i min stora säng
drömmarna blandades
med rädsla för framtiden…
Jo, så är det. Mycket grubbel nu. Det känns underbart att vara färdigutbildad om en dryg månad, men mest skrämmer det mig. Jag är faktiskt livrädd. Framtidsångest, självtvivel, you name it.
För bara ett halvår sedan kändes det helt okej. Jag fantiserade om hur livet skulle se ut när jag var färdig. Skulle jag börja jobba som kock meddetsamma, och i såfall var? I Sverige, eller skulle jag fly landet? Eller skulle jag avvakta lite och hoppa på sommarsäsongen på mitt gamla extrajobb, så att jag fick tid att samla mig? Eller, låter inte denna utbildningen väldigt bra? Ännu ett år i skolbänken. Eller, tja, -köket.
Nu är vi där, och självklart är det inte bara att välja och vraka bland möjliga framtidsutsikter. Hur kan jag ens vara säker på att någon vill ha mig? Nä, en katastrofal a-kassa och timvikariat i skolköken, det är väl det bästa jag kan hoppas på… Ja, precis så pessimistisk är jag emellanåt, och inte fan blir det bättre av det. High or very, very low, det är mina lägen.
Tyvärr påverkar det mig negativt i vardagen. Det har inte känts bra på praktiken de senaste dagarna, jag har klantat mig och gjort missar som jag aldrig skulle göra i vanliga fall. Personalen är bra, de skrattar och skämtar bort det och säger ändå saker som ”du har varit jätteduktig!” när jag går hem efter passet. Kärlek till dem.
Nåja, jag får försöka rycka upp mig och göra mitt allra bästa de veckor som är kvar. Jag är ledig fram till lördag nu. De bad mig komma in på alla hjärtans dag eftersom de behöver hjälp med alla bokningar, det tar jag som ett gott betyg. Och på måndag ska jag på intervju/praktiskt prov inför utbildningen jag nämnde ovan. Fingers crossed… På något vis ordnar det sig alltid.
Nu ska jag plugga lite, i väntan på den nya människan. Idag känns det som om han inte kan sluta jobba och komma hit fort nog. Inte för att hans sällskap gör mig gladare, precis, men vad är det man säger… Jag gråter hellre i en porsche än en saab. Fast i detta fallet är porschen en varm famn och ett par snälla, vackra ögon <3
Detta inlägg presenteras av: