Äntligen framme
Den här dagens bravader pratades det om i Bowmore. Två svenskar hyrde cyklar för att ta sig de två milen till öns nyaste destilleri. Vägen såg enkel ut på kartan. Vi borde anat ugglor i mossen redan vid frukosten när vi berättade för vår värd Fergus på AnCuan av vi skulle ta oss dit med cykel. Det var inte så att han avrådde oss utan det var hur han kommenterade det ”- To Kilchhoman……….by bike…..to Kilchoman…good luck gentlemen. Morgonen efter vid frukosten kom han in och sa ” Good morning gentlemen. Ohh you made it from Kilchoman. Det lät som han var förvånad att se oss.
Backen i Bowmore på cykel är inte att leka med
Men vi tar det från början. Vi hyrde en varsin cykel vid postkontoret uppe vid kyrkan. Vi funderade på omm vi skulle hyra cyklarna i två dar så kunde vi cykla till Caol Ila nästa dag, men vi hyrde bara för en dag och tur var väl det. Cyklarna var inte precis anpassade efter vår längd och det gick inte att ställa in något heller. Sadeln för högt och styret för lågt. Vi kastade oss ut som två störtloppsåkare neför backen och det tog ett tag innan vi fick kontroll på hojarna
Men glada i hågen gav vi oss iväg på vägen runt Loch Indaal och det var ganska lätt kört även om cyklarna var oväxlade. Vi stannade och fotade lite. Det var en fantastisk natur att ta sig igenom. Vi cyklade igenom Bridgend och tog där åt vänster ner mot Bruichladdich
Ja för att göra en mycket lång historia kort.
Så här sa jag i min dagbok:
Det var ingen lång sträcka. 20 km på slät och fin mark, inga backar och medvind hade vi hela vägen…Nä det var precis tvärtom. Lite medvind hade vi ett tag men det var backe upp och backe ner. Det gick bra ända till Kilchoman. Den turen tog 2 timmar, hemresan tog 4 timmar ! Det var storm-motvind, så vi kunde inte cykla. Det djävliga var att cyklarna inte rullade i nedförsbackarna heller. Det gick knappt att gå med cyklarna. Så jag började ta slut ungefär 5 km innan Bridgend och jag gick på ren vilja och mycket pauser fram till Bridgend. Där tog jag slut fullständigt. Jag köpte lite juice men det hjälpte inte så jag fick ta bussen. Jag erbjöd Thomas en Taxi men envis som han var så skulle han cykla hela vägen och ta min cykel också.
I en nedförsbacke så bromsade han med fel broms och flög över styret och slog i hakan. Vi får vara glada att det inte gick värre än ett skrapsår. Men vi överlevde bägge två.
På kvällen satt vi på hotellrummet och skrattade åt alla djävla bravader som hade varit under dagen. Jag kan säga att jag skrattade inte så mycket under cykelturen
The trail to Kilchoman är en resa som går till historien av The Crazy men of Malty Towers. Vi köpte en varsin KIlchomen som tyngde våra ryggsäckar. På hotellrummet tog vi en Ardbeg Corryvreckan och sedan gick vi ut och jag bjöd Thomas på en middag. På morgonen efter förstod vi att ryktet om våra bravader hade även nått övriga gäster på hotellet
Berget vid horisonten skulle vi svänga av i backen mot Kilchoman
Loch Gruniart
Loch Gorm
Storslagen natur
Ja min nästa blogg kommer handla om destilleriet Kilchoman. Det kommer senare några videosnuttar så länge som jag orkade och filma vill säga.
There was some really good Speyside in the parcel. All bottles are re-runs but the are good ones. Balvenie New Oak 17 y.o. I gave 91 points. The Balvenie Roasted Malt and has been a bit difficult to get hold of but this is my second bottle. It is time to open the Whisky to enjoy
Lagavulin Double mature från 1994 var en whisky som jag provade på lagerhusprovningen och det var en riktigt bra whisky.
.
Today I brought home my two bottles from Ardbegs new bottling Alligator. I ripped the foil off right after I started up the grill. I threw the Entrecote on the hot grid with a sizzling sound.It’s raining and it’s typicall Islay wheather here in the south of Sweden.
. 
