…och gjorde matten glad!

Det var Grim’s fodervärd som skrev:”Hejsan,ville bara tala om att nu är 1:a kursen bokad och betald,börjar nästa söndag 26/10 kl 10,00,det är i vardags lydnad,
 
Kramar från simba och björn”

Så nu ser matten fram emot rapporter om hur det går på första kursen!
*vad spännande*

foto: Björn Tangen

foto: Björn Tangen

foto: Björn Tangen

Har idag tagit ett djupt andetag… och skrivit ihop ännu en annons, som strax publiceras online, där Dís söker ett gott hem.

Matten e inte lika duktig. Men, det har ingen hävdat heller.

Det är inte alltid så himla lätt…
att träna 5 olika individer ”samtidigt”… och utan ”egen coach”.

Men, man gör så gott man kan.

Och, man blir så glad då man ser framsteg.

Sedan ca 1 vecka tillbaka har även Dís haltat… fast på sitt högra framben (Loke haltar till och från på sitt vänstra framben).

Det var vår veterinär som fastställde diagnosen – VÄXTVÄRK – på Balto redan 2002, och även igår blev diagnosen Växtvärk.
Och, hon skrev ut ordentligt med Flexicam till både Dís och Loke – att ges, i enlighet med hundens vikt, vid behov.
Apoteket hade inte Flexicam hemma igår, så vi kan köpa det idag efter 16:00.

Rabalder visade upp sej och presenterade sej för sin framtida veterinär.

Vi pratade också kastrering med vår veterinär, och fick veta att 5 – 35kg hanhund kostar 3200:- att kastrera.
Under 5kg kostar 2500:-.
Så, nu vet vi hur mycket pengar vi behöver spara ihop för att kastrera Rabalder, Loke & Balto.

Och, även hur mycket det kostar att kastrera FREJ, om hans fodervärd väljer att låta vår veterinär göra det (men där är det fodervärden som tar kostnaden, förståss, helt enligt fodervärdsavtalet).

Frej’s fodervärd ringde häromdan. Han berättade då att Frej har förhudskatarr och någon ögoninflammation.Jag sa till honom att visa upp Frej för en veterinär, och återkomma sen med vad som sagts om det, osv.

Jag pratade med vår veterinär om detta igår… och, hon svarade:
”Tvätta med vanligt vatten!
Går det inte bort så sök veterinär, i huvudsak för inflammationen i ögonen!”
Eftersom Frej’s fodervärd redan har hållit på att torka ur ögonen ett tag så är det alltså SÖK VETERINÄR som gäller.

Jag har 2 valpar kvar:

1 hane:
Loke – som ska bli kvar (vår egen valp)

och

1 tik:
Dís – som ännu söker hem (men självklart förblir våran så länge det behövs)

Matte kom på imorse att hon inte bara ska ge oss hundar varsin promenad (med inkluderad egentid) varje dag, utan att vi dessutom ska få vara ”ensamhundar” en stund var. Och, till en början blir det ett sånt pass om dan, med olika hund var gång.

Idag var det min tur att få vara ”ensam hemma” med matte ett par timmar, medan de andra var med husse ute på uppdrag med bilen (bl.a på handlingsrunda osv).

Och, vi hade jättemysigt tillsammans.
Först klippte matte mina naglar (som blivit lite långa senaste tiden) och sen borstade hon igenom hela min päls.
Massa mys en lång stund, där vi satt på golvet, bara matte och jag.
(ja, Casper var med också, förståss… men, han är ju alltid med, för han e ju inte med dom andra katterna på samma sätt som som – för han e ju speciell)

Sen gick vi på promenad – när matte hade hängt lite tvätt i solen i trädgården.
Och, jag förvånade matte en hel del, med att lyssna och inte alls dra så mycket i kopplet som jag annars oftast gör.
Och, jag fick massor av beröm!

När jag sen fick min ”gå lös-tid” så förvånade jag matte igen, flera gånger, genom att faktiskt lyssna på henne och göra det hon bad mej om.
En del av det fångade hon på film.
Och, planen är att det ska hamna här snart (om allt funkar som det är tänkt)

Som avslutning på en jättemysig promenad så brände jag mej på eltråden till en av hagarna.
Jag sprang genast till matte. Och, det gick över nästan direkt.
Vi får väl se om jag lärt mej nåt sen av den erfarenheten.

Det är lättare att umgås med matte en åt gången. För, hon är inte lika stressad och spänd då. Och, man får lättare kontakt då.
(ni har väl hört på vad Cesar Millan säger?)

*puss* / Akela

Nu har Loke fått det till en befäst vana att bryta sej ut ur trädgården genast på morgonen.
Imorse fick jag kasta mej ur sängen, då jag hörde hur han skrek därute…

Loke skriker alltid samtidigt som han tar sej över staketet (pratar ju ständigt och jämt om allt han ser, hör eller gör). Och, jag kom ut precis efter att han landat på andra sidan om staketet.
Och, han kom ju förståss genast till mej.

Husse hade bara släppt ut hundarna, gått tillbaka in för att fixa en kopp kaffe (som han alltid tar sej ute hos hundarna), och då klättrade Loke över det 1½ meter höga staketet.

Så, nu får vi hitta på andra rutiner.

Just nu är husse på verkstan med bilen, och jag har killarna (Loke, Balto & Rabalder) inne hos mej.
Tjejerna (Akela & Dís) är i sin del av trädgården, och där håller dom sej *peppar, peppar…* (sedan vi fixade ytterligare 1 staket på baksidan, som håller gårdens besökande hundar en bit ifrån vårt staket – eftersom Akela var nära att skada sej för några dar sen, då en ridgeback kom för nära)

Närmare bestämt i Härnösand.
(det finns dom som hävdar att Härnösand inte ligger i Norrland. men, för mej är det norrland, i alla fall.)

Dianas fodervärd ringde för några dagar sedan och berättade att hon skulle åka upp till H-sand igår (fredag) och lämna Diana till sina föräldrar, som ska vara hundvakt medan hon själv åker på semester 1 vecka.

Hon berättade också att Diana nu står stilla och inte ökar något i vikt. Hon väger ca 20kg. Så, hon ska nu äta ett speciellt foder och forhoppningsvis få en skjuts, så hon kommer igen i viktökning osv.
Det är ju viktigt att hon ökar i vikt och omfång, så hon har något att ta av medan hon växer och utvecklas.

Jag uppskattar verkligen att bli informerad om hur mina valpar mår och lever.
Och, Dianas fodervärd är den i särklass bästa.  

Vi var och hälsade på ”mormor” (mattes mamma) på landet, och där var det – precis som förra gången vi var där – helt sjukt mycket mygg.

Det är ju precis mitt i skogen.

Men, också nära havet.
Och, matte fick för sej att JAG skulle få följa med till havet (som första hund i vår flock). Och, det var ingen baggis, precis.

Det var ju förståss jättekul att gå på promenad ensam med matte (som alltid), och jag fick nosa på svampar och en massa annat efter vägen.
Hellre det än att jag drog i kopplet, sa matte.

Men, när vi kom fram till havet blev det lite läskigt, faktiskt.

Vi gick inte ända fram till vattnet. Så, när matte stannade för att fotografera så la jag mej jättenära hennes ben, så jag hade henne mellan mej och havet…
Och, jag koncentrerade min blick åt det håll som vi kommit ifrån.

Men, jag var inte så rädd så jag skakade, i alla fall.

Men så ringde husse.
Han berättade att han fått blodsockerfall ”mitt i skogen” (han var ute och kollade hur det såg ut vid ett pumphus, för jag och matte upptäckte att det forsade vatten på ett ställe) och nu mådde han inte så bra.
Så, vi avbröt våran promenad till havet, och gick för att ta hand om husse.

Och, då fick jag faktiskt gå jättefort en bit.

Husse fick äta äppelpaj när vi kom hem med honom, och sen mådde han bra igen en stund senare.

/puss från Dís

Såg ett nödrop på ett hundforum, och känner att detta är det absolut minsta jag kan göra för att försöka hjälpa till.
(minns ännu min älskade dvärgspets – Tryggur – som försvann spårlöst för snart 8 år sedan… och jag lever ännu med ovissheten om hans öde – eftersom han aldrig återfanns)

Aika försvann idag (9/9) kl 18:45 i närheten av Postterminalen i Tomteboda, Solna, på gränsen till Stockholm. Vi var ute och gick när vi fick två lösa schäfrar på oss. Aika lyckades slita sig lös ur halsbandet och flydde i riktning mot Essingeleden/stan med hundarna efter sig. Schäfrarna kom tillbaks efter en stund men Aika har inte synts till sedan dess.
Snälla, har ni sett/hört något, kontakta Sigrid på 08-345448 / 070-9642403

(Aika är en brun kelpie)