Jag har tappat intresset för att blogga, mestadels för att jag insett att det är lite bortkastad tid. Om man nu inte vill skapa en blogg som säljer och som man kan tjäna pengar på. Men för att göra det så hade jag varit tvungen att ljuga en jäkla massa för att få den intressant. Mitt otroligt sköna, härliga och för tillfället ljuvliga liv är ganska medelmåttigt ur en åskadares perspektiv. Men vem bryr sig? Jag mår bra, jag har roligt och jag överlever.

Jag har satt mig själv på någon form av diet/vettighets-veckor. Jag är rätt dålig på att ta hand om mig själv så nu ger jag mig faan på att äta alla dagens mål mat och skippa de dåliga alternativen. Fast ganska dålig är jag ändå för jag har gett mig själv möjligheten att slänga i mig måltidsersättning då jag inte är hungrig men det är matdags. Allt efter tankebanan ”det är ju iallafall bättre än inget”. Grundidén är att jag ska fasa ut dessa och börja äta riktig, nyttig mat varetfer energin kommer till mig. Eller vart efter pulvret smakar mer och mer äckligt. Efter fyra dagar så känner jag redan lust att laga mat och det måste vara positivt.

I övrigt så är planen att tappa lite fett, öka lite muskler, kicka igång flåset och höja järnvärdena. Och så ska jag komma i ett par fantastiska jeans jag köpte i Thailand.

Mitt drällande fram och tillbaka till Johan stjäl mycket tid och vännerna får lida lite för det, det ger mig dåligt samvete och jag ska försöka puzzla in er mer. För min skull. Ni klarar er förmodligen lika bra ändå!

På torsdag bokas Sweden Rock och finns bananasen så klickar jag nog hem Peace & Love biljetter på samma gång. Vore guldartat att ha dem klara redan nu. Övriga sommaren tänker jag nog jobba och satsa på en vintersemester igen nästa år. Det känns värt.

Ab-slide och sedan bok/sömn blir det nu. Vad vore väl en måndag utan redig träningsvärk i magen? 6.30 börjar jag dessutom. Tur att jag får gå hem tidigt annars hade söndagsångesten hittat in i min hjärna igen.

Nåväl, nu vet ni att jag lever och att jag mår guld!

Det är i stora drag vad som hänt sen sist. I mindre drag så har det hänt en miljon grejer.

Thailand i två veckor var precis så roligt, skönt, flippat, soligt, sandigt, härligt och billigt som man hade kunnat vänta sig. Sällskapet var kul, ölen var god, solen var varm och platserna var trevliga.
Inte helt omöjligt att man hittar mig där igen.

Jobbet har inneburit lite nya arbetsuppgifter, snart finns det inte mycket kvar. Jag vet dock att jag inom närmaste veckan ska lära mig att mala köttfärs och det vill jag egentligen inte göra.

Alla har flyttat.

Dumle har släppt en chokladkaka som är fantastisk.

Jag börjar än en gång bli festivaltaggad.

Pata har blivit dumpad.

Ska villigt erkänna att skolkurserna går skitdåligt. Men jag planerar att ta tag i dem så fort någon slår mig med en yxa i huvudet.

Jag har läst alla twilight-böckerna också. Är inte lika frälst som alla andra, men bra var dem.

Nu har jag uppdaterat. Det var mestadels för att Danne tjatade, men litegrann för att jag hade tråkigt också. Imorgon ska jag ge mig fan på att äta frukost innan jobbet. Det var längesedan.

En del skrotas och annat läggs i förrådet. Fullkomligt lysande.

Jag är otroligt nog ledig i två dagar nu. Mestadels för att jag lite snyggt slängde om/bytte bort onsdagen. Förhoppning om allt möjligt vettigt att göra finns. Har en del saker som behöver nötas och hinnas klart med innan årsskiftet.

Nu ska jag fira ledigheten med en kanna kaffe och lite Puzzel. Bara för att.

Människor har inte börjat handla än, men vi är bemannade för folkanstormning på jobbet. Med min förkärlek till stress så innebär det långa och värdelösa dagar. Imorgon tror alla att det ska hoppa igång och jag håller alla mina tummar. Jag behöver en omgång korkade kunder, arga kunder, stressade kunder och (den ovanligaste gruppen) sansade kunder. Jag behöver dem för att använda mina problemlösarskills. Jag behöver dem för att få känna mig lite duktig när jag någongång lyckas snubbla över en lösning på något halvklurigt problem. Jag vill bara inte ha tristess.

Förkylningen är på bättringsvägen. Snorandet hänger i, men jag mår i övrigt bra. Jag skulle utan tvekan träna i dagens dagsform. 

Har roat mig med att slänga ut massa skitfilmer som samlar damm på Tradera. Nu ska jag göra en skoluppgift och sedan är det nog dags att somna om. Ny jobbdag imorgon.

Behöver jag ens tala om att jag får en skitlön denna månad? Jag minns inte när jag fick en lön som går att leva på sist. Idiotiskt.

Det var snart en halvtimme sedan jag lade ner all min kontakt med omvärlden med de kloka orden ”jag måste försöka sova ordentligt så jag orkar med jobbet resten av veckan”. Men ska jag vara helt ärlig så har inte min trötthet påverkat jobbet. Snarare allt annat utom jobbet. Jag vet inte om det är tragiskt eller smart.

Förkylningen lattjar vidare. Jag är fortfarande helt jättesnorig och numer hostar jag konstant också. Lite magknip och viss frossa räknar jag också med. Däremot så är jag oerhört tacksam över att huvudväken numer lyser med sin frånvaro. Jag är på bättringsvägen! Nu kan det sannerligen inte hänga i mycket längre.

Jag ger det 3 dagar.

Veckan kan sammanfattas: Smärta i hela kroppen, feber, halsont och hängighet.

Gårdagen kan sammanfattas: Lite väl positiv, In Flames (som var över alla mina förväntningar och lite till!), lite öl och glöm inte att jag var lite för positiv.

Är man sjuk så är man. Kommer man hem halv fyra efter en konsert och är lite krasslig innan så känner man sig ungefär som något uppätet och urspottat när man ska släpa sig iväg till jobbet vid sju-tiden. Enda anledningen till varför jag inte sover just nu är för att jag inte tror att jag kommer lyckas vakna igen i en tid som mina chefer skulle uppskatta (eller ens i en vecka som jag tror de hade godtagit)

Jag tror att jag går dit och rullar igång den här dagen lite smått. Kan behöva lite försprång idag för att slippa slita sönder min hjärna.

Halsen är kaos!
Mitt bilkrångel får sin egen ruta någongång tror jag.

Idag har jag kännt mig febrig. Kanske hade det något att göra med vaccinet jag tog igår (givetvis inte svinsprutan), kanske håller mitt immunförsvar på att föröska visa att det inte är mäktigast i världen. Jag tror på det förstnämnda. Räknar blindt med att vara pigg som en kråka imorgon.

Nu ska jag lägga mig och läsa några kapitel om bransch och produktkunskap. Efter en snabbcheck så misstänker jag att det enda jag kommer lära mig i denna kurs är att stava till bransch, men det är ju något iallafall! Poängen behövs så vad gör man inte?

” Vad behöver säljaren kunna för att hjälpa Per att välja rätt cykel? ”
Priset. Man kallas inte säljare (eller bör iallafall inte kallas) om man inte går efter dinerosen.

Jag är konstant törstig. Det kan aldrig vara bra. Just nu orkar jag inte gå och fylla på min vattenkanna. Benen bär inte. Jag var seg efter matchen igår och efter en stående jobbdag och en halvslapp träning så är jag skrämmande nära gåstol-mood.

Lyckades byta lite tider den här veckan vilket vackert innebär att jag kan träna på onsdag. Känns bra och nu tror jag att jag ska klara mig utan smärtan i handen på allvar. En gång för alla. För all framtid. Utan undantag. Du förstår.

Nu ska jag slå in lite menlösa presenter. Imorgon är det 1a December. Alltså 23-24 (helt beroende på hur man väljer att räkna) dagar kvar till julafton. Jag känner viss stress. Det blir inga outstanding julklappar iår direkt. Hoppas på att ge bort miljonvinst på triss. Det är min chans att ge bort något som ens är i närheten av vad familjen är värd.

Väntar på mina skolböcker. Håller tummarna för att de kommer imorgon.

Jag har en gedigen lista på saker som jag borde göra just nu.

Duscha står någonstans en halvmeter över allt annat på den listan. Känner mig allt annat än fräsch efter en nästa dubbelt så lång jobbdag än jag räknat med (fast jag uppskattar de extra timmarna betalt) och när jag slockande i soffan så bäddade jag inte riktigt på godfaktorn.

Annars borde jag börja slå in de 96 paketen till paketkalendrarna som lilla kompisgänget ska ha i år.

Disken skriker efter mig och dammsugaren borde ropa, men är alldeles för fullproppad med diverse godsaker för att orka.

Jag borde också betala några skolböcker jag fyndat för mindre än halva priset och jag borde sortera tvätt.

En hel del. Men i sinom tid så brukar allt falla på plats iallafall.

Jag fick mina inloggningsuppgifter till en ny distanskursplattform igår. Jag börjar kunna det här nu. Glöder i början, full fart och sedan droppar intresset av. Nu är dock planen att jag ska tinga mig igenom detta såpass fort att jag aldrig hinner känna den tradiga urtjatade känslan. Är det något jag kan så är det ju att slänga ihop dugliga inlämningsuppgifter på ingen tid alls.

Det känns dessutom som om det är kurser där ytterst lite känns nytt, men jag får nog vackert kolla igenom dem ordentligt innan jag jublar över det. Man vet aldrig.

Kaffe!