WIKIPEDIA – DIN TASS I CYBERSPACE!

Flera nätter nu har vi sovit (Hm husse och matte har sovit medans vi katter har haft fullt nattspan!) med balkongdörren härligt på vid gavel!  Vi kan fånga goda feta nattfjärilar och spana på fåglar och folk och andra katter – ah det ÄR SOMMAR!!!

”The definition of BEAUTIFUL does not require the word skinny!” förkunnar Dicke Katze – Cute Fat Cats på sin FB, ett uppiggande ställe som jag just hittat! Olivia Viewegs katter förtrollar mig och placerar ett leende som bara sprider sig mer och mer över nosen!!!

Och en av Dicke Katzes deviser passar bra på mig: ”I’m not fat, I just have little paws!”

Söta ikoner att ladda ner och ha på Twitter eller FB hittar du HÄR! Det finns kul böcker och t-shirts också! *spinner*

Olivia, please make a ”Dicke Katze Portrait” of me! Mjau bitte!!!

Nova satt på balkongen och höll serenad igår kväll, kär som en klockarkatt!
Hon hade spanat in en jättesnygg kille!

Matte gick ned för att prata med den stilige och se hur han mådde, hon kollar alltid upp nya missar i området för säkerhets skull, så de inte verkar ”borttappade”! Och han kom glatt fram och gosade – lockmaten nosade han lite på men verkade mätt. Matte fick titta i hans öra och där satt en perfekt tatuering, hurra!

Nu kunde Nova och matte kolla i kattregistret att den här snyggingen heter Simba, och bor i grannskapet, så borttappad var han inte! Nova försökte buffa sönder balkongnätet för att hoppa över till trädet och klättra ned till Simba, men det gick inte… Romansen har fått spira på distans!

Var rädd om dig när du tassar ute, Simba!  ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

Eurovision släng er i väggen, här kommer ett cat beat som vinner:

Sedan de här bilderna togs i måndags, så har matte klippt mig ytterligare kring axlarna och bakbenen. Nu är det bara magpälsen kvar att snagga bort lite av. Sedan ska hon köra husses pälstrimmer på mig, säger hon. För att jämna till! Jag är inte helt säker på om jag kommer att samarbeta om det?!! Nåjam, hon har i alla fall lovat att INTE röra svansen, min stolthet!

Det kanske inte syns så mycket på de här bilderna, men jag håller numera idealvikt! Allt lösfläsk och hängmage är faktiskt bortbantat! Jag är riktigt stolt över mig själv! Kurr!

Det kryllar av ”Likes” på mattes FaceBook och det skulle vara så kul att ha den funktionen här i bloggen också… Undrar hur jag ska få till det? Skulle ju kunna vara i form av en tummen-upp-tass och en liten räknare!!?

Den ombesjungna kattfoten, känd bland annat från Taubes ”Sjösala Vals”, är egentligen en ganska osynlig blomma – men så vacker! Och man förstår hur den fått sitt namn! Så här års och ända fram till i slutet av juli blommar den lilla kattfoten på öppna magra gräsmarker: Dikesslänter, naturbetesmarker, skogsbryn och gräsbackar trivs den i. Men faktum är att det blir allt färre av sådana öppna marker numera på grund av igenväxning när betande djur inte hålls på samma sätt som förr och ”Ängsmarkens klenod”, som kattfoten kallas av Svenska Botaniska Föreningen, minskar därför i förekomst. Likaså tål den inte när marker konstgödslas, eftersom blomman vill växa kargt. Så njut av kattfoten, om du hittar den kvar i din omgivning!

2012 utnämndes kattfoten för övrigt till ”Årets växt” av Svenska Botaniska Föreningen, och därför finns den fint skildrad i deras artbeskrivning (Länk HÄR!). Du kan också hjälpa till att bevaka kattfotens förekomst genom att rapportera om den växer i din omgivning till Artportalen!

Så här beskrivs kattfoten  i ”Utkast till svenska växternas naturhistoria I” av C. F. Nyman (1867):
”Kattfotan är en lika allmänt bekant som för sin täckhet omtyckt växt, hvilken med sin låga och täta, grå- eller hvitludna tuvor (bladrosetter) väl kläder de torra och magra ställen der den trifves. Både bladen och eternellartade blomstren göra örten lätt bemärkt, isynnerhet som den nästan alltid växer ensam, utan blandning med andra.”

Tass på er!

Jag har funderat mycket på hur olika människor ser på katters värde och i förlängningen katters livs värde, kanske beroende på att för mig finns bara ett sätt att se det:
Ett kattliv är det dyrbaraste som finns! Därför syns det också självklart för mig att kattens ägare/husse/matte gör allt man bara kan för att detta liv ska få bli så långt som det bara är möjligt även när katten kräver vård - givetvis sett i en rimlig begränsning att det inte ska innebära också ett förlängt lidande…

Frågan aktualiseras nu när vår vän Lurrvar har en begränsad tid kvar på grund av sina njurproblem. Men han är inte ensam, från ”mitt katthem” i Örebro finns t ex flera andra utadopterade katter med olika slags kroniska sjukdomar som kräver en kontinuerlig vård ”den tid som är kvar” – en tid som man inte kan förutsäga längden på. Ofta handlar det om problem/skador som uppkommit av det hårda liv katterna levt innan de kommit till sina nya hem, och i de fall katthemmet känt till dessa sjukdomar/skador skrivs en särskild klausul in i köpeavtalet så att katthemmet står för vårdkostnader kring dem – en trygghetsgaranti för katten, och något som gör det möjligt att ordna hem för katter som annars många skulle tveka att adoptera.

Detta skapar tid, mertid, livstid, kärlekstid och värdetid för den sjuka katten, en ovärderlig tid att fortsätta andas, spinna, leka och njuta av klappar och sommarens varma solsken! Tid och kärlek som inte kan värderas i pengar…

Här följande text översätter jag fritt från JaneA Kelleys artikel 2013-05-13 på Catster:
Jag lade ut mer än 3 000 $ för att försöka rädda min katt och det fick många att höja ögonbrynen. Har du också råkat ut för gliringar över hur mycket du lagt ut på din katt? Dahlias vård kostade massor – jag skulle gladeligen betala det igen om jag var tvungen!

Förra året  kostade akuta veterinärbesök och specialistvård för min katt Dahlia mer än 3 000 $. Det visade sig att hon hade cancer med dålig prognos och hon dog ändå, redan efter två veckor. Jag har tur, jag hade råd och kan låta mina katter kosta vad som krävs. Men även om jag haft låg inkomst skulle jag ha gjort likadant vad det än lett till…

Varför gör jag detta?

Ledsen att de dröjt – jag har haft lite för mycket i tassarna! Men de ska nog vara framme hos er på måndag eller tisdag! Hoppas de ska bli till glädje!
Tass på er!

Jag vill nog inte bli cirkuskatt…

Men visst är det sött?
Vad kan din katt ”trixa”?

I USA har hittills 11 stater valt att ha en speciell hundras som symbol, ett ”official state pet”. Men nu har staten Colorado, på förslag av många skolbarn, valt att ha djurhemsdjur, både hundar och katter, till sitt state pet: Shelter dogs and cats!

”Governor John Hickenlooper signed into law that shelter dogs and cats are the official state pet on Monday during a ceremony that his own rescue dog Sky attended. By naming shelter dogs and cats as the official state pet Colorado hopes to bring more awareness to the shelter pets that need homes.” berättar  Denver AP.
Klokt av dem att lyssna till barnen!

(Men faktum är att många stater har andra djur som ”U S State Mammals” och däribland finns faktiskt ett antal katter/kattdjur, inte helt förvånande Maine coonkatten i Maine t ex!)

Igår var vår vän Lurrvar hos veterinären för ultraljudskontroll av sina sjuka njurar. Det visade sig att de små njurarna på en redan liten katt håller på att skrumpna till ännu mindre och sluta fungera – Lurrvars kropp tar inte längre upp näringsämnen helt som den ska och det är bara en oviss liten tid till som Lurrvar får vara kvar hos sina kära vänner Linnsen och Frank, innan SkaparKatten kommer att kalla på honom…

Lurrvar har fått en medicin att ta – den botar honom inte och kan inte precis förlänga den tid han har kvar, men lindrar och gör honom piggare ett tag. Matte och lillhusse tänker göra allt de kan för att Lurrvar ska få så mycket av den nyss startade sommaren att njuta av, även om det betyder mycket pyssel och turer till veterinären. Så länge Lurrvar mår bra nog att ”leva som vanligt” så ska han också få göra det!

Och så här är det bistra i livet för många av oss som varit hittekatter och katthemskatter: Ingen vet riktigt vilka skador vi bär i våra kroppar av det hårda livet ute i hemlösheten, sviter efter sår, sjukdomar, svält och våld. En sak är säker: Vi har en betydligt kortare medellivslängd just därför än de katter som får leva trygga liv som ägda och älskade. Men alla hoppas vi att få uppleva det som ägda katter får: Att ha ett eget hem, även om det bara blir för en kort tid, att få vila trötta sargade kroppar, äta oss mätta och sova trygga!

Varje katt är ett lån från SkaparKatten. Och varje lån är exakt lika långt: En livstid, från sin början till sitt slut! Hur många år, månader, dagar eller minuter som kattlivet däremot varar är individuellt - men det viktiga är att det är så gott som bara möjligt… Och det är där alla ni kattälskande människor (Sådana som Lurrvars matte och lillhusse till exempel.) som adopterar behövande hemlösa katter blir så viktiga: Ofta är ni den enda strimman av en chans den speciella katten får för att få sitt mått av Kärlek!

Lurrvar har tur. När den dagen kommer att han kallas av SkaparKatten, så kommer han att få somna i en famn full av trygghet och kärlek som varar för evigt, utan att behöva vara ensam eller rädd. Han kommer att stanna för evigt i hjärtan som älskar honom. Vi kommer nu bara att fortsätta hoppas att han får en underbar skön sommar kvar att njuta av först!

Men kvar där ute i sommargrönskan finns massor av katter nu som behöver ett hem, som behöver få bli DITT LÅN FRÅN SKAPARKATTEN! Öppna din famn och din kärlek för en behövande katt – det är värt varenda minut av möda och lönar sig tusenfalt!
Stöd Ditt Lokala Katthem!

Sörpingskatternas filmstudio bevisar det igen! ♥

Idag har vi tårar på nosen. Vår vita vän Fridolf har tassat till SkaparKatten väldigt hastigt och lämnat matte Linda och kattvännerna i stor sorg!

”Ett litet hjärta orkade inatt inte längre!  Min älskade Fridolf har somnat och vaknar inte mer! Livet blir aldrig detsamma igen utan dig min älskling!!!” De ofattbara orden skriver matte på FB. Fridolfs hjärtsjukdom HCM gav honom en propp och vätska i lungorna. Trots ilfart till Strömsholm fanns bara ett sorgligt beslut kvar för matte att ta; det tyngsta av alla men i kärlek!

Linda och Fridolf har genom åren öppnat sitt hem för otaliga katter som kommit i Örebro katthems vård. Tillsammans med vännen Sven (med röda öron) har Fridolf gett kärlek till både stora och små, både 4benta och 2benta.

För varje behövande rädd och otrygg liten skyddsling hade Fridolf plats mellan tassarna och mer än en skyggis fann förtroende och trygghet hos honom, såg Fridolf dela sin outsinliga kärlek med matte Linda och därigenom förmedlades insikten att människor kan vara snälla och trevliga att umgås och leka med. Fridolfs stabila trygghet spred sig till mången nyss räddad liten misse!

Ljuset kring Regnbågsbron är alltid klarast i gryningen. Vid den öppna Pärleporten sitter en kattängel, den vitaste och mest skimrande som KattHimlen skådat. Det är Fridolf. Hans nya änglavingar gnistrar i guld och silver men ändå renaste vitt, och runtom honom blommar ett hav av vitaste tusenskönor. Fridolf spinner koncentrerat, och hela hans väsen är inriktat på en enda sak: Att sända ett oändligt och osynligt band av all sin kattkärlek tillbaka till den älskade matte som han just lämnat. SkaparKatten tassar fram och lägger sig med de Väldiga Tassarna runt Fridolf och drar honom intill sig: ”Det är din tur att vila trygg i Min Famn nu, Fridolf! Alla katter du hjälpt kommer att minnas din kärlek, och din matte kommer alltid att ha den i sitt hjärta. Länken mellan er kommer att leva och bestå, ända tills ni kan mötas igen här hos mig… Men nu ska du vila här!” Och Fridolf lägger sig bekvämt tillrätta, med en fridfull suck.

Några fler änglakatter kommer och kryper intill dem. SkaparKatten slickar Fridolf mellan öronen, rufsar honom lite i pälsen med Nosen, och börjar också Spinna. Spinnandet smälter ihop med Fridolfs och blir till ett litet glitter som sprider sig i luften kring en ledsen matte – det ser väldigt mycket ut som när kattpäls virvlar i en solstrimma… Men matte ser det och ler genom tårarna. ”Det är fullbordat!” viskar SkaparKatten.

Den här katt(?)bilden har jag funderat mycket på…

……och nu börjar allt fler ”katthalvor” dyka upp, en ny bildtrend:

Tass på er!

Vad synd att jag inte är på Landet i morgon, för då hade jag kunnat bege mig på ”Fladdermusvandring” i Vilsta-området i Eskisltuna! Det är Naturskyddsföreningen som har två sena kvällsvandringar för den som är intresserad av att se och höra fladdermöss, den 15/5 och den 17/5. Mer info finns HÄR. Start kl 20.30 vid Sporthotellets parkering. (Om det inte ösregnar. Då blir det ingen vandring.)

Upp till sex arter (!) fladdermöss finns att upptäcka i ekskogarna vid Vilsta, bland annat vattenfladdermus, dvärgfladdermus och stor fladdermus. Med hjälp av lampor och ljudupptagare kan man spana och lyssna på de spännande krabaterna!

Tur att matte valde att ge mig den vanliga klippningen! *fniss*

Igår var det stora firardagen, för vi hade kalas för att Husse (I söndags) och Stora matte (Igår) som fyllde år. Det festade vi till med massor av gottis i kattomaten:
Och vackra rosor:

Samt min sommarfrilla: WikkiSnagg!
Å vad det var skönt att tvätta kort päls! Jag slickade och slickade!

Och det blev ju mycket skönare att bli kliad på ryggen också!!! En bra dag!

Här ska ni få se på imponerande tassarbete:

Fast jag är rätt bra på att öppna köksskåp i alla fall…

En dyrbar bok från 1400-talet – idag bevarad i stadsarkiven i Dubrovnik – visar helt tydligt att katter satt sina spår i litteraturen redan då:

Det är med andra ord precis som idag när en fyrbent vän tassar över tangentbordet!