Chatrine gick med sin typiska mot-målet-medvetna gång med långa steg från hyreshuset där hon och bratsen bor och som ligger centralt och svängde in på Storgatan där Kaffe ligger. Allt av vikt finns på Storgatan. Swedbank, en liten Icabutik, Apoteket, en pizzeria och som vanligt i mindre orter så var Socialtjänsten och Systembolaget strategiskt och smart placerade i samma fula sjuttiotalsbyggnad. Chatrine tänkte krasst på hur socialfallen kunde kvittera ut sitt bidrag och sedan gå direkt till bolaget. Det hände att KleenAB städade ur socialfallens lägenheter så att de skulle vara skinande rena för nästa. Vilket sjukt system tänkte Chatrine ofta. Hon som jobbade skiten ur sig fick minsann inga lyxigt nyrenoverade lägenheter och gratis dessutom. På avstånd såg hon Kristian komma emot henne och de surmulna tankarna skingrades genast. Kristian gick med Catwalk-stil och han gjorde sannerligen intryck både som den mycket snygga eller rättare sagt bildsköna man han är och som den extremt överdrivet feminina bögen. Ibland skämtade de allihopa om att han var den mest utseendefixerade av dem alla. Ingen av tjejerna sminkade sig i två timmar före en fest och ingen av dem la heller inte ut en bråkdel av vad Kristian gjorde på hudvårdsprodukter. Fast det är klart, ingen av dem hade heller så många beundrande män efter sig. Kristian har ett utpräglat sinne för stil och klär sig alltid på ett sätt som får både män och kvinnor att vända sig efter honom. Blickar som vill sno hans stil eller som vill ha hans kropp eller som bara hatar honom för hans fulländning. Nu var de bara ett par meter från varandra och hejade med stora leenden. Kristian försökte som alltid kindpussas så där världsligt men även om Raffi och särskilt Sandra hängde på den trenden så vägrade Chatrine så hon grabbar tag i Kristian och ger honom en björnkram så att han piper till.
- Hej, sötnos. Vad fin du var idag då! Säger Chatrine.
Kristian åmar sig lite och slänger med håret som han tydligen glömt att han nyligen kapat för den nu heta och mycket korthåriga senaste bögtrenden som fick vilken vuxen homo som helst att se ut som en liten ung pojke.
- Ooh, tack raaaring. Har provat lite nya kläder nu ikväll som jag köpt från J-Lo:s Collection och tänkte testköra dem på er flickor, svarar Kristian och gör en liten piruett till glädje för de få fotgängare som precis passerar. Kristian hade på sig ett par buggy jeans som definitivt inte var designade av J-Lo men resten: En mycket tajt orange topp och en kort snäv svart skinnjacka som fulländades av accessoarerna, en handväska i kuvertmodell som var blänkande och blå och en smal stickad halsduk i svart och silver. Kristian var som alltid fräck och läcker. Som om han precis kommit på att hans hår var kortklippt i nördig pojkfrissa typ pottfrissa men ändå lite spiky och ojämnt för att vara sexigt så drog han i de korta testarna och plattade till ömsom rufsade till för att vara säker på att det låg så där helt rätt när han frågar Chatrine:
- Var är resten av gänget då? Hans kropp visade tydligt att den ville in i värmen när skuldrorna åkte upp och han slog armarna om sig.
- De kommer nog strax. Kom så går vi och väntar inne. Kristian var inte negativ till detta så de gick tillsammans och i armkrok de få metrarna till Kaffe och hittade ett hörnbord där de slog sig ned.
Raffi ligger bekvämt tillbakalutad i soffan och tittar på Simpsons när Sandra kommer ut ur badrummet och tittar in i vardagsrummet och frågar om de ska dra. Raffi som håller i fjärrisen trycker på off-knappen som gör teveskärmen svart och hoppar upp. I hallen stoppar Raffi in sina fötter i gympadojorna som hon med ett utvecklat sinne för det praktiska sett till att de var med snörena inåt för att slippa besväret med att knyta, knyta upp, knyta och tar på sig jackan. Sandra drar på sig ett par högklackade stövlar och en välskräddad figursydd halvkappa. Raffi tittar på Sandra som verkligen är elegant damigt klädd och sen när hon ser Sandras rosiga kinder och de guldbruna ögonen som är nästan halvslutna viskmimar hon teatriskt: “Nyknullad som fan eller vadå” och fnissar sedan medan hon drar på sig den med mycket möda egenhändigt stickade och originella men på intet sätt perfekta mössan som har en mystisk tofs gjord av restgarn som inte matchar resten av skapelsen. De går ut i trapphuset och till Raffis felparkerade bil som inte för ovanlighetens skull blivit bötad och Raffi ber Sandra vänta ett ögonblick och hon dyker in på passagerarsidan där hon raskt kastar undan allt skräp som belamrat det till baksätet.
De sätter sig och Raffi startar bilen och sätter på AC:n på full värme vilket resulterar i att bilen fylls av iskall högtrycksluft. Ursäktande mumlar hon att hon glömt att AC:n inte kan ge värme innan bilen är varm men hon sätter på rövvärmen och lägger i backen. Sandra drar ett djupt andetag inför den korta bilfärden. Sandra tycker att Raffi är världens snällaste. Förutom i trafiken. Raffi backar lite och vänder sedan sin lilla flugsvamp med ett enda varv på ratten och slirar sedan mot utfarten där hon tvärnitar och visar fingret åt idioten på huvudleden som inte lämnade företräde. Nästa bil är inte långt bort men Raffi kör ändå ut och accelererar snabbt upp till otillåtna sjuttio och så tvärnitar hon igen, denna gång vid ett övergångställe. Raffi hamrar otåligt med fingrarna på ratten när en tonåring går över. Alltför sakta anser hon med tanke på att hon varit snäll nog att stanna så hon varvar hotfullt motorn och tonåringen börjar uppskrämt småspringa över övergångstället. Nöjd trampar Raffi hårdare på gasen och flugsvampen flyger iväg så att den nyfallna snön yr. Raffi pillar på CD:n och “I wanna be a rockstar” dunkar på högsta volym. Sandra sitter i passagerarsätet och bromsar hjälplöst med fötterna och med ett hjärta som dunkar allt snabbare. Raffi sjunger högljutt och mycket falskt med i refrängen och hela resan tar bara några minuter fast Sandra tycker att det känns som en halv evighet. De passerar Kaffe med ett par meter och Raffi gör en mycket förbjuden u-sväng och parkerar sedan med halva flugsvampen på vägen och den andra halvan på trottoaren utanför Kaffes etablissemang.
- Framme, hojtar Raffi glatt och vrider av tändningen så musiken och bilen stannar och Sandra öppnar ögonen och ler svagt mot sin allra bästa bästis samtidigt som hon ångrar det där glaset av vin eller två som hon druckit som hindrat henne att vara chaffisen för dagen.
