Jag ska vara ärlig. Min första reaktion var ”Lägg av für faen!”. Ska Alex Bengtsson gömma sig bakom något annat för att kunna prångla ut precis vad han tycker och tänker, ännu råare än han brukar? För har han inte behövt det hittills så ser jag ingen anledning att börja nu.

Är ”Kalle Lager” (som alter egot heter) ett sätt att vräka ur sig åsikter helt onyanserat och sedan kunna skylla på en rollfigur? I så fall kan han vända sig till ett Vampyr-lajv och ingår i den där nippriga klanen och leka tokig där. Så gick tankarna.

Sedan blev jag nyfiken. För det är ingen hemlighet att jag hypat Alex Bengtsson sedan den där första gången 2007 när han blåste skallen av en liten Boråspublik med följande poem.

Mannen skrev ju ”Det här är mitt Hiroshima”, den bästa svenska diktsamlingen sedan ”Giljotin” (Bruno K).

Alex är nog det coolaste inom svenskt scensnack jag vet. Så antagligen kommer han bära upp alteregot, fast lite nervös är jag.